Ungdomar och arbetsmiljö i fokus för arbetsmarknadspolitiken
I budgetpropositionen för 2015 tar regeringen flera initiativ för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, bland annat genom satsningar på en 90-dagarsgaranti för unga, traineejobb och utbildningskontrakt. Regeringen föreslår också satsningar på ett modernt arbetsliv, höjt tak i a-kassan, en förbättrad arbetsförmedling, tidigarelagda resurser till EU:s sysselsättningsinitiativ och extratjänster. Regeringen avser även att sänka anordnarbidraget i fas 3.
Den höga ungdomsarbetslösheten är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Det är av central betydelse för ett samhälle att unga kan etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kan bidra och växa till självständiga individer och samhällsmedborgare. Regeringen påbörjar nu genomförandet av ett ambitiöst reformprogram som syftar till att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
– Ingen ung ska behöva börja sitt vuxna liv i arbetslöshet, det är en av regeringens viktigaste frågor – att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det känns riktigt bra att vi nu kan ta de här stegen för en hållbar arbetsmarknadspolitik för fler jobb, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Införandet av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar innebär att regeringen vill sätta en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös, innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb eller en utbildning. Denna bortre gräns ska successivt kortas till 90 dagar.
90-dagarsgarantin föreslås omfatta alla arbetslösa ungdomar som skriver in sig på Arbetsförmedlingen och införs successivt från 2015. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbereda ett stegvis införande av en 90-dagarsgaranti. För att nå framgång i kampen mot ungdomsarbetslösheten behöver hela samhället kraftsamla. Inte minst kommer kommunernas kunskap, engagemang och bidrag att vara avgörande för att nå framgång med det reformarbete som nu påbörjas.
Utbildningskontrakt för unga arbetslösa
Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Den viktigaste orsaken till ungdomars långtidsarbetslöshet är bristande utbildning. Utbildningskontraktet innebär att unga arbetslösa som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning ska kunna studera vid kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Utbildningskontraktet är en viktig del av 90-dagarsgarantin. Syftet är att stötta unga till jobb och praktik, och att samtidigt betona det egna ansvaret för att göra sig anställningsbar genom gymnasiekompetens.
En målsättning är att studierna, om behov finns, ska kunna kombineras med praktik eller jobb på deltid. Som ett led i införandet av utbildningskontraktet bör de möjligheter som finns i dag för arbetslösa ungdomar 20-24 år att under vissa förutsättningar få den högre bidragsnivån inom studiemedlen finnas kvar och framöver anpassas till hur 90-dagarsgarantin utformas. Regeringen avser också att förlänga möjligheten till studiemotiverande kurs på folkhögskola.
Traineejobb inom välfärdssektorn
Regeringens satsning på traineejobb inom vissa delar av välfärdssektorn riktar sig till arbetslösa ungdomar och är en viktig del i 90-dagarsgarantin. Traineejobben ska vara fullt subventionerade anställningar och ska bestå av både arbete och utbildning. Utgångspunkten är att traineejobben ska bestå av 75 procent arbete och 25 procent utbildning och baseras på yrkesintroduktionsavtal. Subventionen ska kunna ges under maximalt ett år.
Traineejobben är både viktiga för att motverka ungdomsarbetslösheten och för att öka personaltätheten i välfärdssektorn och därmed höja kvaliteten i verksamheten. I budgeten föreslås att det avsätts medel för fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Detta bör möjliggöra att ungdomar som erbjuds traineejobb kan kombinera arbete med relevant yrkesutbildning.
Fas 3 ska ersättas med extratjänster
Regeringen vill öka personaltätheten i välfärdssektorn och se till att människor får göra nytta. Det finns en stor möjlighet att skapa värde i samhället och att höja kvaliteten i välfärdssektorn. I stället för att personer som varit arbetslösa under en längre tid ska vara inlåsta i meningslösa åtgärder som inte leder till jobb ska de få ett riktigt jobb med en riktig lön. Därför kommer regeringen att föra samtal med kommunsektorn och berörda parter på arbetsmarknaden om extratjänster för långtidsarbetslösa.
Regeringens förslag innebär att extratjänster införs inom vissa delar av välfärdssektorn och övrig offentligt finansierad verksamhet. Det innebär att arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd motsvarande hela lönen. Lön ska utgå enligt kollektivavtal. Utgångspunkten är att anställningen ska omfatta 75 procent av heltid. På resterande tid förväntas individen söka arbete eller studera. Förslaget om extratjänster ska träda i kraft snarast möjligt.
Regeringen vill se en successiv avveckling av fas 3. Det stöd som lämnas till den som anordnar sysselsättning i fas 3 kommer att sänkas från 4 950 kronor per månad till 2 200 kronor per månad. Befintliga avtal kommer att få löpa ut. Under den tid det tar att avskaffa fas 3 ska sysselsättning hos en anordnare som erbjuder meningsfulla arbetsuppgifter kunna utgöra ett första steg före en subventionerad anställning, till exempel en extratjänst.
