Vad får ett liv kosta? Ny bok pekar ut den svenska debattens stora blinda fläck: Det oskäliga priset
Varje gång en livsviktig medicin nekas plats i det svenska läkemedelsförmånssystemet rasar samma debatt, främst mot myndigheten som sagt nej. Men det är inte myndigheten som har största makt över priset, utan läkemedelsföretaget, där senaste år har bjudit på en rad exempel på oskälig prissättning inom pharma-sektorn med miljardböter som följd.
PRESSMEDDELANDE
Vad får ett liv kosta? Ny bok pekar ut den svenska debattens stora blinda fläck: Det oskäliga priset
Varje gång en livsviktig medicin nekas plats i det svenska läkemedelsförmånssystemet rasar samma debatt, främst mot myndigheten som sagt nej. Men det är inte myndigheten som har största makt över priset, utan läkemedelsföretaget, där senaste år har bjudit på en rad exempel på oskälig prissättning inom pharma-sektorn med miljardböter som följd.
I den nya boken Vad får ett liv kosta? Om medicinen den dyra och vad bör göras vänder juristen och rättsekonomen Behrang Kianzad därför på hela frågan: tänk om problemet inte är att Sverige säger nej för ofta, utan att vi ställer fel fråga till fel aktör och därmed låter bli att använda ett rättsligt verktyg med tusenåriga anor som används flitigt i övriga EU-länder, nämligen förbudet mot oskälig prissättning?
På tjugo år har Sveriges läkemedelskostnader vuxit från omkring 29 till över 73 miljarder kronor om året. Bara under 2025 omsatte läkemedelsmarknaden 73 miljarder, och förmånskostnaderna väntas öka med ytterligare 18 procent fram till 2029. Samtidigt har en rad uppmärksammade fall som Kaftrio och Kalydeco mot cystisk fibros, Qalsody mot ALS samt nya Alzheimerläkemedel nekats subvention därför att priset inte ansetts stå i rimlig relation till nyttan. Berättelsen har nästan alltid varit densamma: hjärtlösa myndigheter mot desperata patienter. Det är den berättelsen som förevarande bok menar behöver nyanseras betydligt.
"Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tvingas förhålla sig till det pris läkemedelsbolaget begär, och måste enligt lag och praxis säga nej när priset inte står i paritet med den nytta som den erbjuder. Om debatten aldrig handlar om hur priset alls kunde hamna på den nivån, missar vi konfliktens centrum. Vi behandlar priset som närmast ett naturfenomen, när det i själva verket är resultatet av en strategi", säger Behrang Kianzad.
Fallet som fälldes i tre länder — men lades ned i Sverige
Bokens tar bland annat upp berättelsen om läkemedlet CDCA mot den sällsynta sjukdomen CTX. Efter att bolaget Leadiant registrerat om en gammal substans som särläkemedel och säkrat ensamrätt steg det svenska priset per förpackning från cirka 8 500 kronor 2014 till drygt 42 000 kronor 2017, varefter medicinen helt försvann från den svenska marknaden. I Nederländerna sköt priset i höjden från cirka 46 till 13 090 euro per förpackning, ett språng den nederländska myndigheten kallade ett "läroboksexempel" på missbruk av dominerande ställning i form av oskälig prissättning. Nederländerna dömde ut böter på cirka 17 miljoner euro, men även Italien fällde bolaget och Spanien dömde ut 10,25 miljoner euro och tvingade fram tillgång till medicinen igen.
Trots att svenska Konkurrensverket varskoddes redan 2022 genom ett tips, och trots inte ett, utan två ärenden om överprissättning av särläkemedel, så har samma typ av ingripanden lyst med sin frånvaro här i landet, trots att samma bolag, samma medicin, samma prisstrategi fälldes i en rad andra EU-länder. Skillnaden låg inte i lagstiftning, förbudet i 2 kap. 7 § konkurrenslagen är detsamma som i artikel 102 Föredraget om Europeiska Unionens Funktionssätt (FEUF) som de andra länderna tillämpade. Skillnaden verkar snarare ligga i vissa för Sverige typiska omständigheter, men kanske också i viljan att använda verktyget förbud mot överprissättning mer stringent.
När debatten blir folkfördummande
Kianzad sparar inte på krutet mot svensk mediebevakning. Han beskriver hur en kommunikationschef för ett läkemedelsbolag i Sveriges Radios Studio Ett i april 2026 fick stå oemotsagd när han hävdade att "även de fattigaste i USA" fått tillgång till en medicin Sverige nekat, utan att någon påpekade att USA har världens högsta vård- och läkemedelskostnader utan att ens erbjuda allmän sjukvård.
"Med de bästa intentioner kablar man ut ett bolags talepunkter som om det vore en fråga om hjärtlösa svenska myndigheter. Det är inte bara försåtligt, det är närmast folkfördummande. En patientberättelse är nödvändig, men den räcker inte om man jämför länder utan att redovisa skillnader i finansiering, försäkring och nettopriser”.
Ett av människans äldsta marknadsinstrument
Bokens placerar således en högaktuell svensk debatt i ett mycket längre juridiskt samt hälsoekonomiskt perspektiv. Förbudet mot oskälig prissättning, visar Kianzad, går tillbaka till Hammurabis lagar, det är kanske mänsklighetens första försök att sätta en yttre gräns för vinstmaximering på livsnödvändiga varor, bevarat i rättskällor i närmare 3 000 år. Samma intuition om rättvist pris bekräftas i modern beteendeekonomi, av det slag som gav Daniel Kahneman nobelpriset i ekonomi.
Bokens grundtes är att rättvis prissättning och innovativa läkemedel inte behöver stå mot varandra, det går utmärkt att belöna medicinska framsteg utan att acceptera varje överpris som en ensamrätt på en livsviktig medicin teoretiskt gör möjlig.
Boken bygger på Kianzads avhandling om oskäliga läkemedelspriser och europeisk konkurrensrätt, försvarad vid Köpenhamns universitet 2022 och planerad för utgivning på Cambridge University Press 2027, men riktar här blicken främst mot svenska förhållanden.
Boken Vad får ett liv kosta? Om medicinen den dyra och vad bör göras släpps på Slottner och Norlén och presenteras på Bokmässan i Göteborg i september 2026.
För intervjuer, utdrag och recensionsexemplar: kontakta förlagets redaktör Hans Kleine via forlag@kleynes.se
Om författaren: Dr Behrang Kianzad är jurist (LL.M., Lund 2015) och rättsekonom (PhD, Köpenhamns universitet 2022) med inriktning på immaterialrätt, konkurrensrätt och ekonomi. Sedan september 2025 är han senior forskare och lektor vid Institutet för globala politiska studier, Malmö universitet, tidigare bland annat sakkunnig jurist på Konkurrensverket. Han är grundare av forskarnätverket FIDMA och har publicerat på bland andra Oxford University Press, Cambridge University Press och Edward Elgar.
Önskar ni mera info hör gärna av er:
Bokförlaget Norlén & Slottner är verksam sedan 2005. Det har under åren gett ut flera hundra titlar inom olika genrer. För sina flyghistoriska utgivningar har författare och förlag vid flera tillfällen tilldelats utmärkelser. För närvarande har vi verksamhet i Kristinehamn med Sten Slottner (Mediahuset AB) samt i Karlstad med Hans Kleine (Kleynes AB)
