Förbättrad funktionsförmåga hos patienter med svårbehandlad RA

Nya data från en ettårig förlängning av den sex månader långa ATTAIN-studien med abatacept, ett biologiskt läkemedel med ny verkningsmekanism, presenteras den 24 juni under årets EULAR-kongress (European League Against Rheumatism) i Amsterdam. Resultaten visar att abatacept ger förbättringar som kvarstår i upp till 18 månader för patienter med reumatoid artrit som inte svarar tillräckligt på anti-TNF-behandling.

– Det finns stora patientgrupper som inte blir hjälpta, eller inte får tillräckligt bra resultat, av anti-TNF-behandling, säger Ronald van Vollenhoven, docent, Karolinska Institutet. Därför är läkemedel som abatacept, med andra verkningsmekanismer, viktiga. Studien omfattade 317 patienter med reumatoid artrit – RA – som behandlats med konven-tionella DMARD-preparat och som svarat otillräckligt på behandling med anti-TNF-behandling. Efter tolv månaders fortsatt behandling med abatacept kvarstod de förbättringar som upp-nåddes under den ursprungliga ATTAIN-studien (1), det vill säga en minskad sjukdomsaktivitet, förbättrad funktionsförmåga och livskvalitet. – Eftersom vi vet att patienter är i behov av kontinuerlig behandling är det viktigt med data som visar att god effekt av abatacept bibehålls så länge som upp till ett och ett halvt år, säger docent Ronald van Vollenhoven. En ansökan om registrering av abatacept har lämnats till den europeiska läkemedelsmyndig-heten EMEA. Läkemedlet godkändes och registrerades som Orencia av FDA i USA den 23 december 2005. ATTAIN-studien är en randomiserad, dubbelblind sexmånadersstudie som visar att abatacept ger en signifikant lägre sjukdomsaktivitet och funktionsförbättringar jämfört med placebo hos 391 RA-patienter som behandlats med konventionella DMARD-preparat och som svarat otillräckligt på anti-TNF-behandling. Alla patienter som deltog i ATTAIN-studien erbjöds att fortsätta behandlingen med abatacept, cirka 10 mg/kg var fjärde vecka, i tillägg till befintlig DMARD-behandling i en ettårig förlängning av studien. För de patienter som inledningsvis randomiserades i gruppen med abatacept gav ett års förlängd behandling en ytterligare sänkning av sjukdomsaktiviteten enligt Disease Activity Score, DAS28 (-1,99 för abataceptgruppen jämfört med -0,93 för kontrollgruppen efter sex månader, -2,81 med abatacept efter 18 månaders behandling). För mer information: Ronald van Vollenhoven, docent, Karolinska Institutet, 0739-789158 Richard Jeppsson, kommunikationschef, Bristol-Myers Squibb Sverige 0702-21 26 75, richard.jeppsson@bms.se (1) Sibilia J, Schiff M, Genovese M C, Becker J P, Li T, McCann T, Dougados M. Sustained improvements in disease activity score 28 (DAS28) and patient (PT)-reported outcomes (PRO) with abatacept (ABA) in Rheumatoid Arthritis (RA) PTS with an inadequate response to anti-TNF therapy: the long-term extension (LTE) of the ATTAIN trial. Poster presentation SAT0170, Abstract xxxx at: 2006 European League Against Rheumatism (EULAR) annual congress. Amsterdam, Netherlands, June 21-26, 2006. Fakta om reumatoid artrit - RA Ledgångsreumatism eller reumatoid artrit (RA) är en kronisk ledsjukdom som drabbar cirka en procent av befolkningen. Ungefär två av tre drabbade är kvinnor. RA innebär inflammation i främst mindre leder och kan medföra skador på ledbrosk och omgivande skelett. RA kan även skada blodkärl samt hjärt- och lungsäck. Orsaken till RA är än så länge okänd, men det finns ärftliga faktorer och vissa samband med rökning. RA leder till för tidig död. Symtom RA ger ledsmärta, stelhet och efter en tid nedsatt funktion. Sjukdomen kan börja smygande med exempelvis smärta i framfoten, eftersom leder där lätt kan svullna och bli ömma. RA går ibland i så kallade skov, med växlande hög och låg sjukdomsaktivitet, i andra fall kan sjukdomen vara konstant