Diskretion en hederssak när svenskar korrumperas
Den svenska korruptionen är diskret och därför svår att upptäcka. Korruption på svenska innebär ofta ”retroaktiv” belöning i syfte att långsiktigt stärka en relation och därmed påverka kommande affärer. Men om arbetsgivare utarbetar tydliga riktlinjer och kommunicerar dem väl kan korruptionen minska. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en ny rapport.
Av de brott som upptäckts och anmälts är det vanligaste att någon mutats i syfte att till exempel fatta ett visst beslut eller lämna ut information (45 procent). Ett exempel är upphandlaren som får mutor för att köpa in ett visst företags produkter. Mutor förekommer också ”retroaktivt”, alltså som belöning för något som redan genomförts eller för att långsiktigt stärka en relation (38 procent).
– Korruptionen leder till stora skador på samhället. När de rättvisa spelreglerna sätts ur spel går seriösa företag miste om kontrakt, och både privata och offentliga sektorer köper ”för dyrt”. Även väntjänster och gåvor i efterhand kan leda till mer allvarlig korruption, säger Lars Korsell, jur.dr och brottsforskare vid Brå.
Korruptionen i Sverige är diskret Korruption ”på svenska” är ofta diskret, och vänskapskorruption är en form som fungerar väl med de koder som finns i Sverige. Den näst största gruppen misstänkta mutgivare (22 procent) har haft goda möjligheter till vänskapskorruption. Antingen genom att de haft en sådan position i samhället att många kan tänkas vilja ha en relation till dem eller att den som ger och den som erbjuds mutor redan har en relation. De flesta (40 procent) av de misstänkta muttagarna har inte uttalat något krav på att få en muta och många av dem som gav mutor använde en subtil, men ändå direkt påverkan.
Hög medelålder bland korruptionsmisstänkta De som misstänks för korruptionsbrott är ofta medelålders män, genomsnittsåldern är 53 år. De misstänkta har också ofta makt och inflytande, hälften har ledande befattningar eller är akademiker. De få kvinnor som misstänks för korruption, 12 procent, jobbar oftast inom vård och omsorg. Närmare hälften av de misstänkta är brottsbelastade sedan tidigare, de vanligaste brotten är trafikbrott (39 procent) och förmögenhetsbrott (36 procent).
Korruption mellan företag ett dolt problem Den brottslighet som upptäcks och anmäls gäller ofta att privata intressen påverkar den offentliga sektorn. Men ett uppenbart riskområde – där det finns få anmälda fall – gäller korruption business to business, det vill säga mellan privata företag. Det är rimligt att anta att det största mörkertalet när det gäller korruptionsbrott finns där – inte minst med tanke på de höga belopp som ofta förekommer vid försäljningar och avtal inom näringslivet.
Få internationella ärenden Det genomförs många utländska affärer i Sverige, och svenska företag gör många affärer utomlands. Men trots det har få ärenden gällande internationell korruption handlagts vid Riksenheten mot korruption.
– Korruption på den nivån är mycket svårupptäckt och de inblandade lägger ned mycket stor omsorg på att inte bli ertappade. Men internationella ärenden har börjat komma in till Riksenheten och det kan komma att bli fler. Särskilt eftersom internationella organisationer, som OECD, proaktivt bevakar korruptionsbrott oavsett var de begås, säger Lars Korsell.
Tydlighet och kontroll nyckeln till minskad korruption Det krävs flera olika åtgärder för att effektivt förebygga korruption: Företag och myndigheter bör utarbeta tydliga riktlinjer som är anpassade till den egna verksamheten.
Riktlinjerna måste kommuniceras tydligt.
Utarbeta tydliga arbetsbeskrivningar, dokumentera löpande och låt flera vara involverade i handläggning och beslut.
Kontroll och insyn är andra viktiga faktorer.
Inför anonyma rapporteringssystem som underlättar för medarbetare att slå larm om missförhållanden.
Identifiera riskgrupper, till exempel personer med indirekt och direkt inflytande liksom personal som har löpande kontakt med leverantörer. Vissa branscher är också mer utsatta än andra, till exempel bygg- och anläggningsbranschen.
Fakta Brå har gått igenom 147 ärenden, som avsåg 248 brottsmisstankar, som handlagts vid Riksenheten mot korruption åren 2003–2005. Vanligast förekommande var misstanke om att ha tagit emot en muta, 32 procent, följt av givande av muta 25 procent. Övriga fall gällde bland annat en kombination av tagande och givande av muta, trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Underlaget i många av ärendena är dock svagt, och en del saknar helt substans. Det är oftast privatpersoner som anmäler misstänkt korruption (37 procent).
En vanlig upptäcktsmetod är att en anmälan görs av muttagaren eller mutgivaren själv, 18 procent av de misstänkta eller utpekade upptäcks på detta sätt. Lika vanligt är att journalister uppmärksammar en mutsituation eller maktmissbruk och rapporterar om det i media. Mediainslaget får sedan privatpersoner eller Riksenheten att reagera och göra den formella anmälan.
Exempel på några olika typfall bifogas detta pressmeddelande.
Rapporten Korruptionens struktur i Sverige – ”Den korrupte upphandlaren” och andra fall av mutor, bestickning och maktmissbruk kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Lars Korsell, brottsforskare och jur.dr 08-401 87 11 eller Christer van der Kwast, överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption 08-762 10 00.