Arbetsmarknadsdepartementets satsningar i budgetpropositionen för 2017

I höstbudgeten satsar regeringen på en aktiv arbetsmarknadspolitik för ökad sysselsättning, stärkt kompetensförsörjning inom främst äldreomsorgen och en bättre arbetslöshetsförsäkring för deltidsarbetslösa. Regeringen förstärker även arbetet med att förbättra nyanländas möjlighet till snabb etablering i arbets- och samhällslivet. Bland annat genom ytterligare satsning på tidiga insatser för asylsökande och ökade resurser i etableringsuppdraget. Vidare avser regeringen att införa ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Budgetpropositionen för 2017 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Ett förbättrat mottagande

Antalet personer som sökte asyl inom EU och Sverige under 2015 kom att överträffa alla prognoser. Enligt OECD var antalet asylsökande per capita i Sverige under 2015 det högsta som någonsin registrerats i ett OECD-land. Den unika situation som Sverige befinner sig i medför flera utmaningar, men innebär även stora möjligheter. Mottagandet av nyanlända är ett gemensamt ansvar för hela Sverige. Det är viktigt för det svenska samhällsbygget att skapa ett samhälle som håller ihop. Ett bra mottagande i kommunerna är också avgörande för nyanländas etablering.

Ökade medel till kommunerna

För att stärka välfärden i kommuner och landsting avsätter regeringen 10 miljarder kronor till kommunsektorn för 2017 och framåt. Denna förstärkning ska inledningsvis särskilt stötta de kommuner och landsting som har störst behov av investeringar till följd av det stora antalet asylsökande och nyanlända. Regeringen föreslår även att ramen för ersättning till kommunerna för kostnader för nyanlända med särskilda behov höjs under 2017-2020 i syfte att underlätta deras bosättning och etablering. Eftersom kommunmottagandet väntas bli som högst 2017 föreslås ramen höjas som mest detta år för att därefter successivt anpassas till ett lägre mottagande. Förslaget innebär att anslaget tillförs 80 mnkr 2017, 50 mnkr 2018 och 30 mnkr 2019 respektive 2020.

Nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande

Det är viktigt att värna kvalitet och säkerhet i mottagandet av ensamkommande barn och unga. Dagens ersättningssystem till kommunerna är svåröverskådligt, innebär en stor administrativ börda och är inte kostnadseffektivt. Regeringen avser därför att införa ett nytt ersättningssystem den 1 juli 2017 i syfte att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten. Det nya regelverket innebär att ersättningen i huvudsak är baserad på schabloner. Dessutom föreslår regeringen att 40 miljoner kronor per år avsätts för 2017 och 2018 för att underlätta för kommunernas omställning.

Stöd till kommunerna för att underlätta uthyrning av privatbostäder

Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för ökad beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna samt förbättrad samverkan. I vårändringsbudgeten för 2016 tillförde regeringen 10 mnkr för att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning i kommunerna genom att förmedla eller på annat sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. Regeringen föreslår i höstbudgeten att satsningen bör fortsätta och förstärkas till 20 mnkr per år 2017 och 2018.

Anvisningar av bosättning flyttas till Migrationsverket

Den 1 mars 2016 trädde lagen om mottagande av vissa nyanlända för bosättning i kraft. Syftet är att få till stånd en jämnare fördelning av mottagande av nyanlända mellan landets kommuner och att kommuner som har goda förusättningar för etablering ska ta emot nyanlända i större utsträckning än tidigare. För 2016 har Arbetsförmedlingen och Migrationsverket ett delat ansvar för anvisningar enligt den nya lagen. Från och med den 1 januari 2017 kommer Migrationsverket att besluta om alla anvisningar. Med anledning av detta föreslås att 50 mnkr 2017 och 30 mnkr från och med 2018 flyttas från Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag till Migrationsverkets förvaltningsanslag. Länsstyrelserna har också en viktig roll i genomförandet av den nya bosättningslagen. Länsstyrelserna ska bland annat föra dialog med kommunerna och besluta om kommuntal. Regeringen föreslår därför att länsstyrelserna tillförs 10 mnkr per år från och med 2017.

Aktiv arbetsmarknadspolitik och förbättrad etablering

Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Den svenska modellen kräver att alla människor som kan arbeta ska arbeta. Därför är en aktiv arbetsmarknadspolitik en viktig del i regeringens jobbagenda. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden är stark, sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Samtidigt är bristen på arbetskraft stor inom flera branscher på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken bidrar till att underlätta för arbetsgivare att få tag på lämpliga personer och därmed till att de lediga jobben kan tillsättas snabbare. Det finns även ett stort behov av att underlätta för nyanlända att snabbare än i dag etablera sig på arbetsmarknaden. För att lyckas är arbetsmarknadspolitiken viktig. Andelen nyanlända som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka.

Ökad kvalitet och stärkt kompetensförsörjning i äldreomsorgen

Efter dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Kommunal föreslår regeringen en utbildningssatsning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvård. Utbildningssatsningen ska möjliggöra viktig kompetensutveckling och tillsammans med extratjänster och traineejobben förbättra kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården samt stärka de tidsbegränsat anställdas möjlighet till en varaktig förankring på arbetsmarknaden. Satsningen syftar även till att öka kvaliteten inom främst äldreomsorgen. Utbildningssatsningen riktar sig till personer som i dag är tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård och som genom utbildning kan bli undersköterska. Regeringen avser att satsningen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Förstärkta extratjänster

För att fler långtidsarbetslösa ska få möjlighet att komma tillbaka till jobb så avser regeringen även att förändra extratjänsterna så att stödets omfattning ökar och subvention kan lämnas för 100 procent av en heltidsanställning i stället för dagens 75 procent av en heltid. Regeringen vill även höja handledarstödet under de första tre månaderna. Syftet med förändringarna är att öka möjligheterna för de som varit arbetslösa under lång tid att få ett arbete. Regeringen avser också att vidga målgruppen för extratjänsterna så att de även blir tillgängliga för nyanlända. Nuvarande reglering av extratjänster och traineejobb har till viss del varit begränsande. Regeringen ska därför se över regleringen vad gäller såväl extratjänster som traineejobb i syfte att bredda möjligheterna att använda dessa inom fler områden i enlighet med EU:s statsstödsregler.

Ökade resurser för kvalitet inom etableringsuppdraget

Antalet deltagare i etableringsuppdraget väntas öka kraftigt under de närmaste åren, vilket innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingen. Andelen som går vidare till arbete eller utbildning ökade under 2015 jämfört med föregående år, men är fortfarande på en alltför låg nivå. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att intensifiera etableringsinsatserna så att fler går vidare till jobb eller utbildning. I syfte att säkerställa kvalitet i insatserna och förbättra möjligheten till fördjupat stöd utifrån individuella behov föreslår regeringen därför att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ökas med 520 mnkr 2017, 570 mnkr 2018, 700 mnkr 2019 samt 600 mnkr 2020. Dessutom föreslås att 130 mnkr tillförs redan 2016 i höständringsbudgeten.

Kompetenskartläggning under asyltiden fortsätter

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen tillförs 90 mnkr 2017 och 55 mnkr per år från och med 2018 för att erbjuda asylsökande kompetenskartläggning, dvs. att utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet kartläggs redan under asyltiden. Förslaget, som är viktigt för en snabbare etablering, innebär att den satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning som beslutades i samband med vårändringsbudgeten för 2016 fortsätter.

Förstärkning av tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser under asyltiden syftar till en bättre och snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet. Det är viktigt att tiden då den enskilde befinner sig i asylprocessen kan tas tillvara och användas på ett meningsfullt sätt bland annat för att korta vägarna till en framtida etablering för den som får uppehållstillstånd. Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för tidiga insatser som syftar till att ge asylsökande kunskaper i svenska språket, kunskaper om det svenska samhället och andra etableringsfrämjande insatser. Medel tillförs för tidiga insatser via civilsamhället med 135 mnkr 2017, 110 mnkr 2018, 100 mnkr 2019 och 30 mnkr 2020. Det är länsstyrelserna som disponerar dessa medel. Medel tillförs även för språkinsatser genom folkbildningen med 135 mnkr 2017, 120 mnkr 2018, 106 mnkr 2019 och 41 mnkr 2020 (utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid).

Länsstyrelserna får ansvar för samordning av tidiga insatser

Det finns behov av en samordnande aktör som kan verka för att de resurser som avsätts för olika typer av insatser för asylsökande används ändamålsenligt, ger verksamhet med god geografisk spridning och når en så stor andel av målgruppen som möjligt. Regeringen har därför tidigare aviserat att länsstyrelserna får i uppdrag att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande från och med 2017. Med anledning av det nya uppdraget föreslås länsstyrelsernas förvaltningsanslag förstärkas med 72 mnkr per år från och med 2017. Länsstyrelsernas nya uppdrag innebär att Migrationsverket inte längre ska ansvara för att stärka asylsökandes kunskaper i svenska eller andra etableringsförberedande åtgärder. Mot bakgrund av detta minskas Migrationsverkets förvaltningsanslag med motsvarande belopp.