högaktiv. De leder som framförallt drabbas är fingrarnas mindre leder (normalt ej ytterlederna), knogar, handleder samt tåleder, fotleder och så småningom även de större lederna. Under det aktiva skedet har patienten vanligen cirka en timmes morgonstelhet. I övrigt kan smygande diffus trötthet uppkomma, som ibland kan förklaras av lågt blodvärde (Hb). Diagnos Diagnosen RA är klinisk och för att kunna ställa den måste det finnas ledsvullnader, framförallt i småleder i båda händer och/eller fötter. Med ett reumaprov kan så kallad reumatoidfaktor påvisas hos ungefär 80 % av patienterna. Reumatoidfaktor finns även hos många friska personer, upp till 5 % av befolkningen kan ha denna faktor. Detta medför att högst en av fem med reumatoidfaktor har ledgångsreumatism. Om man inte har ledsvullnader, så har man ingen nytta av att kontrollera sin reumatoidfaktor. Har patienten haft sjukdomen mer än sex månader kan röntgen av händer och fötter ge värdefull information om ledskador och säkerställa diagnosen. Ofta har patienten förhöjd sänka vid aktiv sjukdom. Behandling Behandlingen av RA kan delas in i flera olika delar. Sjukgymnastik och arbetsterapi kan minska smärta, bibehålla och ibland öka funktionen. Behandlingarna kan innehålla dels rörelseträning, dels ren smärtbehandling i form av massage och akupunktur eller elektrisk behandling så kallad TENS. Arbetsterapeuten bidrar med handträning och olika hjälpmedel. Läkemedel Den medicinska behandlingen består främst av smärt- och inflammationsdämpande behandling. Även sjukdomspåverkande behandling kan komma ifråga. Det har på senare tid skett en dramatisk utveckling av biologiska läkemedel, som specifikt påverkar de överaktiva inflammationssignalerna. Smärtdämpande behandling sker med Alvedon/Panodil. Smärt- och inflammationsdämpande medel är så kallade NSAID (Naprosyn/Naproxen, Brufen/Ipren, Diklofenak/Voltaren och Ketoprofen/Orudis med flera). Den sjukdomspåverkande behandlingen, även kallad DMARDs (Disease Modifying Anti-Rheumatic Drugs) inleds vanligen med antingen Salazopyrin eller Methotrexat. Även guld-injektioner kan ge långvariga perioder med mycket god effekt. Man kan dessutom kombinera flera av ovanstående läkemedel för att förbättra behandlingsresultatet. Ett preparat som använts i över 50 år nu är kortison och som givet lokalt i leder kan ha mycket god effekt, men även tablettbehandling har på senare tid blivit alltmer populärt - ofta i kombination med Salazopyrin och methotrexat samt även klorokinfosfat. Dessa fyra preparat i kombination kan ge mycket god effekt mot sjukdomen. Biologiska läkemedel De mediciner som revolutionerat behandlingen är dock de så kallade biologiska läkemedlen, där framförallt de TNF-påverkande medicinerna givit mycket bra behandlingsresultat. Dessa preparat ges antingen som sprutor ytligt i underhuden (Enbrel, Humira) eller som dropp (Remicade). De brukar erbjudas patienter som inte svarat tillräckligt bra på behandling med methotrexat eller fått biverkningar av denna behandling samt då man bedömer att patienten inte kommer att riskera allvarliga biverkningar. Flera nya biologiska läkemedel med andra verkningsmekanismer än TNF-alfa kommer snart att godkännas i Sverige, bl a abatacept som verkar på T-cellen och som godkändes i USA i december 2005. Nyligen presenterades studier på abatacept som visar på goda resultat med minskad sjukdomsaktivitet och öka livskvalitet. Rituximab som verkar på B-cellen är ett annat biologiskt läkemedel. Ortopediska ingrepp Om broskytorna i leden har skadats och patienten har kronisk värk, kan konstgjorda leder användas i bland annat knän, höfter och axlar, men även i handen. I de flesta leder med kronisk svullnad kan även rensning av leden göras (synovektomi), och i vissa fall kan en steloperation av en led minska smärtan och förbättra funktionen. Källa: Netdoktor