Bixia välkomnar regeringens solcellsstöd

Satsningen på solel gör att påbörjade projekt kan komma att fullföljas och att nya satsningar kan komma igång. Bixia välkomnar därför regeringens fortsatta stöd för installation av solceller.

I budgetpropositionen för 2012 har regeringen beslutat tillföra ytterligare 60 miljoner kronor till det statliga stödet för installationen av solceller. Det skriver Energimyndigheten i ett pressmeddelande från den 23 september.

Den nuvarande förordningen gäller till och med den 31 december 2011. Därför behövs det nu en förändring av förordningen så att den ska gälla även för 2012. Att stödet i så fall förlängs med ett år innebär att länsstyrelserna kan fortsätta bevilja de ansökningar som ligger på tur.

Bixia var tidigt ute med att erbjuda sina kunder möjligheten att köpa färdiga solelspaket samt att även köpa eventuell överskottsel.

– Vi välkomnar att stödet fortsätter. Utan stödet skulle luften gå ur solelsbranschen. Det är också glädjande att det verkar finnas en positiv inställning till fortsatt stöd av även efter 2012. Det innebär i praktiken att påbörjade ansökningar kan fullföljas och att nya byggnationer kan komma igång, säger Arne Andersson, produktansvarig för Bixias solel.

Viktigt att se hela värdekedjan
För att lägga det framtida energipusslet behövs alla insatser. Den stora utmaningen ligger inte i att hitta nya användningsområden för förnybar elenergi. Det ligger snarare i hur den ska genereras.

Att minska elanvändningen genom att driva energisnåla hem är en förutsättning, men även att kunna producera egen el för egen användning är en framtidslösning.

– Att omvandla solljus till elenergi helt utan rörliga delar bör vara en viktig del i det framtida samhällsbyggandet. Därför satsar vi på Bixia på att erbjuda hela värdekedjan – allt ifrån att sälja elenergi till att erbjuda färdiga paketlösningar för solel samt att även köpa överskottsel, berättar Arne Andersson.

Många tror att vi har för få soltimmar i Sverige för att vi ska få ut något av solen på våra breddgrader. Det stämmer inte. Vi har liknande förutsättningar som övriga norra Europa med en solinstrålning på cirka 1000 watt per kvadratmeter. Med 10 procents verkningsgrad ger det ger det 100 watt per kvadratmeter. Det innebär att solen kan ge mellan 800 och1000 timmar per år.  

Hur stor yta behövs för att generera 1 kW el från en solcellsanläggning?

– Det beror på hur man valt att placera modulerna, deras verkningsgrad och hur starkt solen skiner. Grovt räknat kan man säga att med 10 procents verkningsgrad behövs 10 kvadratmeter om solen lyser med 1000 watt per kvadratmeter, vilket den kan göra mitt på dagen i Sverige, säger Arne Andersson.

Solel växer snabbt i Tyskland
Det är svårt att veta hur lång tid det kommer att ta innan solel får en större betydelse för Sveriges elförsörjning. Det beror bland annat på om de politiker vi väljer gör det enklare att införa solceller.
En vision inom EU säger att år 2020 ska 12 procent av elproduktionen i Europa komma från solen, men som det ser ut nu kommer inte Sverige att vara ledande. Tyskland och gör däremot stora satsningar på solel.

Solceller är ett av de minst miljöpåverkande sätt att producera elektricitet som vi känner till idag.
– Solcellsanläggningarna är tysta, ger inga utsläpp alls och använder solljus som bränsle. Den största miljöpåverkan sker vid tillverkningen, berättar Arne Andersson.

För att tillverka konventionella solceller av kisel går det åt mycket energi. Med tunnfilmsteknik krävs mindre energi och material, men användningen av sällsynta material är en begränsning. När solcellerna tjänat ut kan de till stor del återvinnas.

Fakta/solpaneler
Med en antagen verkningsgrad på 10 procent och en solinstrålning på 1500 kWh/år behövs 70 000 kvadratkilometer solpaneler för att täcka hela världens elenergibehov.
Det innebär att varje svensk villa skulle behöva minst 12 kvadratmeter solpaneler på södervända tak.

Kontaktuppgifter
Arne Andersson, produktansvarig solel, Bixia, 070-270 91 24
Anna Fjellner, pressansvarig, Bixia, 076-828 58 11

Bixia AB är ett fristående elbolag med nio delägare: Tekniska Verken i Linköping AB, Växjö Energi AB, Mjölby Svartådalen Energi AB, Bjäre Kraft, Södra Hallands Kraft, Sandviken Energi, Nässjö Affärsverk AB, Borgholm Energi AB, Oxelö Energi och Sandviken energi. Koncernen har totalt 18 kontor. Dessa finns i Linköping, Borgholm, Göteborg, Helsingborg, Katrineholm, Laholm, Mjölby, Norrköping, Nässjö, Oxelösund, Sandviken, Stockholm, Trollhättan, Uddevalla, Västervik, Västra Karup, Växjö och Ängelholm.

Bixia är Sveriges fjärde största elhandelsbolag och erbjuder attraktiva energi- och kommunikationsprodukter. Bixia har ca 300 000 kunder och omsatte 2010 cirka 3,8 Mdkr. Bixia arbetar aktivt för utvecklingen av närproducerad och småskalig energiproduktion och är det elhandelsbolag som köper in mest närproducerad el från cirka 600 anläggningar. www.bixia.se.

Taggar: