Åtgärder för fler i arbete

I budgetpropositionen för 2020 presenterar regeringen ett paket för att fler ska komma i arbete. Totalt föreslås nästan 1,3 miljarder kronor för att fler ska rustas för arbete, bättre integration, en fortsättning av utbyggnaden av kunskapslyftet och en aktiv näringspolitik. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Svensk ekonomi har utvecklats starkt. Sysselsättningsgraden är på historiskt sett hög bland både kvinnor och män. Men trots den positiva utvecklingen de senaste åren är arbetslösheten fortfarande för hög inom vissa grupper och arbetssökande saknar alltför ofta den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Sedan 2018 minskar inte arbetslösheten längre och utvecklingen på arbetsmarknaden väntas bli mer dämpad framöver. 

I den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 har utrymmet för aktiv arbetsmarknadspolitik minskats betydligt. Detta riskerar att göra det svårare för personer med relativt svag ställning på arbetsmarknaden att komma i arbete. Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett antal åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som dämpar de tidigare aviserade resursneddrag¬ningarna och ger bättre förutsättningar för goda resultat.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen satsningar för totalt ca 1,3 miljarder kronor för att fler ska komma i arbete. Individer ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsgivarnas kompetensförsörjning ska underlättas. Fler ska kunna starta och driva företag och näringslivets konkurrenskraft ska stärkas.

–Sverige står väl rustat för att möta en kommande avmattning i konjunkturen och en väl fungerande aktiv arbetsmarknadspolitik är en viktig hörnsten i det arbetet, säger finansminister Magdalena Andersson.

En utvecklad arbetsmarknadspolitik

Regeringen föreslår resurser för att öka antalet deltagare i upphandlade matchningstjänster som svarar mot inriktningen på reformeringen av Arbetsförmedlingen. Förslaget innebär att det tillförs 193 miljoner kronor 2020. Därefter beräknas 348 miljoner kronor tillföras 2021 och 427 miljoner kronor 2022. 

Arbetsförmedlingen beräknas tillföras 350 miljoner kronor 2021 och 150 miljoner kronor 2022 i ökade förvaltningsanslag för att upprätthålla takten i reformeringen, prioritera långsiktighet och i nuläget undvika ytterligare neddragningar utöver de som sker under 2019 och 2020 och som myndigheten tidigare aviserat. 

För 2020 föreslås ett tillskott på 427 miljoner kronor för att dämpa minskningen av extratjänster och introduktionsjobb. Regeringen föreslår att 281 miljoner kronor tillförs 2020 för arbetsmarknadsutbildning. Syftet med arbetsmarknadsutbildning är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete samt att underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med efterfrågad kompetens. De arbetslösa ska erbjudas utbildning i bristyrken.

Regeringen avser att införa etableringsjobb, med lägre lön och enligt parternas förslag, för att stimulera anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. Etableringsjobben ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna inte går förlorade. För 2020 föreslås att totalt 84 miljoner kronor tillförs etableringsjobb. För 2021 beräknas 85 miljoner kronor tillföras och för 2022 117 miljoner kronor.

Det är angeläget att insatserna fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Bättre integration

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är fortfarande för stor, särskilt för kvinnor. Regeringen föreslår därför totalt 56 miljoner kronor för intensivår för nyanlända för snabbare etablering på arbetsmarknaden. Satsningen på svenska från dag ett för asylsökande förlängs och 50 miljoner kronor tillförs till språkträning för föräldralediga.

För att asylsökande som vill bo i eget boende (EBO) ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett bättre mottagande föreslår regeringen ändrade regler kring eget boende. Asylsökande som bosätter sig i vissa områden med socioekonomiska utmaningar ska som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

Utbyggt kunskapslyft

Kunskapslyftet byggs ut till 93 000 platser 2020. 

Personer med kort utbildning löper betydligt högre risk för arbetslöshet än personer med högre utbildning. Satsningen på studiestartsstöd föreslås därför fortsätta för att rekrytera personer med stora utbildningsbehov till studier. Ett mer flexibelt utbildningsutbud ska införas inom yrkeshögskolan i form av fler enstaka kurser. Resurser tillförs för att bibehålla kvaliteten i folkbildningen.

Investeringar i utbildning krävs för att klara samhällets framtida kompetensförsörjning och säkra en starkare välfärd i hela landet. Regeringen prioriterar särskilt att bygga ut samhällsviktiga högskoleutbildningar där det har rått stor brist på personal med rätt kompetens. Utbyggnad föreslås av förskollärar- och lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar, samhällsbyggnadsutbildningar, vårdutbildningar, samt läkarutbildningar. 

Yrkeshögskolan tillförs medel för att möjliggöra ett större utbud av enstaka kurer och därmed underlätta kompetensutveckling för redan yrkesverksamma.

Att möta lärarbristen är en av Sveriges viktigaste framtidsfrågor. Lärarförsörjningen stärks genom åtgärder för stärkt rekrytering till lärarutbildningen och för att ge fler lärarstudenter möjlighet att arbeta och studera samtidigt, för att underlätta för personer med högskoleutbildning att växla karriär eller komplettera sin utbildning för att bli legitimerade lärare samt för att stärka kvaliteten i lärarutbildningen. 

Aktiv näringspolitik

Sverige är ett av världens mest innovativa länder och med innovation kan vi bidra med lösningar på olika samhällsutmaningar. Regeringen föreslår att det ska avsättas 100 miljoner kronor årligen mellan 2020–2022 för insatser som främjar innovation och stärker svensk konkurrenskraft med koppling till det nationella innovationsrådet.

Sverige är ett exportberoende land och exporten spelar en avgörande roll för jobben och tillväxten i den svenska ekonomi. Det är viktigt att regeringen kraftsamlar för att Sverige också på längre sikt ska stå sig väl i en global konkurrens. Regeringen tar därför fram en utvecklad export- och investeringsstrategi som svar på en efterfrågan från näringslivet.

Almi förstärks för att fortsätta utveckla verksamheten och därigenom bidra till att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler och växande företag i hela landet.
 

Gabriel Dahlander                                                 
Pressekreterare hos Eva Nordmark
073-0295110
gabriel.dahlander@regeringskansliet.se

Viktor Nyberg
Pressekreterare hos Magdalena Andersson
073-0510371 
viktor.nyberg@regeringskansliet.se