Blomdahl Medical slår larm Nya EU-regler försämrar nickelsäkerheten för konsument
Blomdahl Medical reagerar på att EU nu inför nya regler för nickel i produkter som används i samband med piercing och öronhåltagning. De nya riktlinjerna mäter på ett annat sätt vilket innebär att det i praktiken blir en höjning av tillåtet gränsvärde för nickel. Det i sin tur innebär en risk för att fler bli överkänsliga och att allt fler blir allergiker. De nya nickelbestämmelserna träder i kraft den 1 september 2005.
– Problemet är att den nya mätmetoden utgår från hur mycket nickel produkterna avger istället för som nu hur mycket nickel som produkten innehåller. Idag har vi ett lågt gränsvärde för hur mycket nickel produkten får innehålla. Det innebär att produkterna också avger extremt lite nickel. Med den nya mätmetoden kommer urlakningen av nickel att kunna bli så mycket som 2,0 mikrogram/cm2/vecka, säger Karl Blomdahl, vd för det svenska familjeföretaget Blomdahl Medical. Det är det enda företaget i norra Europa som utvecklar, tillverkar och marknadsför hudvänliga örhängen samt medicinsk öron- och näshåltagning. EU regler tillåter 8 till 18 procent nickel – För svenska konsumenter blir detta en rejäl försämring. Tillverkarna kan nu gå tillbaka till att använda så kallat ”kirurgiskt stål”, som är en marknadsföringsterm för rostfritt stål. Detta material innehåller 8 till 18 procent nickel vilket är betydligt mer än till exempel plast (0 % nickel) och titan (mindre än 0,05 % nickel) som är material som vi förordar, fortsätter Karl Blomdahl, som varit remissinstans. Ärendet har beretts av Kemikalieinspektionen och Konsumentverket. Förekomsten av allergi och överkänslighet mot nickel är särskilt hög bland kvinnor där 11-15 procent drabbas av problem vid kontakt med nickel. – De nya föreskrifterna innebär ökade risker så det gäller att man som konsument känner till att man i fortsättningen skall vara extra försiktig, säger Karl Blomdahl, som är orolig för att allt fler kommer att drabbas av allergi när vi får de nya riktlinjerna. – Vi anser att vi bör behålla vår nuvarande lagstiftning och istället se på alternativa lösningar för att minska riskerna för kontaktallergier. Det skulle minska onödigt lidande för enskilda personer och samtidigt se till att inte öka kostnaderna för vården, avslutar Karl Blomdahl.
