Delårsrapport januari-mars 2002

Delårsrapport januari-mars 2002 · Milt väder och högre nederbördsmängder än normalt har medfört sjunkande priser på el vilket påverkat kraftrörelsens resultatutveckling · Det milda vädret har givit lägre försäljningsvolym av värme · Resultat efter finansiella poster sämre än föregående år [REMOVED GRAPHICS] Koncernen redovisar en resultatförsämring jämfört med motsvarande period föregående år där de största resultatförsämringarna återfinns inom värme- och kraftrörelserna. Året inleddes med en mycket kylig nyårshelg men redan under trettonhelgen kom betydligt mildare väder in över landet. Därefter har endast enstaka dygn varit i närheten av det temperaturmässigt normala. Sammantaget har det under första kvartalet i Stockholmsområdet varit cirka tre grader eller 18 % varmare än normalt. Det milda vädret har lett till lägre värmeleveranser såväl till slutkunder som till distributörer jämfört mot föregående år. Bristande tillgång på biobränslen har dessutom orsakat högre bränslekostnader. Tillsammans förklarar dessa faktorer värmerörelsens lägre försäljning och resultat. Värmeförsäljningen har minskat med cirka 300 GWh och 30 Mkr jämfört med föregående år. Tillrinningarna har både i Sverige och Norge varit högre än de normala under det första kvartalet. Magasinsfyllnaden i Sverige visade vid kvartalets slut ett överskott jämfört med det normala och de norska magasinen låg strax under normal nivå. Den hydrologiska balansen har därmed förstärkts, vilket resulterat i sjunkande spotpriser. Kraftrörelsens resultat är på grund av de lägre elpriserna sämre än föregående år. Såväl fjärrvärme- som fjärrkylaverksamheten fortsätter att expandera. Stockholms system för fjärrvärme/-kyla är bland de ledande i världen och fjärrvärmeunderlaget är en strategisk tillgång för framtida elproduktion med samtidig produktion av värme, så kallad kraftvärme. Under kvartalet har ett 49-procentigt förvärv skett av Hofors Energi AB, som har en välutvecklad fjärrvärmeverksamhet. Förvärvet är ett led i Birka Energis fortsatta utveckling av koncernens värmeverksamhet. Energi Koncernens värmeförsäljning som uppgick till 3,4 TWh (3,7), har minskat med 0,3 TWh jämfört med motsvarande period föregående år. Försäljningsminskningen förklaras främst av det milda väder som varit i Stockholmsområdet under hela första kvartalet till skillnad från motsvarande period föregående år som hade relativt normala temperaturer. Koncernen fortsätter att sträva efter att öka andelen förnyelsebara bränslen i värmeverksamheten. I den egna produktionen svarade biobränslen för 31 % av bränslemixen samtidigt som den totala användningen av förnyelsebara bränslen och återvunnen energi uppgick till 62 % under första kvartalet. Trots att det under perioden varit brist på vissa biobränslen har koncernen lyckats bibehålla den höga andelen förnyelsebara bränslen i produktionen. Koncernen har i värmerörelsen en flexibilitet i produktionen genom att el antingen kan användas för produktion av värme alternativt produceras genom samtidig produktion av el och värme. Det milda vädret har medfört minskat mottrycksunderlag för kraftproduktion inom värmerörelsen men genom ökad produktionskapacitet har produktionsvolymen kunnat bibehållas jämfört med föregående år samtidigt som något mer el används i värmeproduktionen. Försäljningen av kyla uppgick till 52 GWh (42), vilket innebär att verksamheten fortsätter att expandera. Däremot har gasförsäljningen som uppgick till 136 GWh (155) varit något lägre än föregående år. Första kvartalets totala elförsäljning uppgående till 6,8 TWh (7,3) är lägre än föregående års försäljningsvolym. Försäljningsminskningen förklaras både av lägre fysisk krafthandel till följd av lägre produktion och av lägre kundförsäljning. Kärnkraftsproduktionen har varit cirka 0,3 TWh lägre än föregående år, vilket förklaras av att Oskarshamn 1 är avställd. Samtidigt har vattenkraftsproduktionen varit cirka 0,4 TWh lägre än föregående år främst på grund av lägre tillrinning under perioden. Detta innebär att den egna kraftproduktionen uppgick till 6,3 TWh (7,1) och koncernens totala elomsättning, inklusive egenanvändning till bland annat värmeproduktion och täckning av nätförluster, uppgick till 7,8 TWh (8,2). Koncernens eldistributionsvolym i hel- och delägda nätområden som uppgick till 9,3 TWh (9,8) har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Främsta förklaringen till denna minskning är att mildare väder än normalt har bidragit till lägre överförda volymer. Ekonomi Omsättning och resultat Koncernens nettoomsättning som uppgår till 4 594 Mkr (4 447) visar en ökning med 147 Mkr jämfört med föregående år. Högre omsättningsnivå från elförsäljningen som en följd av högre elprisnivå mot kund är huvudförklaringen. I jämförelse med föregående år har mildare väder inneburit att värmeintäkterna minskat med cirka 30 Mkr. De övriga intäkterna har påverkats av avyttring av AB Avesta Energi och Renea AB. Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 183 Mkr (1 346), vilket är 163 Mkr sämre än föregående år. Koncernens elhandelsrörelse visar jämfört med föregående år en betydande resultatförbättring medan kraft- och värmerörelserna står för de största resultatförsämringarna. Drift- och underhållsverksamheten visar också en resultatförbättring på grund av hög beläggning jämfört mot föregående år. Bristande tillgång på biobränslen har orsakat högre bränslekostnader som tillsammans med det milda vädret förklarar värmerörelsens betydligt lägre resultat för det första kvartalet. Rörelsemarginalen har försämrat och uppgår till 25,8 % (30,3). Koncernen redovisar ett finansnetto som är något bättre än föregående år. Förbättringen förklaras i huvudsak av en lägre genomsnittlig skuld jämfört med motsvarande period föregående år. Finansnettot har också påverkats av reavinster vid försäljning av aktier med 12 Mkr (-4). Reavinsterna avser försäljning av AB Avesta Energi och Renea AB. Resultat efter finansiella poster om 687 Mkr (833) blev 146 Mkr sämre än föregående år och förklaras främst av lägre rörelseresultat då de finansiella posterna ligger på motsvarande nivå som föregående år. Förvärv och avyttringar I samband med Fortums förvärv av Stockholms Stads aktier i Birka Energi AB genomfördes även en ägarförändring i Birka Energi-koncernens svenska värmerörelse. Genom en nyemission av preferensaktier till ett värde av 1000 Mkr skapades ett minoritetsintresse i Birka Värme Holding- koncernen. Birka Värme Holding-koncernen konsolideras som ett dotterbolag då Stockholms Stad innehar 9,9% av aktiekapitalet. Preferensaktierna ger dock Stockholms Stad ett 50 % ekonomiskt intresse i värmerörelsen. Under årets första kvartal har Birka Energi avyttrat elhandeln i AB Avesta Energi, med cirka 13 000 kunder, till Graninge. Bolagets nätrörelse har tidigare sålts till Vattenfall Sveanät, medan Birka Energi behållit värme- och kraftproduktionen. Avyttring har även skett av värmepumpservicebolaget Renea AB till ALSTOM Power Sweden AB. Birka Energi har i mars förvärvat SKF:s 49-procentiga aktieinnehav i Hofors Energi AB. Förvärvet är ett led i vidareutvecklingen av koncernens värmeverksamhet. Hofors Energi AB har en välutvecklad fjärrvärmeverksamhet med en stark industrikoppling. Under april månad har dessutom Birka Energi förvärvat ytterligare 40 procent i Puab Projektutveckling AB som därmed blivit ett helägt dotterbolag. Kassaflöde och finansiering [REMOVED GRAPHICS] Koncernens totala nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive företagsförvärv uppgick för perioden till 373 Mkr (306). Nettoinvesteringarna har påverkats av försäljning av anläggningstillgångar uppgående till 14 Mkr (6). Merparten av investeringarna har genomförts inom Birka Värme och Birka Nät. Birka Värmes investeringar avser till största delen expansion inom verksamheterna värme och kyla. Investeringarna inom nätverksamheten består i huvudsak av reinvesteringar i de befintliga näten. Kassaflödeseffekten från försäljningar av aktier i dotterbolag uppgick under perioden till 1006 Mkr (759). Därav avser 1000 Mkr ägarförändringen i Birka Värme Holding som genomförts som en nyemission till minoritetsdelägaren. Koncernens räntebärande nettolåneskuld har minskat till följd av positivt kassaflöde från rörelsen samt genom att koncernen tillförts 1000 Mkr i samband med nyemissionen i Birka Värme Holding. Den räntebärande nettolåneskulden som uppgick till 31 972 Mkr (34 150) och har minskat med 2 178 Mkr sedan föregående år. Inga långfristiga lån har tagits upp under perioden. Den genomsnittliga löptiden för koncernens låneskuld uppgår till 3 år och 8 månader. Birka Energi förfogar över cirka 10 000 Mkr i outnyttjade garanterade lånelöften. Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 1,9 år. Balansomslutningen har sedan årsskiftet minskat med 1 306 Mkr. Det egna kapitalet har ökat med 435 Mkr. Soliditeten uppgår 34,0 % (32,4). Ekologi Uppföljningen av Rio-konferensen i Johannesburg kommer att sätta de globala miljö- och hållbarhetsfrågorna i fokus under år 2002. Birka Energi deltar i två strategiska projekt som har betydelse för koncernens roll som ansvarsfullt företag och på längre sikt för affärsutvecklingen. I projektet Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) har de fem företagen IKEA, The Bodyshop, Interface, Nuon och Birka Energi tydliggjort sina ambitioner och visat på konkret handling för att bidra till minskad klimatpåverkan. Projektet presenterades av företagens VD:ar under EU:s Gröna Vecka vid ett seminarium med miljökommissionären Margot Wallström. För Birka Energis del bidrar projektet till ökad möjlighet till dialog och samarbete med EU-kommissionen samt erfarenhetsutbyte med företag som är drivande i klimatfrågan. Under april har också ett manifest presenterats vid en konferens från projektet Nordic Partnership, där 17 nordiska företag samarbetar kring hållbar utveckling. Projektet har fokuserat på utvecklingen av en modell för hur företag kan arbeta framgångsrikt med hållbar utveckling. Regeringen har i Energipropositionen presenterat ambitionen att öka den förnybara elproduktionen med 10 TWh mellan 2002 och 2010. Ett nytt system som innebär obligatorisk kvotplikt för kunder och elleverantörer att inneha elcertifikat avses införas från och med 2003. Arbete pågår inom Birka Energi att förbereda sig för denna nya typ av certifikatsystem. På den internationella marknaden pågår redan en handel med förnyelsecertifikat. Birka Energi samarbetar aktivt med flera kunder för att affärsmässigt utnyttja de möjligheter som denna marknad skapat. Stockholm i maj 2002 Tomas Bruce Verkställande direktör ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2002/05/27/20020527BIT00150/wkr0001.doc Hela Rapporten http://www.waymaker.net/bitonline/2002/05/27/20020527BIT00150/wkr0002.pdf Hela Rapporten