Ny studie: Patienter med svår astma träffar sällan en läkare trots att varannan patient har en okontrollerad sjukdom

Tisdagen den 1 maj infaller världsastmadagen, en dag som syftar till att uppmärksamma och informera om astma, en av våra vanligaste folksjukdomar. Världsastmadagen sammanfaller även med pollensäsongen som nu tagit fart och som innebär en svår tid för många med astma. I Sverige är cirka 800 000 människor drabbade av astma och av dessa har cirka 4 procent svår astma[1]. De flesta patienter med astma kan med de behandlingsalternativ som erbjuds leva ett relativt normalt liv. För patienter med en svår och okontrollerad astma är tyvärr situationen en annan visar den största svenska observationsstudien inom astma som nyligen publicerats.

I PACEHR-studien1 har fler än 18,500 astmapatienter i Sverige studerats. Majoriteten hade en lindrig och medelsvår astma och 790 personer hade svår astma. Data från 36 vårdcentraler runt om i Sverige jämfördes med uppgifter från hälsoregister under åren 2006-2013. Syftet med studien var att beskriva förekomst, samsjuklighet, dödlighet och behandling av svår astma.

En okontrollerad astma observerades hos drygt en fjärdedel (28,2 procent) av patienterna med lindrig och medelsvår astma och hos mer än hälften (53,6 procent) av patienterna med svår astma. Studien visade även att svår och okontrollerad astma var associerad med dubbelt så hög risk för exacerbationer (akuta försämringsperioder). Exacerbationer leder på sikt till en försämrad lungfunktion och ökad dödlighet.

-         PACEHR-studien visar tydligt att patienter med svår astma måste erbjudas ett bättre stöd i sin sjukdom, både när det gäller möjligheten att träffa en specialist regelbundet samt hjälp med en skräddarsydd behandling, säger Kjell Larsson, huvudförfattare och professor emeritus vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. 

150 personer med astma dör varje år

Antalet sjukhusvistelser per år är cirka 10 gånger högre för individer med okontrollerad astma än för de med kontrollerad sjukdom[2]. I Sverige dör cirka 150 personer om året, tre

personer i veckan, på grund av astma[3]. Dödsfall som skulle kunna påverkas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling[4].

Många patienter som påbörjar en behandling med astmamediciner såsom inhalationsläkemedel förstår inte att en regelbunden och långvarig medicinering är nödvändig för att få kontroll över astmasymtomen och minska risken för akuta astmaanfall.

Studier visar att mindre än hälften av astmapatienterna tar sina mediciner enligt givna rekommendationer från behandlande läkare[5]. Många tar inga mediciner alls. I PACEHR-studien hämtade mer än var tionde patient med svår astma inte ut sina föreskrivna inhalationssteorider. Orsaken till det är oviss men otillräckliga behandlingssvar kan vara en orsak.

Patienter med svår astma ska, enligt de nationella riktlinjerna, behandlas av en specialist. Trots detta visar PACEHR-studien att endast en av fem patienter gör det. Det var också bara en av tre patienter som hade kontakt med primärvården under det senaste året. Kontakten med en läkare som är specialist på hur svår astma ska behandlas är mycket viktig för att minska komplikationerna och därmed öka patientens livskvalitet. 

-         Vi har en bra astmavård i Sverige, i landsting och regioner som följer de riktlinjer som idag finns. De erbjuder patienter uppföljningar, patientutbildning, allergiutredning samt specialistvård. Men för patienter med svår astma måste vården bli ännu bättre på att utreda och behandla. Att leva med svår astma innebär en ständig oro och behovet av en fungerande vårdkedja med interprofessionell samverkan samt behandlingar är därför stort. Att vi har alldeles för få allergispecialister, som ser på helheten, och att de heller inte finns spridda över landet ser vi som patientorganisation med stor oro på. Endast kunskap samt rätt utredning och behandling, oavsett var man bor i landet, kan ge en god hälso- och sjukvård på lika villkor, säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Behandling

För patienter med svår astma kan luftrörsproblemen vara ständigt kännbara och innebära stort negativt inflytande på livskvaliteten. För dem kan även astman leda till livshotande besvär. Idag finns det flera nya biologiska läkemedel som behandlar svår okontrollerad astma med goda resultat. Därför är det viktigt att dessa patienter identifieras av vården och erbjuds en regelbunden kontakt med specialistvården som kan skräddarsy en behandling och följa upp resultaten.

Att förbättra vården för patienter med svår astma är inte bara viktigt och nödvändigt för de som är drabbade utan också ur ett samhällsperspektiv. Patienterna med sämst kontrollerad astma står för 50 procent av den totala årliga kostnaden för astma i Sverige[6]. En kostnad som idag uppskattas ligga på 7,4 miljarder kronor[7]. 

Om PACEHR-studien

Studien är publicerad i Respiratory Research (Larsson et al. Respiratory Research (2018) 19:12) och finns att läsa i sin helhet här: https://respiratory-research.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12931-018-0719-x

Om AstraZeneca

AstraZeneca är ett globalt, innovativt bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel, primärt för behandling av sjukdomar inom områdena andningsvägar/inflammation/autoimmunitet, hjärta/kärl/metabolism, cancer, infektion och neurovetenskap. AstraZeneca är verksamt i över 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter världen över.

För mer information, se www.astrazeneca.se och www.astrazeneca.com eller följ oss på twitter. Https:/twitter.com/AstraZenecaSE.

För ytterligare information kontakta:

Kjell Larsson, huvudförfattare PACEHR-studien, professor emeritus, Karolinska Institutet, telefon: 0705-820 763, epost: kjell.larsson@ki.se

Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astam- och Allergiförbundet, telefon: 0706-615 475, epost: maritha.sedvallson@astmaoallergiforbundet.se

Petra Eurenius, Kommunikationschef AstraZeneca Nordic-Baltic, telefon: 0709-186 562, epost: petra.eurenius@astrazeneca.com

SE-3476-04-18-RIA

[1] Larsson et al. Respiratory Research (2018) 19:12

[2] Price D, Fletcher M, van der Molen T. Asthma control and management in 8,000 European patients: The Recognise Asthma and LInk to Symptoms and Experience (REALISE) survey. NPJ Prim Care Respir Med 2014; 12; 24:14009.

[3] Socialstyrelsen: Statistik om dödsorsaker 2016.

[4] https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/sjukvardsrelateradatgardbardod

[5] Fletcher M, et al. Adv Ther 2015; 32(4): 370–380

[6] World Allergy Organization. The management of severe asthma: economic analysis of the cost of treatments for severe asthma. Tillgänglig från: http://www.worldallergy.org/educational_programs/world_allergy_forum/anaheim2005/blaiss.php. Senast besökt i april 2018

[7] Jansson SA, Rönnmark E, Bertil Forsberg et al. The economic consequences of asthma among adults in Sweden. Respiratory Medicine. 2007(101), 2263-2270.