Höjt tak i a-kassan
Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen har urholkats under lång tid. I dag är det få av de försäkrade som har en ersättning som uppgår till 80 procent av deras förvärvsinkomst under de första 100 dagarna. Regeringen bedömer att en höjning av den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen är av väsentlig betydelse för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en inkomstbortfallsförsäkring och ett skyddsnät för individen vid arbetslöshet. Förslaget ska träda i kraft den 1 maj 2015.
Förslaget innebär att den högsta dagpenningen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen höjs så att den som har en månadsinkomst upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna. Den högsta dagpenningen uppgår därmed till 910 kronor dag 1-100, varefter det sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Den nuvarande dagpenningen är 680 kronor per dag under hela perioden, vilket innebär att endast den som har en månadsinkomst upp till 18 700 kronor uppbär 80 procent av sin inkomst i ersättning.
Dagens avtrappning av den reglerade ersättningsnivån, från 80 till 70 procent efter ersättningsdag 200 och till 65 procent efter ersättningsdag 300, gäller även fortsättningsvis. Regeringen föreslår också att den högsta ersättningen som lämnas enligt grundförsäkringen ska höjas från dagens 320 kronor per dag till 350 kronor. Regeringen avser i ett andra steg höja grundbeloppet till 365 kronor per dag den 1 januari 2016. Därmed höjs grundbeloppet med totalt 45 kronor.
Förbättrad arbetsförmedling
Regeringen inleder nu ett reformarbete för att modernisera och utveckla Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska förmedla jobb både till människor som står nära arbetsmarknaden och de som står långt ifrån – det är så förtroende hos både arbetsgivare och arbetssökande skapas. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag föreslås öka med 905 miljoner kronor 2015, 940 miljoner kronor 2016, 965 miljoner kronor 2017 och 736 miljoner kronor 2018.
Resurstillskottet görs dels för att möjliggöra ett genomförande av regeringens prioriterade reformer, dels för att påbörja ett förändringsarbete inom myndigheten med målet att bli en professionell matchningsspecialist. Myndigheten kommer även att i större utsträckning behöva samverka med bland annat kommuner. Myndigheten tillförs också medel för att upprätthålla kvaliteten i arbetet med nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Tillskottet sker från och med den 1 januari 2015.
Arbetsmiljösatsningar för att möta det moderna arbetslivets utmaningar
Under de två gångna mandatperioderna har arbetsmiljöpolitiken rustats ned. Antalet arbetsskador och arbetssjukdomar har ökat. Sjukfrånvaron och då särskilt för kvinnor ökar oroväckande. Samtidigt står arbetslivet inför stora förändringar med en fortsatt ökad global konkurrens och krav på att fler måste orka jobba längre. För att möta utvecklingen är nu en förstärkning av resurserna inom arbetsmiljöpolitiken nödvändig.
Arbetsmiljöverkets anslag förstärks med 60 miljoner kronor från och med 2015. Satsningen kommer att förbättra tillsynen inom arbetsmiljöområdet. Den innebär bland annat att fler inspektörer kan anställas. Utöver det föreslår regeringen en tillfällig förstärkning av myndighetens anslag för 2015 och 2016 med 15 respektive 10 miljoner kronor för att vidareutveckla särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Det statliga bidraget till regionala skyddsombud ökas med 10 miljoner kronor från och med 2015 och under 2015 med ytterligare 3 miljoner kronor för en särskild utbildningssatsning.
En särskild satsning på arbetslivsforskningen genomförs under perioden 2015-2018, med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa.
Det moderna arbetslivet ställer också krav på ett nytänkande inom arbetsmiljöområdet. Ett arbete påbörjas därför i Regeringskansliet för att ta fram en ny strategi för arbetsmiljöpolitiken i nära samråd med arbetsmarknadens parter.
För att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning avsätts 2 miljoner kronor 2015 och därefter 10 miljoner kronor per år.
Anslagshöjningarna till Arbetsmiljöverket och det ökade statsstödet till den regionala skyddsombudsverksamheten börjar gälla 2015. Regeringen återkommer till hur medlen till forskning som föreslås 2015-2018 kommer fördelas och hur stödet till företagshälsovårdens kompetensförsörjning kommer utformas.
Tidigarelagda resurser för EU:s sysselsättningsinitiativ och det nationella socialfondsprogrammet
Med en hög ungdomsarbetslöshet och många personer som står utanför arbetsmarknaden – är det oerhört väsentligt att utnyttja Socialfondens medel till fullo. Socialfondsinsatserna är ett viktigt komplement till ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser.
För att påskynda genomförandet av EU:s sysselsättningsinitiativ för unga och det nya socialfondsprogrammet i övrigt har resurserna tidigarelagts för Europeiska socialfonden. Ökningen uppgår till drygt 600 miljoner kronor fram till och med 2017 och innebär en motsvarande minskning senare under programperioden 2014-2020. De totala resurserna för Socialfonden över tid – vilka styrs av EU – är oförändrade.
De anslagsbelopp för Socialfonden som föreslogs av den förra regeringen i föregående budgetproposition skulle ha inneburit en långsam start av sysselsättningsinitiativet för unga och socialfondsprogrammet.
Natalie Sial
Pressekreterare hos
Ylva Johansson
072-520 54 49
Taggar: