En VD sägs sällan upp på grund av dåliga kortsiktiga resultat, enligt den årliga Booz & Company-studien
En ny analys av tio års uppgifter visade att det knappt fanns något samband mellan dåliga
aktieägarresultat på kort sikt och uppsägningar av verkställande direktörer, enligt den senaste årliga
undersökningen av VD-omsättningen i världens 2 500 största aktiebolag, genomförd av
managementkonsultföretaget Booz & Company (före detta Booz Allen Hamilton). Den sjunde årliga
studien visade tvärtemot den allmänna uppfattningen att sannolikheten för att verkställande direktörer
som presterar sämst tidigt tvingas från sina poster är låg.
I en omfattande analys av uppgifter från 1995, 1998 och 2000–2007 fann Booz & Company att
sannolikheten för att en VD skulle sägas upp på grund av dåliga resultat under ett visst år bara var 2,1
procent. En mer detaljerad analys av samtliga 2 500 företagen under de tio åren som studerats visade
att verkställande direktörer bland de sämst presterande tio procenten – de vars totala avkastning till
aktieägarna hade fallit med 25 procent i absoluta termer och 45 procent i förhållande till regionala
branschindex efter två år – bara löpte 5,7 procents risk för uppsägning det kommande året.
• VD-omsättningstakten minskade något 2007. Den totala VD-omsättningstakten – som
omfattar planerade successioner, uppsägningar och avgångar i samband med förvärv och
samgåenden – minskade något 2007 till 13,8 procent, jämfört med 14,3 procent året före. Det
innebär en fortsättning på en nedåtgående trend från toppen 2005 på 15,4 procent. Totalt
lämnade 345 verkställande direktörer sina poster förra året, vilket är en nedgång med 3,5
procent jämfört med 2006, och en nedgång med cirka 10 procent jämfört med 2005.
• Europa är den hårdaste miljön för verkställande direktörer. Under alla de tio år som
uppgifterna avser var 37 procent av alla europeiska successioner framtvingade, jämfört med
27 procent i Nordamerika. I Japan, där framtvingade successioner inte är kutym, var
genomsnittet för tio år 12 procent. Den högre förekomsten av europeiska VD-uppsägningar
avspeglar sannolikt effekterna av de reformer av bolagsstyrningen som har genomförts sedan
slutet av 1990-talet i många länder, däribland Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna och
Storbritannien.
• Högre omsättningstakt i Europa. År 2007 var den totala omsättningstakten för europeiska
verkställande direktörer 17,6 procent, vilket är väsentligt högre än för deras motsvarigheter i
Nordamerika (15,2 procent), Japan (10,6 procent) och övriga världen (9,1 procent). Ökningen i
Europa hör till stor del samman med en planerad successionstakt på 8,3 procent, jämfört med
6,8 procent i hela världen.
• Energi och tillverkningsindustri säkra branscher. Bland de säkraste branscherna för
verkställande direktörer fanns energi (5,8 procent) och tillverkningsindustri (8,8 procent).
Bland de branscher som hade högst omsättning fanns telekommunikation (21,7 procent),
informationsteknik (17,4 procent) och finansiella tjänster (14,4 procent).
• De interna striderna i styrelserummen är fortfarande omfattande. Som stöd för
uppfattningen att aktieägarnas aktivitet har ökat har tvisterna och maktkamperna inom
styrelserna stått för mer än en tredjedel av alla uppsägningar av verkställande direktörer
sedan 2004, vilket är en ökning från mindre än en fjärdedel före dess.
• Antalet framtvingade successioner har stabiliserats. År 2007 sades 4,2 procent av alla
verkställande direktörer upp. Det är ett mycket högre tal än de mellan 1,1 och 2,0 procent som
gällde på 1990-talet, men bara lite över genomsnittet på 3,8 procent för 2000-talet.
– ”Tvåårsregeln” – uppfattningen att styrelser säger upp verkställande direktörer efter två till tre år av
besvikelser – är en myt, enligt Gary Neilson, Senior Vice President på Booz & Company.
– De goda nyheterna är att styrelserna ger de verkställande direktörerna tillräcklig tid för att utveckla
och genomföra sina strategier. Vår erfarenhet visar dock att det finns ett stort utrymme för förbättringar
i styrelsernas sätt att bedriva ägarstyrning, planera successioner och utveckla nästa generations
ledare.
direktörer kan vara en brist på kandidater som är redo och kapabla att ta över den ledande posten,
förklarar Per-Ola Karlsson, Vice President i Booz & Company.
Denna hypotes stöds av upptäckten att nordamerikanska och europeiska styrelser fortsätter att
anställa utomstående personer som verkställande direktörer, trots att de i genomsnitt presterar sämre
resultat än de verkställande direktörer som gör karriär inom företagen. Under alla de tio åren i studien
presterade de företag som leddes av nordamerikanska utomstående verkställande direktörer sämre
än den regionala marknadsavkastningen med 1,0 procent i genomsnitt, och klyftan för europeiska
verkställande direktörer som kom inifrån företaget var 2,2 procent.
Metod
Booz & Company identifierade alla företag bland världens 2 500 största aktiebolag (definierat efter
börsvärde) som upplevde en VD-succession under 2007. De utvärderade sedan både händelserna
kring varje avgång och företagets resultat under den avgående direktörens tid på posten. För att få ett
historiskt sammanhang utvärderade och jämförde Booz & Company dessa uppgifter med information
om VD-avgångar för 1995, 1998 och 2000–2007. I år jämförde Booz & Company för första gången
även resultatet av företag som inte hade en VD-succession, där de inkluderade alla de 2 500
företagen, samt genomförde en regressionsanalys över alla uppgifterna för att avgöra vilka faktorer
som kan öka sannolikheten för att en ledande befattningshavare fortsätter på sin post under ett visst
år och som kan öka sannolikheten för uppsägning.
I studien klassificerade Booz & Company VD-avgångar som antingen:
• Drivna av samgåenden, då en VD avgår efter att företaget har förvärvats av eller slagits
samman med ett annat.
• Prestationsrelaterade, då den verkställande direktören tvingades att avgå, på grund av
antingen dåliga resultat eller meningsskiljaktigheter med styrelsen.
• Normal avgång, vilket innefattar alla planerade avgångar, samt hälsorelaterade avgångar eller
dödsfall under tiden på posten.
