Satsningar i vårbudgeten för en effektivare etablering och minskad arbetslöshet

I vårändringsbudgeten för 2016 förstärker regeringen arbetet med att ge nyanlända förutsättningar att på ett snabbt och bra sätt etablera sig i Sverige. Regeringen satsar bland
annat på tidiga insatser för asylsökande och ökade medel för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna. Regeringen aviserar även att traineejobben ska utvidgas för att omfatta även nyanlända och långtidsarbetslösa. Vårändringsbudgeten för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Antalet asylsökande 2015 översteg kraftigt de antaganden som låg till grund för budgetpropositionen för 2016. Regeringen gör därför bedömningen att ytterligare medel behöver tillföras och en rad åtgärder behöver vidtas för att hantera den uppkomna situationen, däribland åtgärder för att underlätta etableringen av nyanlända.

Tidiga insatser för asylsökande

Det stora antalet asylsökande som kommit till Sverige under 2015 har medfört att många asylsökande får vänta allt längre på beslut om uppehållstillstånd. Det är viktigt att tiden då den enskilde befinner sig i asylprocessen tas tillvara och används på ett meningsfullt och effektivt sätt i syfte att underlätta en framtida etablering. Det gäller även för de personer med uppehållstillstånd som finns kvar i anläggningsboenden i väntan på att tas emot i en kommun.

Samordning av tidiga insatser – uppdrag till länsstyrelserna

Regeringen avser att från och med 2017 ge länsstyrelserna i uppdrag att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande m.fl. Länsstyrelsernas samordnande roll underlättas av deras befintliga strukturer för regional och nationell samverkan. Med anledning av länsstyrelsernas nya uppdrag ändras Migrationsverkets uppdrag om aktiviteter för asylsökande till att från och med 2017 inte längre omfatta verksamheter som avser organiserad sysselsättning för asylsökande som syftar till att stärka asylsökandes kunskaper i svenska och för andra etableringsfrämjande åtgärder. Genom den ändrade ansvarsfördelningen ökar förutsättningarna för asylsökande m.fl. att få tillgång till regionalt och lokalt anpassade tidiga insatser.

I vårpropositionen aviserar regeringen att 72 mnkr ska flyttas från Migrationsverket till länsstyrelsernas förvaltningsanslag fr.o.m. 2017. Regeringen föreslår även att länsstyrelsernas förvaltningsanslag utökas med 10 mnkr under 2016 i syfte att påbörja uppbyggnaden av organisation och struktur för det nya uppdraget.

Medel till länsstyrelserna för insatser för språkinlärning

Regeringen föreslår att länsstyrelsernas förvaltningsanslag utökas med 10 mnkr under 2016 för att tillhandahålla ett digitalt språkinlärningspaket i syfte att stärka asylsökandes kunskaper i svenska.

Tidig kompetenskartläggning för asylsökande

För att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden vill regeringen att kompetenskartläggning, dvs. kartläggning av en nyanländs utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, ska kunna erbjudas av Arbetsförmedlingen redan under asyltiden. Regeringen föreslår därför att totalt 90 mnkr tillförs till Arbetsförmedlingen under 2016 för att utveckla och tillhandahålla kompetenskartläggning för asylsökande. Från och med 2017 bör uppgiften implementeras permanent i Arbetsförmedlingens verksamhet. Genom kompetenskartläggning kan rekryteringsbehoven inom framförallt välfärdsområdena bättre tillgodoses.

Ökade medel för flyktingguider

Tidiga insatser för asylsökande bör kunna utföras av flera olika aktörer, inte minst civilsamhällets organisationer. Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten en förstärkning med 25 mnkr under 2016 för insatser för flyktingguider och familjekontakter samt att målgruppen vidgas till att även omfatta asylsökande. Förslaget möjliggör för kommuner och det civila samhället att gemensamt erbjuda meningsfulla insatser för asylsökande, t ex samhällsinformation.

Särskilda insatser inom folkbildningen

Det finns ett stort behov av verksamheter som kan ge asylsökande och nyanlända som bor kvar på anläggningsboende meningsfull sysselsättning under asyltiden och påskynda en framtida etablering för den som får uppehållstillstånd. Regeringen föreslår därför att ytterligare 97 mnkr avsätts till särskilda insatser inom folkbildningen under 2016 (25 mnkr till folkhögskolorna och 72 mnkr till studieförbunden) för verksamheter som syftar till att stärka kunskaper i svenska och om samhället samt främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende. Finansiering av utökade medel till studieförbunden sker genom att Migrationsverkets anslag minskas med 72 mnkr.

Ett hållbart mottagande och en effektivare etablering

Ökade medel för länsstyrelsernas arbete för mottagande av ensamkommande barn och nyanlända

Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet i kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och nyanlända. Det stora antalet asylsökande ensamkommande barn innebär att det finns ett stort behov av insatser särskilt inriktade mot den målgruppen. Regeringen föreslår därför i vårändringsbudgeten att länsstyrelserna får disponera 30 mnkr för dessa insatser under 2016.

För att stödja de kommuner som vill utveckla sin verksamhet för att underlätta uthyrning av bostäder till nyanlända bedömer regeringen att det finns behov av att öka medlen för länsstyrelsernas arbete med att skapa beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna med 10 mnkr.

Utökade medel för ersättning till kommuner för särskilda kostnader för mottagande av nyanlända

Kommunernas behov av ersättning för särskilda kostnader för mottagande av nyanlända ökar när antalet mottagna ökar. Ersättning beviljas i mån av tillgång på medel och det finns 60 mnkr avsatta för detta ändamål 2016. I syfte att möjliggöra för kommunerna att få ersättning för särskilda kostnader för nyanlända föreslår regeringen att anslaget för dessa ersättningar utökas med 80 mnkr.

Migrationsverket tar över bosättningsansvaret från Arbetsförmedlingen

Från och med den 1 januari 2017 föreslås Migrationsverket ta över Arbetsförmedlingens ansvar att anvisa nyanlända till kommuner med stöd av lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I vårpropositionen aviserar regeringen att 30 mnkr flyttas från Arbetsförmedlingen till Migrationsverkets förvaltningsanslag avseende verksamhet fr.o.m. 2017. För att Migrationsverket ska kunna vidta förberedande åtgärder föreslår regeringen att myndighetens anslag bör utökas med 20 mnkr under 2016.

Schablonersättningar för ensamkommande barn

Den stora ökningen av antalet asylsökande ensamkommande barn under 2015 innebär en betydande utmaning för kommunerna. Regeringen anser att dagens system för ersättning till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn och unga inte är ändamålsenligt. Regeringen kommer därför att återkomma med förslag i syfte att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten. Ersättning för mottagande av ensamkommande barn och unga bör i större utsträckning utgöras av schablonersättningar jämfört med vad som sker i dag. Regeringen avser att ge kommunerna bättre möjligheter att hitta kostnadseffektiva boendeformer som passar de ensamkommandes individuella behov vilket därmed leder till en ökad flexibilitet i kommunernas mottagande.

Traineejobb ska omfatta nyanlända

Bättre förutsättningar att kombinera jobb och utbildning kan bidra till att nyanlända snabbare kommer i arbete. Regeringen avser därför att utvidga traineejobben till att även omfatta nyanlända.

Etableringsuppdraget ska effektiviseras

Det finns ett behov av att förbättra etableringsuppdraget för att fler ska komma i arbete. Andelen som har ett arbete eller som deltar i reguljär utbildning efter avslutad etableringsplan är knappt en tredjedel. Ett utredningarbete för att förenkla och effektivisera etableringsuppdraget genom minskad administration och ökad flexibilitet pågår i Regeringskansliet.

Regeringens arbete för att påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden pågår fortlöpande och regeringen kommer att återkomma i budgetpropositionen för 2017 med förslag till ytterligare åtgärder.

Arbetslösheten ska minska

Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Målet är ambitiöst och ställer höga krav på politiken. Den svenska arbetsmarknaden utvecklas starkt och arbetslösheten minskade betydligt 2015. Men arbetslösheten är fortsatt på en för hög nivå och den positiva utvecklingen kommer ännu inte alla till del. Det ökade antalet asylsökande till Sverige gör att många som varit kort tid i landet kommer in i arbetskraften. På några års sikt förväntas det innebära att nedgången i arbetslösheten mattas av. Det förstärker behovet av en bred jobbagenda med aktiva insatser inom en rad olika politikområden.

Regeringens jobbagenda består av tre huvudsakliga delar: insatser för ökad kompetens och aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringar i bostäder och infrastruktur och en aktiv näringspolitik för fler och växande företag i hela landet. Satsningar på den gemensamma välfärden och en snabbare etablering av nyanlända är också viktiga delar av regeringens jobbpolitik. Regeringen avser att återkomma med förslag för att Sverige ska ta ytterligare steg mot att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Jobb och utbildning för arbetslösa ungdomar

Ett av regeringens viktigaste löften är att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Under 2015 minskade ungdomsarbetslösheten betydligt och ligger nu i stort sett på samma nivå som före finanskrisen. Trots den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden är det fortsatt svårt för unga som saknar relevant utbildning att få jobb. För att fler ungdomar ska få ett stadigt fotfäste på arbetsmarknaden satsar regeringen på traineejobb som kombinerar jobb med relevant yrkesutbildning och utbildningskontrakt som ska få unga att fullfölja en gymnasieutbildning.

Regeringen prioriterar insatser för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. En kombination av jobb och studier är ett effektivt sätt att förmå fler ungdomar utan gymnasieutbildning att slutföra sina studier. Därför anser regeringen att även ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning ska kunna anställas med traineejobb.

Traineejobb ska omfatta långtidsarbetslösa

Långtidsarbetslösheten ska minska ytterligare och regeringen avvecklar fas 3. Sedan den 1 februari görs inga anvisningar av nya individer till sysselsättningsplaceringar. De som varit inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin i mer än 450 dagar ska istället kunna ta del av alla arbetsmarknadspolitiska insatser som förbättrar deras möjligheter att få ett arbete. Möjligheten att kombinera jobb med relevant utbildning bedöms underlätta för långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringen avser därför att utvidga traineejobben till att omfatta även långtidsarbetslösa.

Regeringen har nyligen även beslutat att ge Tillväxtverket i uppdrag att, i samverkan med Arbetsförmedlingen, genomföra en treårig satsning där totalt 60 mnkr tillförs för sysselsättningsfrämjande insatser för långtidsarbetslösa genom arbetsintegrerande sociala företag. Regeringen anser att det finns ett behov av ytterligare åtgärder för att långtidsarbetslösheten ska fortsätta minska och kommer att återkomma med ytterligare förslag till åtgärder.

Natalie Sial
Pressekreterare hos
Ylva Johansson
072-520 54 49
natali.sial@regeringskansliet.se

Taggar: