De vanligaste hatbrotten är ofredande och olaga hot
Förra året identifierades hatbrottsmotiv i närmare 3 300 brottsanmälningar, varav majoriteten hade främlingsfientliga motiv. De vanligaste brotten var ofredande och olaga hot som utgjorde 36 procent av hatbrotten. För första gången redovisas också hatbrott med islamofobiska motiv, vilka uppgick till cirka 250 brott. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) som idag redovisar statistik över hatbrottslighet.
Vanligaste brotten är olaga hot och ofredande År 2006 identfierades närmare 3 300 anmälningar med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent, jämfört med året innan. Ökningen påverkas av att ett nytt motiv, islamofobi, har införts. De homofobiska hatbrotten stod för nästan hela den resterande ökningen. År 2006 identifierades drygt 680 anmälningar med homofobiska motiv, vilket är en ökning med 21 procent. – Det är inte en långsiktig trend, utan nivån varierar från ett år till ett annat. En orsak är troligen förändringar i de utsatta gruppernas benägenhet att anmäla. En faktor som styr anmälningsbenägheten är exempelvis i vilken utsträckning hatbrott uppmärksammats i samhällsdebatten, säger Tove Sporre, utredare på Brå.
* 67 procent, eller 2 189 anmälningar, hade främlingsfientliga motiv * 21 procent, eller 684 anmälningar, hade homofobiska motiv * 8 procent, eller 252 anmälningar, hade islamofobiska motiv * 4 procent, eller 134 anmälningar, hade antisemitiska motiv
Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott. Ett hatbrott kan således vara allt från våldsbrott till skadegörelse. De vanligaste brotten var olaga hot och ofredande, vilka utgjorde 36 procent av hatbrotten. Näst vanligast var våldsbrott och ärekränkning som utgjorde cirka 20 procent vardera. Därefter följer hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.
Islamofobiska brott redovisas för första gången I år redovisas för första gången brott med islamofobiska motiv. Ett exempel på brott med islamofobiskt motiv är:
”Mayram har blivit slagen och hotad av ett par flickor i sin skola. Hon är muslim och bär huvudbonad. Eleverna sa: ”Tar du inte av dig huvudbonaden ska vi döda dig”. Mayram har en rodnad och svullnad i ansiktet efter händelsen.”
Vanligare att utsättas på jobbet än på krogen Nytt är också att det för varje hatbrott redovisas brottsplats, tillvägagångssätt och relation mellan gärningsperson och offer. Det visade sig till exempel att det är lika vanligt att brotten begås på stan som i hemmet.
”Okänd gärningsman har ringt hem till målsäganden minst 25 gånger inom samma dygn. Han skrattar, svär och säger lebba”.
Det är också mycket vanligare att utsättas för hatbrott i skolan eller på arbetsplatsen, än på krogen. I 38 procent av fallen är offret obekant med gärningspersonen och i 31 procent av fallen är det en ytligt bekant, till exempel en granne, skolkamrat eller kollega.
– Det finns ett stort behov av att utveckla hatbrottsstatistiken ytterligare, bland annat kommer Brå på sikt att kunna redovisa uppgifter om hatbrott från den Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Denna frågeundersökning fångar också upp hatbrott som inte polisanmälts, säger Jan Andersson.
– Dessutom planeras för en uppföljning av hatbrottens väg genom rättskedjan, där en viktig fråga är i vilken utsträckning den särskilda straffskärpningsregeln som gäller vid hatbrott kommer till användning.
Rapporten Hatbrott 2006 kan beställas eller laddas ner från www.bra.se
Ytterligare information: Tove Sporre, utredare, 08-401 87 65, Jennie Wigerholt, handläggare 08-504 454 13, Klara Klingspor, handläggare, 08-504 454 12 eller Jan Andersson, generaldirektör, 08-401 87 01. Samtliga finns tillgängliga från klockan 12:30.
Fakta hatbrott: För att ett brott ska bedömas som hatbrott krävs att gärningspersonen tillhör en majoritetsgrupp och offret en minoritetsgrupp. Hatbrott innefattar brott motiverade av gärningspersonens negativa inställning till utländsk bakgrund – i denna kartläggning hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, religiös tro – i denna kartläggning muslimsk och judisk tro eller sexuell läggning – i denna kartläggning homosexualitet.
Det är också själva motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott, inte handlingen. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som finns i brottsanmälans gärningsbeskrivning. Urvalet sker med hjälp av särskilda sökord.