Historisk satsning mot rasism och för hbtq-personers lika rättigheter

Regeringen genomför flera satsningar för att motverka rasism och stärka hbtq-personers rättigheter. Regeringen förstärker den nationella planen mot rasism och hatbrott med 10 miljoner kronor per år från och med år 2020. Samtidigt tillförs arbetet för att stärka hbtq-personers rättigheter medel om 14 miljoner kronor per år från och med år 2020, och en tillfällig förstärkning på ytterligare 10 miljoner per år beräknas för åren 2021 och 2022. Det är den hittills största satsningen som någon regering vidtagit inom området.

Satsningar för att motverka rasism

I Säkerhetspolisens årsbok för 2018 framgår att en främlingsfientlig och radikalnationalistisk idéströmning ökat i samhället, främst via internet. Det bidrar till en bild av en växande bred radikalnationalism som inkluderar radikala och våldsbejakande grupper. Enligt regeringens uppfattning sprider dessa idéströmningar och rasistiska organisationer exempelvis antisemitiska, islamofobiska och afrofobiska budskap. 

Det krävs en ökad kunskap och medvetenhet för att kunna bemöta och hantera rasismens grogrunder. Hatbrotten ska förebyggas och bekämpas. Brottsoffren ska uppleva att samhället tar brotten – och offrens utsatthet – på stort allvar.

Regeringen vill därför förstärka den nationella planen mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott. En förstärkning ger utrymme för fortsatta och nya insatser inom ramen för planens fokusområden: förbättrad samordning och uppföljning, mer kunskap, utbildning och forskning, civila samhället: ökat stöd och fördjupad dialog, förstärkt förebyggande arbete på nätet, och ett mer aktivt rättsväsende. Regeringen avser tillföra satsningen 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2020.

Hbtq-personers rättigheter stärks

Under senare år har det genomförts flera reformer som stärkt hbtq-personers situation. Trots det återstår stora utmaningar i världen, men också i Sverige. Samkönade par riskerar att hamna i kläm när de blir föräldrar på grund av lagstiftning som inte är anpassad utifrån regnbågsfamiljers behov. Hbtq-personer har sämre psykisk hälsa än befolkningen i stort och särskilt oroande är situationen för transpersoner. 

Reformarbetet måste därför fortsätta för att hbtq-personer ska kunna leva ett liv i frihet, där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras.

Regeringen avser att förstärka arbetet genom en handlingsplan för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter, som ska komplettera andra insatser och kraftsamla arbetet framöver. Till handlingsplanen tillförs 14 miljoner kronor per år fr.o.m. 2020 och för 2021 och 2022 beräknas en tidsbegränsad förstärkning på ytterligare 10 miljoner kronor per år.

Handlingsplanen kommer att fokusera på aktuella utmaningar och konkreta åtgärder. Handlingsplanen ska förstärka och komplettera strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och kommer att fokusera på aktuella utmaningar och konkreta åtgärder. Organisationer som företräder hbtq-personers lika rättigheter kommer att bjudas in för dialog om handlingsplanens innehåll.

Satsningen visar tydligt att hbtq-personers situation är en prioriterad fråga för regeringen och att det är ett arbete som behöver bedrivas långsiktigt.

- När det blåser kalla vindar i samhället som utmanar alla människors lika värde måste vi både slå vakt om de framsteg som gjorts men ännu viktigare, ta nya steg framåt.  Därför gör vi nu en historiskt stor satsning på att motverka rasism och stärka hbtq-personers rättigheter, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Nicole Goufas
Pressekreterare hos
Åsa Lindhagen
073-08 57 588
nicole.goufas@regeringskansliet.se