Dua får utvidgat uppdrag att främja samverkan för nyanlända

Delegationen för unga till arbete (Dua) har till uppgift att främja en konstruktiv och flexibel samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten. Delegationen har bedrivit ett arbete med lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och kommuner som verktyg för samverkan. Erfarenheterna av detta bör nu tas tillvara för att stärka genomslaget av arbetsmarknadspolitiska insatser på lokal nivå som rör nyanlända. Delegationen ges därför ett utökat uppdrag att främja samverkan mellan berörda aktörer som har betydelse för nyanländas, företrädesvis nyanlända ungdomars, möjlighet att etablera sig i arbetslivet. Därutöver föreslås att 30 mnkr per år 2017 och 2018 avsätts för främjandeinsatser liknande de medel som idag finns för samverkan kring unga.

Utökade främjandemedel för snabbspår

Under 2015 och 2016 har Arbetsförmedlingen samordnat de snabbspår som arbetsmarknadens parter i samarbete med myndigheten har initierat. Snabbspåren riktar sig till nyanlända som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke där arbetsmarknadens parter har kommit överens om ett snabbspår. I augusti fanns 13 snabbspår för ett tjugotal yrken klara. Inför 2016 tillfördes Arbetsförmedlingen medel för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser som syftar till att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att ytterligare 25 mnkr per år 2017-2020 avsätts för detta ändamål.

Regelförenklingar i etableringsuppdraget

Regeringen anser att det är angeläget att skapa bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att arbeta mer effektivt med etableringsuppdraget. Regeringen avser att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget. Syftet är att göra regleringen av nyanländas etablering mer lik det arbetsmarknadspolitiska regelverket i övrigt. Detta förväntas få positiva effekter på antalet personer som lämnar etableringsuppdraget till arbete eller studier. För att möjliggöra för Arbetsförmedlingen att anpassa verksamheten till ett förändrat regelverk föreslås att myndigheten tillförs 10 mnkr under 2017.

Effektivare nystartsjobb med kollektivavtalsenliga villkor

Nystartsjobb har utvecklats till den vanligaste formen av subventionerad anställning sett till antalet deltagare. Det finns däremot en viss risk för att övergångar till arbete subven­tioneras mer än vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. För att nystartsjobben ska bli mer träffsäkra och effektiva avser regeringen att sänka subventionen för personer som har varit arbetslösa i mindre än 2 år samt korta de maximala stödperioderna. Regeringen avser samtidigt att öka subventionen i nystartsjobb för personer som varit arbetslösa i mer än 3 år och för nyanlända för att stärka deras möjligheter till inträde och etablering på arbetsmarknaden.

Regeringen kommer under 2017 att ställa krav på anställningsvillkor som följer av, eller är likvärdiga med, kollektivavtal även för nystartsjobb. Syftet med förändringen är att säkerställa lika goda arbetsvillkor för alla som anställs med en lönesubvention. De föreslagna förändringarna bedöms minska den så kallade dödvikten och resurserna kan omprioriteras för insatser till de personer som står längst från arbetsmarknaden.

Moderna beredskapsjobb i staten

Arbetslösheten bland personer med kort utbildning och relativt sett låga kvalifikationer är hög. Även om utbildning ska vara den huvudsakliga insatsen kan jobb med lägre kvalifikationskrav och med goda arbetsvillkor och avtalsenliga löner vara en möjlig väg in på arbetsmarknaden för vissa. De statliga myndigheterna ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav för att ge fler personer som står långt från arbetsmarknaden, arbetslivserfarenhet och lön. Moderna beredskapsjobb i staten införs därför successivt från 2017 och ska sysselsätta minst 5000 personer år 2020.

En bättre arbetslöshetsförsäkring

Den som blir arbetslös ska inte drabbas av en omedelbar ekonomisk kris. Goda förutsättningar ska ges åt individen att aktivt söka och få ett nytt jobb, i första hand motsvarande dennas kompetens och kvalifikationer. Den trygghet som en fungerande arbetslöshetsförsäkring ger är avgörande för att individen ska våga byta jobb. Regeringen avser därför att ändra reglerna för deltidsarbete under tid med arbetslöshetsersättning så att det maximalt går att vara deltidsarbetslös och få ersättning under 60 veckor. Nuvarande bestämmelse innebär att en arbetssökande endast kan få 75 ersättningsdagar vid sidan om deltidsarbete. Deltidsbegränsningen innebär i regel att den som arbetar i liten omfattning förbrukar sina deltidsdagar i betydligt snabbare takt än den som har ett deltidsarbete i större omfattning. Regeringen anser att det inte är rimligt att den som försöker komma tillbaka till arbetsmarknaden ska känna sig tvingad att tacka nej till arbete i den utsträckning som sker i dag för att vara säker på att klara sin försörjning. Förändringen sker genom en förordningsändring under 2017.

Regeringen kommer även att inom kort återkomma med förslag som förtydligar förtroendevaldas rätt till ersättning, hur samordningen av pension och arbetslöshetsersättning ska vara konstruerad för att vara så väl avvägd och proportionerlig som möjligt, administrativa förenklingar för arbetslöshetskassorna och förslag som rör åldersgränsen för rätt till medlemskap i en arbetslöshetskassa. Det pågår även en utredning inom Regeringskansliet för att undersöka hur fler ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.

Höjt tak för lönebidrag

Lönebidrag är ett viktigt verktyg för att ta tillvara kompetens och förmåga hos personer med funktionsnedsättning. Den tidigare regeringen lämnade inga förslag om en revidering. Nu höjer regeringen taket i lönebidragen för första gången sedan 2007. Detta för att stärka förutsättningarna för ökad sysselsättning och förbättrat arbetsmarknadsdeltagande för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Arbetsgivare kan i dag få en subvention för en del av lönen om de anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Subventionen kan som mest beräknas på en bruttolön upp till 16 700 kr per månad. Regeringens förslag i höstbudgeten innebär att taket för den lön som ersättningen kan beräknas på höjs från 16 700 kr till 17 100 kr från och med 2017. På så sätt kan arbetsgivare få en högre kompensation om de anställer personer med nedsatt arbetsförmåga, vilket innebär förbättrade förutsättningar för arbetsgivare att anställa. Satsningen beräknas uppgå till 160 mnkr 2017, 280 mnkr 2018, 380 mnkr 2019 och 390 mnkr 2020.

Översyn av lönestöden

Regeringen har tidigare aviserat att man ser över lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utgångspunkten för detta arbete är att bättre ta tillvara och stödja utvecklingen av individers arbetsförmåga och kompetens. Regeringen avser att under 2017 göra ytterligare förändringar i lönestöden för att tydliggöra inriktning och relationer mellan de olika formerna av lönebidrag, samt för att göra stöden mer ändamålsenliga.

En närmare beskrivning av inriktningen för arbetet har tidigare presenterats i departementsskrivelsen om förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (Ds 2016:14). Regeringen har tidigare avsatt medel från och med 2017 med anledning av förändringar i lönestöden, inklusive medel för informationsinsatser och för en förstärkning av Arbetsförmedlingens arbete med lönestöden.

Ökade resurser för utvecklingsanställningar vid Samhall

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få ett arbete, samt för att pröva och utveckla sin arbetsförmåga inom ramen för en avlönad anställning, satsar regeringen på att tillföra ökade resurser för fler utvecklingsanställningar vid Samhall AB. Förslaget beräknas medföra ytterligare 100 anställningar 2017 och 500 anställningar per år 2018–2020. Satsningen beräknas uppgå till 24 mnkr 2017 och 118 mnkr per år 2018–2020.

Ökade incitament för unga 20-24 år att fullfölja gymnasieutbildning

Ungdomar som saknar fullföljd gymnasieutbildning och befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program får före 20 års ålder 48 kr per dag i utvecklingsersättning. Den 1 juli det år ungdomen fyller 20 år höjs ersättningen till 141 kronor per dag, dvs. ungdomen får utvecklingsersättning på samma nivå som ungdomar som har en fullföljd gymnasieutbildning. För att öka incitamenten för ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning att återgå till studier bör ungdomar som saknar fullföljd gymnasieutbildning få behålla den lägre nivån på utvecklingsersättningen även efter den 1 juli det år ungdomen fyller 20 år, vilket innebär en sänkning av ersättningen jämfört med hur det är i dag.

Ett hållbart arbetsliv

Regeringens politik ska bidra till en arbetsmiljö som före­bygger ohälsa, olycksfall och osund konkurrens. För att nå dessa mål har regeringen tidigare presenterat en ny arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet, en nollvision mot dödsolyckor samt föreslagit en rejäl förstärkning av resurserna inom arbetsmiljö­politiken med 100 miljoner kronor årligen under mandatperioden.

Tillskott till Arbetsmiljöverket för fler inspektörer

Under perioden 2006–2014 minskade antalet arbetsmiljöinspektörer kraftigt. Regeringens resursförstärkningar till Arbetsmiljöverket har inneburit att den minskande trenden nu har vänts då myndigheten har kunnat rekrytera ett femtiotal nya inspektörer. För att öka närvaron på arbetsplatserna ännu mer föreslår regeringen att Arbetsmiljö­verket nu tillförs ytterligare 25 miljoner kronor per år från och med 2017, vilket motsvarar ca 25 inspektörer. Att Arbetsmiljöverket nu kan fortsätta att stärka sin tillsynsverksamhet kommer vara ett viktigt verktyg för att skapa mer ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Natalie Sial
Pressekreterare hos
Ylva Johansson
072-520 54 49
natali.sial@regeringskansliet.se

Taggar: