Alla hushåll har inte fått det bättre
Hushållens inkomster har ökat mer än boendeutgifterna de senaste åren. Men det gäller för genomsnittshushållet och inte för de som har de lägsta inkomsterna.
Det visar Boverkets senaste rapport om hushållens boendeutgifter som heter Boende till rimlig kostnad – Hushållens boendeutgiftsprocent och konsumtionsutrymme. I drygt 700 000 hushåll är marginalerna små och de använder en ganska stor del av inkomsten till att bo och har svårt att klara annan baskonsumtion.
Hans Jonsson, är nationalekonom på Boverket, och har skrivit rapporten om hushållens boendeekonomi.
– Det genomsnittliga hushållet har fått bättre marginaler och kan nu lägga mer pengar på annan konsumtion när boendeutgifterna är betalda. Men de hushåll som har de lägsta inkomsterna har små marginaler och lägger en relativt stor andel av sin disponibla inkomst på boendet och har svårare att klara baskonsumtion och att spara.
– Det beror på att hushållens inkomster har växt ganska mycket för de flesta hushåll de senaste åren. I snitt handlar det om 29 procent mellan 2006 och 2013, samtidigt som boendeutgifterna ökade i snitt med 14 procent. Inkomstökningarna bland de med lägre inkomster har varit lägre än ökningarna i boendeutgifter under samma period, säger Hans Jonsson.
Drygt 700 000 hushåll betalar mer än 30 %
I undersökningen konstaterar Boverket också att boendeutgifterna har ökat men inte i samma takt. För alla upplåtelseformer som villa, bostadsrätt och hyresrätt har ökningen varit 14 procent. Den ökningen är mindre än den genomsnittliga ökningen av disponibla inkomster.
– Det finns flera sätt att mäta hur boendeutgifterna påverkar hushållens ekonomi. I rapporten används två olika mått på hushållens marginaler. Dels undersöks hur många hushåll som lägger mer än 30 procent av sin disponibla inkomst på boendet av de 40 procent av hushållen med lägst inkomster. Det är 42 procent av de 40 procent med lägst inkomster som lägger mer än 30 procent på sitt boende. Det motsvarar cirka 700 000 hushåll eller 1,3 miljoner personer, säger Hans Jonsson.
I undersökningen ingår också hur många hushåll som kan ha svårt att klara en baskonsumtion efter att boendet är betalt. Det innebär att hemmet redan är utrustat från början och att sparande och mindre småutgifter inte ingår i baskonsumtionen. Det är 46 procent av de 40 procent med lägst inkomster som har svårt att klara en baskonsumtion. Det motsvarar cirka 770 000 hushåll eller 1,5 miljoner personer.
Stora skillnader
Det finns även skillnader i hushållens marginaler beroende på hur hushållet och bostaden ser ut. Barnfamiljer har relativt små marginaler, det gäller främst ensamstående med barn och familjer med många barn. Även pensionärer är en grupp som har mindre marginaler än andra. Det finns även geografiska skillnader där de som bor i storstadsområden har mindre marginaler än de som bor i resten av landet. En annan grupp som har mindre marginaler är de som hyr sin bostad, och främst de som hyr i andra hand.
Det finns också skillnader i boendeutgifter. Det finns faktorer som höjer boendeutgiften och det finns de som sänker den. Faktorer som höjer boendeutgiften är bostadens storlek, hushållets storlek; om det finns barn och antal barn och hushållets disponibla inkomst. Andra faktorer som har en stor påverkan på boendeutgifterna är var bostaden ligger. Boendeutgifterna är högre i storstadsområdena, främst i Storstockholm och beror också på vilken upplåtelseform det är.
Är det billigare att bo i hyresrätt?
Boendeutgifterna är högst i äganderätter och lägst i hyresrätter, men det är inte hela bilden eftersom det finns många andra skillnader som påverkar boendeutgifterna.
– Jämförs boendeutgifterna med hänsyn till andra faktorer, exempelvis de som nämns här ovan, är hyresrätten den dyraste boendeformen. Att bo i en hyresrätt höjer boendeutgiften med cirka 16 procent jämfört med att bo i en bostadsrätt. Att bo i en äganderätt sänker däremot boendeutgiften med 17 procent jämfört med att bo i en bostadsrätt, säger Hans Jonsson.
Fotnot: Baskonsumtion avser endast den mest nödvändiga konsumtionen för hushållet. Den avser exempelvis mat, försäkringar, hygien och transporter. Det ingår inte sparande eller så kallade småutgifter som alkohol, tobak, godis, veckotidning och dylikt i baskonsumtionen. Baskonsumtionen utgår från att hemmet är färdigutrustat. Alla hushåll har specifika utgifter som inte finns med här. Det kan vara allt från julklappar, till semester, glasögon och nyinköp av lakan, strykjärn och tvättmaskin.
Ladda ner rapporten via Boverkets webbplats. Läs mer om och se också gärna onsdagens direktsända webbseminarium som bland annat kommer att handla om denna rapport.
Kontakt
Presservice 0455-35 31 70
Boverket är den nationella myndigheten för frågor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde.
Taggar: