Bahnhof öppnar för fri konkurrens

Det finns ingen självklarhet i att ett driftbolag ska ha monopol på bredbandstjänster – ens inom samma datacenter.
När Bahnhofs datacenter Thule slår upp portarna i dag kan vem som helst sälja nätkapacitet till vem som helst, även mellan företag i samma anläggning.

I dag råder det i princip monopol för datacenterkunder. Där man köper, eller abonnerar på, serverplatser är man också hänvisad till att köpa nätkapacitet av samma bolag som säljer serverplatserna. Det skapar en osund beroendeställning mellan anläggningsägaren och kunderna.

När Bahnhofs nya datacenter Thule öppnar för kunder senare i dag kommer konkurrensen att vara fri och öppen för alla.

– Vi har redan kunder som fungerar som Internetleverantörer. De har kunnat verka utåt på en avreglerad och öppen marknad, men de har ironiskt nog inte kunnat sälja kapacitet till alla, nämligen till de presumtiva kunder som råkar ha sina servrar stående i våra lokaler. Det ändrar vi på nu, säger Jon Karlung, vd för Bahnhof.

Från och med i dag kan de som hyr serverplats i någon form, fysiskt eller virtuellt, både köpa och sälja nätkapacitet av vilken operatör som helst, både utom och inom anläggningen.

– Vi kommer alltid att hålla konkurrenskraftiga priser på våra tjänster, men om någon vill sälja trafik billigare inom Thule-anläggningen så går det utmärkt. Det finns ingen anledning för oss att begränsa konkurrensen till oss som leverantör.

Thule ligger så centralt det går att komma i Stockholm; ett stenkast från Hötorget och ett lite längre stenkast från Stureplan. Området, som varit en knutpunkt i Internetsverige (och innan dess stordatorsverige om man vill), sedan slutet av 70-talet, är ett av norra Europas fibertätaste områden. Med extremt korta hopp både till internetknutpunkter och olika nationella och internationella fibernät blir svarstiderna därefter; de är så låga att vi mäter skillnader i mikrosekunder i stället för millisekunder. Ingen annan operatör kan erbjuda så låg latens på anslutningar i Sverige.

Allting började 1957. Då köpte dåvarande Thulebolagen, ett av flera försäkringsbolag som så småningom köptes upp av Skandia, en av Sveriges första riktiga datorer, en IBM 650. Den styrdes med hjälp av hålkort och användes för att beräkna premier och återbäringar.
Varje uppgift krävde att datorn matades med 3 900 instruktioner på programkort.

Beräkningskapaciteten var enorm för sin tid, och datorn lånades ut till Saab för att räkna ut vingvinklar till 60-talets stora topphemliga försvarsprojekt J-35 Draken. Maskinen stod en kort promenad från Bahnhofs nuvarande datacenter, på Sveavägen 44.

I mitten av 70-talet hade Thulebolagen köpts upp av Skandia, och datorrevolutionen stod för dörren. Skandia införde en ny typ av försäkring för de stordatorhallar som växte upp runt om i Sverige. Kraven var mycket stränga, och Skandias eget datacenter på Sveavägen uppfyllde paradoxalt nog inte försäkringskraven. Samtidigt behövdes hela tiden mer beräkningskraft.

Därför byggdes en helt ny stordatorhall på Luntmakargatan 18. In i Brunkebergsåsen sprängdes och grävdes tre ”säkra rum”, ett rum för varje ”cpu” till den nyinköpta IBM 370-anläggningen. Hela anläggningen var hårt bevakad och skyddad. Bara en handfull anställda hade tillgång till cpu-rummen.

Förutom cpu-rum fanns det särskilda ”printerrum”, där resultaten från körningarna skrevs ut. Att distribuera beräkningsresultat i någon annan form än papper var otänkbart. Det skulle dröja flera år innan Skandia införde sitt första e-postsystem. Det Volvo Data-utvecklade Memo kom först 1985.

Varje cpu-enhet hade en beräkningskapacitet på 1 mips (miljon instruktioner per sekund). Det motsvarar tre Intel 8080-processorer som de första IBM PC-datorerna använde sig av.

ARM:s moderna processor Cortex A7, som bland annat sitter i Apples Ipod, klarar 2 850 mips och är alltså nästan tusen gånger snabbare än hela Skandias stordatoranläggning. När Bahnhofs rackskåp är fyllda till hälften har anläggningens totala beräkningskapacitet ökat flera miljoner gånger sedan 1977.

– Vi har alltid värnat om industri- och företagshistorien i de lokaler vi förvärvar, och låtit berättelserna leva vidare. När vi byggde Pionen berättade vi om dess roll som en del i Sveriges totalförsvar, både med hjälp av fotografier och med en egenproducerad dokumentärfilm. Samma sak här; vi är tacksamma för att vi får förvalta det arv som Skandia med sin 150-åriga historia lämnade efter sig här. Nu är allting toppmodernt, men själen från stordatortiden finns kvar i väggarna, säger Jon Karlung.

Bilder: Vi har efter efterforskningar samlat ihop en del bilder från Thulebolagens och Skandias verksamhet i kvarteret. Du hittar både dessa och vanliga pressbilder på www.bahnhof.net/press.

Presskontakt: Jon Karlung, vd, tel: 076-111 01 60, e-post: jon.karlung@bahnhof.net.

Bahnhof är en nordisk internetoperatör med kontor och driftanläggningar i Stockholm, Uppsala, Borlänge, Hedemora, Lund, Malmö, Göteborg, Ponta Delgada och Kiev.

Företaget grundades 1994 och var då Sveriges första fristående ISP (Internet Service Provider). Bahnhof erbjuder internet- och telefonitjänster till företag och är en ledande aktör inom hosting (serverdrift med totalansvar) och co-location. Bahnhof erbjuder även bredbandsuppkopplingar och webbhotelltjänster. Bahnhof riktar sig till företag samt privatkunder i stadsnät och i bostadsfastigheter i Norden – ett område där Bahnhof i dag är marknadsledande.

Bahnhof ansluter direkt till de största europeiska internetknutpunkterna i Amsterdam, Frankfurt, London och Paris.

Bahnhof är ett publikt bolag och är noterat på Aktietorget.