Storebror är här – nu kommer trafikdatalagen

Alla medborgares digitala liv ska övervakas och långtidslagras.
IP-adresser, anslutningspunkter och tiotals andra uppgifter ska lagras varje gång du besöker en webbsida eller skickar ett mejl.
Nu är snart trafikdatalagen här. Bahnhof är en av remissinstanserna.

Allting du gör på nätet ska analyseras och göras sökbart i enorma trafikdatabaser. Din IP-adress, vad du gör, till vem du skickar ett mejl – i princip allting utom själva meddelandet – ska lagras under två år. Varje operatör ska själv sköta sin egen databas. Vid ett intrång kan hela ditt liv kartläggas.

– Vi ser hur banker hackas, hur nätsamhällen får sina lösenord stulna. Till och med hur stora kvällstidningar får sina inloggningsuppgifter spridda. Att tro att de här stora nationella databaserna kommer att få stå orörda samtidigt som hundra miljoner högskoleutbildade hackers runt om i världen kan sälja dina personuppgifter för hundratusentals kronor är skrattretande. Och vad händer med de här enorma registren om en operatör går i konkurs eller säljs till utlandet? Det finns enorma säkerhetsrisker inbyggda i förslaget, säger Jon Karlung.

Parallellt med kritiken mot tvångslagringen av internetvanor finns trenden med nya affärsmodeller på Internet och nya kommunikationsvägar – en trend som pekar allt tydligare på vad som går att åstadkomma på frivillig basis.

– Vi ser hur branscher förändras i takt med användarnas vanor. Nyligen tog STIM, svenska musikers intresseorganisation, initiativ till samtal om en frivillig fildelningsavgift. Liknande saker händer på andra områden, till exempel inom nätförsäljningen av musik och film. Kontrollsystem plockas bort snarare än läggs till. Den saneringsfunktion som staten på det här sättet vill tvinga fram går att uppnå med hjälp av branschpraxis och överenskommelser med myndigheterna – utan övervakning, säger Jon Karlung.

Ur ett praktiskt, brottsbekämpande perspektiv riskerar lagen hur som helst att inte åstadkomma något ytterligare.

– Vi följer självklart redan i dag svensk lag. Och lagen ger Polisen stora möjligheter att hämta in information till en pågående förundersökning. Och självklart bistår vi Polisen i brottsutredningar. Vi har gjort det vid flera tillfällen förut, och vi kommer naturligtvis att fortsätta göra det. Men det är en enorm skillnad på att ta fram information om en individ som misstänks för ett brott, och att regelmässigt övervaka och kartlägga alla.

I grunden handlar det om synen på rättssamhället, och på vilka redskap vi medborgare är beredda att ge staten.

– Strängt taget handlar det inte om hur eller när de här övervakningssystemen används. Det handlar om att staten på det här sättet bygger upp verktyg, eller vapen om man så vill, som egentligen bara har en plats i en totalitär stat – verktyg som på alla sätt är kraftfullare än de som användes i de gamla östdiktaturerna. Till syvende og sidst handlar det om vilket sorts samhälle vi vill leva i.

Några direkta paralleller till lagförslaget vill inte Bahnhof dra. Men det finns ett citat som förtjänar att nämnas i sammanhanget;

”Um sicher zu sein, muss man alles wissen”
”För att vara säker måste man veta allt”
Erich Mielke, statssäkerhetsminister i DDR 1957-1989

Bahnhof har som remissinstans förkastat förslaget i sin helhet. Vårt remissvar finns för nedladdning på www.bahnhof.se/press.

Kontaktinformation

Presskontakt: Jon Karlung, Vd, 070-977 49 06, e-post jon.karlung@bahnhof.net.
Pressbilder: Högupplösta pressbilder finns för nedladdning på www.bahnhof.se/press.