Nu samlar vi in fler miljöfarliga batterier än vi köper - Insamlingen av batterier har ökat med 20 procent på 10
På 10 år har insamlingen av batterier stigit med ca 20 procent. Nu samlas sju av tio sålda batterier in visar statistik från Batteriinsamlingen. Bäst är vi på att samla in de miljöfarliga kadmiumbatterierna. Där överstiger insamlingen försäljningen med 66 procent under 2007. Ett ökat miljömedvetande i kombination med ett intensivt informationsarbete tros vara förklaringen.
När den nuvarande Batteriförordningen, som slår fast att alla batterier ska samlas in, trädde i kraft 1998 låg insamlingsnivån på ca 50 procent. Sedan dess har svenskarna blivit betydligt bättre på att samla in batterier. 2006 samlades ca 70 procent av alla sålda batterier in
Bäst är vi på att samla in de miljöfarliga kadmiumbatterierna. Där översteg insamlingen försäljningen med ca 48 procent under 2006 och ca 66 procent 2007. När det gäller kvicksilverbatterier var försäljningen och insamlingen ungefär lika stor under 2006. 2007 översteg insamlingen försäljningen med 41 procent.
– Det är otroligt glädjande att vi svenskar har blivit så bra på att lämna batterierna till insamlingen, säger Terese Zetterman, kommunikationsansvarig på Batteriinsamlingen. Vi tror att en del av förklaringen ligger i ett ökat miljömedvetande hos svenskarna, vi ser ju att trenden går mot ökad insamling även av andra produkter. Resten ligger troligtvis i det intensiva informationsarbete vi har fört de senaste åren, bland annat med hjälp av Electric Banana Band.
Samtidigt som insamlingen av batterier stiger ökar också försäljningen av framförallt de inbyggda batterierna kraftigt. Försäljningen har ökat med upp till 50 procent mellan 2004 och 2006, visar siffror från El-Kretsen. De inbyggda batterierna kan sitta i till exempel leksaker, mp3-spelare, eltandborstar, sladdlösa skruvdragare och många andra produkter. Uppskattningsvis finns det idag ca 3,5 miljoner produkter med inbyggda batterier i svenska hem. Det är just de som ofta innehåller någon av de farliga tungmetallerna kvicksilver, kadmium eller bly.
Statistiken för insamlingen av alla typer av batterier under 2007 är ännu inte färdigställd. Tendensen ser dock ut att vara densamma.
Mer information om tungmetaller och batterier finner du i faktabladet nedan.
För mer information, kontakta
Terese Zetterman, Batteriinsamlingen, tfn: 08-698 12 40
www.batteriinsamlingen.se
Naturvårdsverket samordnar Batteriinsamlingen, som är en sammanslutning bestående av Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting, Avfall Sverige och Batteriföreningen. Batteriinsamlingen arbetar för att sprida information och kunskap kring batterier och miljöfarliga batteriers påverkan på miljön. Målet är att det ska bli självklart att lämna uttjänta batterier, inbyggda eller lösa, till insamling. Under åren 1997-2006 samlades det in 154 ton kvicksilverbatterier, 1 437 ton nickelkadmiumbatterier och 314 256 ton blybatterier.
Så bidrar insamlingen av batterier till minskade utsläpp av tungmetaller
Det är genom förbränningen i sopförbränningsstationerna som tungmetallerna i batterier sprids vidare. Ugnarna har filter som ska fånga upp tungmetaller, men de är inte anpassade för de större mängder tungmetaller som batterierna innehåller. Istället blir de överbelastade och släpper därigenom ut mer giftiga ämnen.
Under 1990-talet förbättrades reningsutrustningen på sopförbränningsstationerna och de senaste 10 åren har insamlingen av batterier höjts med ca 20 procent. Eftersom mängden miljöfarliga batterier som hamnar i hushållssoporna då minskat, i kombination med att reningen förbättrats, bidrar detta till att luftutsläppen av framförallt kadmium och kvicksilver har minskat.
Sedan 1990 har utsläppen av kadmium till luft har sänkts från ca 2,3 ton per år 1990 till ca 0,55 ton per år 2006 enligt mätningar från Naturvårdsverket. Den största förklaringen till det är bättre reningsutrustning i metallsmältverk och stålverk. Men även inlämnade batterier som hamnat i återvinningen är en del av förklaringen. Kadmiumbatterier finns framförallt i handverktyg, leksaker, batterier för nödbelysning och sjukvårdsbatterier.
Inlämningen av batterier har också lett till att en mindre mängd kadmium behövt brytas, eftersom det kadmium som batterierna innehåller istället återvunnits och kunnat användas på nytt.
Utsläppen till luft av kvicksilver har sänkts från ca 1,8 ton per år 1990 till ca 0,6 ton per år 2006 enligt mätningar från Naturvårdsverket. Detta tack vare förbättrad avfallssortering och bättre reningsutrustning i förbränningsstationerna. Kvicksilver finns oftast i de så kallade knappcellsbatterierna som kan sitta i leksaker, klockor, hörapparater, spelande gratulationskort och mycket annat.
Trots minskningen fortsätter dock halterna av kvicksilver i våra svenska insjöfiskar att öka. Det beror på att luftnedfallet, trots minskningen, ligger på så höga nivåer att kvicksilverhalterna i marken fortsätter att byggas på. Det gör att läckaget av kvicksilver från marken till våra sjöar ökar, vilket leder till ökande kvicksilverhalter i fisk. Men förklaringen kan också ligga i den pågående klimatförändringen. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet påverkar ett förändrat klimat de processer som styr hur mycket kvicksilver som frigörs till vattensystemen.
Det minskade nedfallet av kvicksilver har dock bidragit till en annan positiv utveckling; kvicksilverhalten i barns blod minskar. Enheten för Arbets- och miljömedicin på universitetssjukhuset i Lund har gjort mätningar av 1268 barn i åldrarna sju till elva år boende i Landskrona och Trelleborg.
Även utsläppen till luft av bly har minskat sedan 1990, då låg nivån på ca 360 ton per år. Idag ligger utsläppen på ca 15 ton per år visar mätningar från Naturvårdsverket. Minskningen beror till största del på att vi idag använder blyfri bensin.
Källor: Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Lund
För mer information om tungmetaller och dess miljöpåverkan kontakta
Kjell Johansson, tungmetallexpert Naturvårdverket tel: 0705-67 31 05
