Besöksförbud ökar tryggheten för utsatta kvinnor

Report this content

Majoriteten av dem som beviljas besöksförbud upplever en ökad trygghet, likaså är de nöjda med polisens bemötande. Men rättsväsendets arbete behöver utvecklas ytterligare, liksom stödet från andra samhällsinstanser. Det gäller inte minst i de fall där barn är berörda. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport som presenteras idag.



Ansökningarna har fördubblats Antalet ansökningar om besöksförbud har nästan fördubblats sedan år 2000, från 5 700 till drygt 10 000 ansökningar per år. Ökningen beror troligen på att fler känner till möjligheten att ansöka om besöksförbud. Samtidigt har andelen ansökningar som beviljats minskat. År 2006 beviljades drygt 40 procent av ansökningarna, vilket är en minskning med 11 procentenheter sedan år 2000.

Många har en socioekonomiskt svår situation Fyra av fem som ansöker om besöksförbud är kvinnor och 90 procent av ansökningarna avser en man, som de har eller – vanligare – har haft en relation till. De som ansöker är inte något representativt utsnitt av alla kvinnor när det gäller social situation. De är oftare arbetslösa eller låginkomststagare än kvinnor i genomsnitt, och en stor andel är beroende av socialbidrag. Kvinnor som invandrat från ett utomeuropeiskt land är överrepresenterade. De män som ansökan avser har i ännu högre grad än kvinnorna en svag social situation. Men det motsäger inte att ansökningar om besöksförbud förekommer i alla sociala grupper.

Situationen förbättras för dem som beviljas besöksförbud Nästan alla ansökningar har föregåtts av en polisanmälan om brott, vanligen misshandel eller olaga hot. Ansökan tycks göras i ett läge där de oönskade beteendena från mannens sida kulminerat och där kvinnan känner att hon fått nog. Nästan alla som tidigare bott ihop separerar i samband med ansökan. Som en konsekvens av det minskar andelen kvinnor som fortsätter att bli utsatta för våld drastiskt efter ansökan, oavsett om den beviljas eller inte. – Men vi ser att situationen trots allt utvecklas olika för de två grupperna. De som beviljats besöksförbud uppfattar att trakasserierna minskar och känner sig gradvis tryggare, medan de som fick avslag känner sig lika förföljda och otrygga ett halvår senare, som vid tidpunkten för ansökan, säger Stina Holmberg, enhetschef vid Brå.

De flesta som beviljats besöksförbud är nöjda med polisens bemötande Över 80 procent av kvinnorna som beviljats besöksförbud var nöjda med polisen och det bemötande de fått under tiden med besöksförbud. Det framgick dock att polisen sällan på eget initiativ kontaktade kvinnorna under besöksförbudet. Kvinnorna upplevde också att polisen inte alltid reagerade när ett besöksförbud hade överträtts.
– Även om kvinnorna var nöjda framgår det tydligt att polisens arbete kan bli bättre. Varje kvinna bör få en kontaktperson, och överträdelser måste systematiskt leda till tydliga reaktioner, säger Stina Holmberg.

Brister i samhällets stöd till dem som ansöker om besöksförbud De flesta av dem som ansökte om besöksförbud hade inte fått något stöd utanför den trängre kretsen av familj och vänner. Många av dem som inte beviljats besöksförbud upplevde att de inte ens fick ett sådant stöd. Det var väldigt få som fått stöd från socialtjänsten och de flesta hade heller inte haft kontakt med någon kvinno- eller brottsjour. – Många av dessa kvinnor lever i en svår social situation och behöver mer stöd än bara från rättsväsendet. Särskilt de kvinnor som inte beviljas besöksförbud behöver ett bättre socialt stöd än vad de vanligen får idag, säger Stina Holmberg.

Socialtjänsten måste informeras om barnens situation Hälften av kvinnorna har barn, och risken att de far illa är stor. Trots det visar undersökningen att socialtjänsten sällan får reda på barnens situation, trots att lagen kräver det. Endast en femtedel av barnen fick stöd från socialtjänsten. – Det är oerhört viktigt att polis och åklagare anmäler till socialtjänsten när det finns barn. Det är en förutsättning för att barnen ska få den hjälp de behöver – och har rätt till, säger Stina Holmberg.

Rapporten Besöksförbud – De berörda och deras erfarenheter presenteras i samband med den Internationella brottsofferdagen som arrangeras av Brottsoffermyndigheten på Norra Latin den 22 februari. Föreläsningen om besöksförbud hålls klockan 13:00. Stina Holmberg deltar även i den presslunch som anordnas klockan 11:45. Mer information finns på www.brottsoffermyndigheten.se Rapporten kan beställas eller laddas ner på www.bra.se

Ytterligare information: Stina Holmberg, enhetschef vid Brå, 0704-19 35 12, Olle Westlund, utredare, 08-401 87 47 och Emma Lindahl utredare 08- 401 87 61.

Fakta: Lagen om besöksförbud infördes år 1988 för att förbättra och utöka skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Besöksförbud innebär att en person inte får besöka, eller på annat sätt kontakta eller följa efter, den som skyddas av besöksförbudet. Den 1 september 2003 utvidgades och skärptes lagen. Det blev då möjligt att utförda besöksförbud i gemensam bostad och att utvidga det skyddade området.

Brå:s undersökning bygger på en genomgång av ansökningar, enkäter både till dem som beviljats besöksförbud och till dem som fått avslag samt på kriminalstatistik.