VD-bloggen: Det praktiska kunnandets roll – mindre snack och mer verkstad

Det praktiska kunnandet, inte minst bland oss installatörer, är avgörande för klimatomställningen och andra nödvändiga tekniska landvinningar. Därför behöver vi i Sverige bredda vår syn på kunskap, skapa fler studieplatser och inte minst locka nya generationer till vårt yrke. Mats Johansson sticker ut hakan och efterlyser färre tyckare och fler doers.

För en tid sedan gjorde Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, ett debattinlägg i Dagens Nyheter med rubriken ”Praktisk kunskap nedvärderas i ingenjörslandet Sverige”. Bakgrunden var en ledare i samma tidning där estetiska och praktiska skolämnen, så som slöjd och bild, nedvärderades till förmån mot mer klassiska akademiska ämnen.

Som stolt ingenjör och med ett par decennier i tekniska branscher låter det kanske lite bakvänt, men jag är beredd att hålla med Strannegård. Kontentan i hans resonemang är att vi i Sverige under många år gått mot att nedvärdera den typen av kunskaper som inte är vetenskapligt genererade och mätbara, exempelvis naturvetenskapliga ämnen och matematik. Bakgrunden till det skulle vara politiska drivkrafter, eftersom sådana kunskaper förmodas göra vårt land mer konkurrenskraftigt i ett internationellt sammanhang.

Till viss del stämmer det så klart. Vi i Sverige har en lång och stolt tradition av tekniska innovationer, som skapat vår svenska basindustri, genererat miljontals arbetstillfällen och byggt vår välfärd. Men är vi för enögda där så tror jag vi riskerar att drabbas av bakslag, både på en övergripande samhällsnivå och på den personliga nivån. Alla kan och vill inte läsa till en teoretisk högskoleexamen. Vi verkar ha en övertro i Sverige på att högskoleutbildning är av godo, ”no matter what”.

I skrivande stund saknas det 28 000 installatörer enligt färska siffror från vår branschorganisation Installatörsföretagen. Det är ingen nyhet att vi installatörer har en oerhört viktig roll i samhällets utveckling och klimatomställning. En omställning där energieffektivisering och satsningar på grön teknik och fossilfria energislag spelar en avgörande roll.

Sverige och övriga västvärlden har allt för länge förlitat sig på arbetskraft från exempelvis Östeuropa när det gäller praktiska yrkesgrupper. Vi har tagit för givet att det alltid ska finnas tillgänglig arbetskraft när vi vill och behöver. Men vad händer när kriget i Ukraina äntligen tar slut och landet ska byggas upp? Och hur blir det när vi går in i nästa högkonjunktur, med alla eftersatta renoveringsbehov som samlas upp nu?

Nu sticker jag ut hakan, men ibland tycker jag att vissa branschaktörer tappar fokus och pratar om allt annat än vad de faktiskt jobbar med. Det blir fler ”tyckare” än doers, helt enkelt. Hela vår bransch behöver kreativa, smarta, drivna människor som är praktiskt lagda. Därför behöver vi i Sverige bredda vår snäva kunskapssyn och våra politiker behöver inse att det behövs praktiskt inriktade studieplatser och utbildningar som attraherar människor, främst yngre, att söka sig till vår bransch. Vi företagare som redan är verksamma här har självklart också ett ansvar att erbjuda arbetsplatser som är lockande och säkra och ett arbete som upplevs meningsfullt. Samhällsbyggare ska göra det vi är bäst på. Om ingen projekterar, leder, bygger, monterar och installerar blir det inga hus byggda.

Stockholm, december 2023

Mats Johansson,

vd och koncernchef Assemblin

Taggar: