Fredsstyrkan i Västsahara fortsätter med svagt mandat
FN:s säkerhetsråd har beslutat att fredsstyrkan MINURSO:s mandat förlängs med ytterligare sex månader. Mandatet har tidigare behandlats i 60 resolutioner. Efter beslutet fortsätter styrkan med ett svagt mandat utan rätt att bevaka och rapportera om brott mot mänskliga rättigheter.
I går behandlade FN:s säkerhetsråd, för första gången sedan Sveriges period som rådsmedlem tog slut, framtiden för fredsstyrkan MINURSO. Styrkan opererar i Västsahara och inrättades 1991 med syftet att arrangera en folkomröstning där västsaharierna skulle få rösta om de vill tillhöra ockupationsmakten Marocko eller få självständighet. Folkomröstningen har konstant skjutits upp och förhalats av Marocko.
- MINURSO:s mandat urvattnas mer och mer för varje år som går. Styrkan inrättades för 28 år sedan med uppdraget att genomföra en folkomröstning men för varje resolution får folkomröstningen allt mindre utrymme.Det signalerar att FN inte längre ställer lika högt på agendan att Afrikas sista koloni, Västsahara, ska få sin frihet och det är ett stort svek, säger Frida Dunger Johnsson, verksamhetsledare på Emmaus Stockholm.
MINURSO är den enda fredsbevarande styrkan i världen som inte har mandat att bevaka och rapportera om brott mot mänskliga rättigheter. FN och säkerhetsrådet har fått starka påtryckningar från civilsamhället att mandatet måste innefatta mänskliga rättigheter. Senast för en vecka sedan publicerade Amnesty International ett krav på att styrkan måste bevaka de mänskliga rättigheterna i Västsahara och i de västsahariska flyktinglägren.
- Med tanke på de brott och kränkningar som sker i den ockuperade delen av Västsahara är det ytterst anmärkningsvärt att fredsstyrkan inte får ingripa, säger Frida Dunger Johnsson.
Sedan 2007 har dess mandat sträckt sig ett år i taget. Men efter påtryckningar från USA i april 2018 beslutades att mandatet endast skulle förnyas med sex månader i taget för att pressa på parterna att hitta en lösning på konflikten. Samtidigt har Horst Köhler, FN:s sändebud för Västsahara, inlett de första fredssamtalen på över sex år med målet att komma fram till en rättvis, varaktig och ömsesidigt godtagbar lösning som möjliggör självbestämmande för det västsahariska folket.
- Vi hade gärna sett att säkerhetsrådet gav MINURSO ett mandat mer i linje med Horst Köhlers ansträngningar. För att komma fram till en varaktig lösning behöver alla instanser visa att Marockos agerande inte är acceptabelt, säger Frida Dunger Johnsson.
Sydafrika som är en stark röst i frågan om antikolonialism deltog i mötet för första gången som säkerhetsrådsmedlemmar under den här perioden. Sydafrikas representant betonade att resolutionen är obalanserad och favoriserar en part över den andra. Sydafrika och Ryssland var de enda av säkerhetsrådets 15 länder som lade ned sina röster om resolution 2468.
För mer information, kontakta:
Caroline Nord, kommunikationsansvarig
073-784 52 22
caroline.nord@emmausstockholm.se
Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko har ockuperat landet sedan 1975 i strid med beslut från FN, Internationella domstolen i Haag och EU-domstolen. Inget land i världen erkänner Marockos rätt till Västsahara men Marocko utnyttjar Västsaharas naturresurser, utan att göra det i samråd med västsaharierna, vilket bryter mot folkrätten. Västsaharier som lever under Marockos ockupation utsätts ständigt för brott mot mänskliga rättigheter. 173 600 flyktingar från Västsahara bor i flyktingläger i Saharaöknen i Algeriet och är helt beroende av bistånd. FN har sedan 1991 uppdraget att genomföra en folkomröstning där västsaharierna ska få rösta om sin framtid, men den folkomröstningen har ännu inte ägt rum.
Taggar:
