Färre hälerier - färre stölder
Hälerier skapar inga stora rubriker och leder inte till krav på hårdare straff och fler poliser. Men under förra året anmäldes 630 000 stölder, och någonstans tar stöldgodset vägen. I slutändan säljs en hel del av det till vanliga företag och konsumenter.
Stöldgods säljs ofta på den legala marknaden En stor del av allt som stjäls köps till sist av vanliga människor och företag på den legala marknaden. En mer eller mindre yrkesmässig stöldverksamhet innebär i många fall stora volymer stöldgods. Hälarna tillhandahåller effektiva kanaler ut till marknaden, och det är på den legala marknaden som köparna betalar bäst. Samtidigt döljs hälarens kriminella verksamhet genom att den liknar en legal affärsverksamhet.
Det finns en marknad för alla sorters stulna varor, från kexchoklad till entreprenadmaskiner. Livsmedel kan lätt placeras i hyllorna tillsammans med lagligt inköpta varor eller användas för matlagning på en restaurang. Då är det i princip omöjligt för kunden att förstå att det handlar om stöldgods. Stora maskiner kräver kontakter med företag som kan sälja dem vidare. Det mesta kan annars säljas på olika typer av andrahandsmarknader, till exempel via annonser i tidningar eller på Internet.
Risker med att köpa stöldgods Ofta är köparna vanliga människor i jakt på billiga andrahandsvaror. För en del känns det kanske inte lika kriminellt att köpa stöldgods som att själv stjäla något. Många är säkert också omedvetna om vad det är de egentligen köper, men det kan vara bra att känna till riskerna med att köpa stöldgods. Till exempel har lagen om godtrosförvärv förändrats. Tidigare fick köparen rätt till varan om hon eller han trott att köpet gått lagligt till. Så är det inte längre.
– Den som köper en stulen vara i dag riskerar att bli av med den utan att få någon ersättning om den ursprungliga ägaren vill ha den tillbaka. Om man allt för oförsiktigt köpt något som kan misstänkas vara stulet riskerar man dessutom att straffas för häleriförseelse, säger Linda Källman, som skrivit rapporten.
Förutom brottsoffren som utsätts för stöld är samhällsekonomin den stora förloraren när det gäller hälerier. De laglydiga företagarna missgynnas av illojal konkurrens och samhället förlorar skatteinkomster. När gränserna mellan den legala och den illegala ekonomin är otydlig försämras också förtroendet för marknadens spelregler. Dessutom har systematisk häleriverksamhet ofta en koppling till den organiserade brottsligheten.
Gör det svårare för hälarna Enligt Brå-rapporten bör det brottsförebyggande arbetet riktas mot de faktorer som gör att det i dag är relativt lätt för hälarna att omsätta stöldgodset. I första hand behövs ökad kunskap och medvetenhet. Det kan handla om att göra det svårare för hälarna att utnyttja den legala ekonomin genom att få ut bättre information till dem som verkar i de branscher som oftast är utsatta för häleribrott. Bil- och båthandlare, entreprenadföretag och grossister är några exempel.
Det kan också handla om att öka möjligheterna att upptäcka häleribrott och utdöma straff, till exempel genom att de brottsbekämpande myndigheterna ser över sina prioriteringar och rutiner. I dagsläget är hälerier en förhållandevis riskfri brottslighet eftersom det krävs stora ansträngningar från flera aktörer för att stöldgodset ska upptäckas. Men även allmänheten är en viktig målgrupp.
– Vi kan påminna om att det inte rör sig om ett brott utan offer. Bakom hälerierna finns människor som utsatts för stöld. Det är inte bara ekonomiskt kännbart utan också integritetskränkande. En större medvetenhet om kopplingarna till den organiserade brottsligheten kan kanske också få potentiella köpare av stöldgods att tänka efter, säger Linda Källman.
Projektet om hälerier är finansierat av Vetenskapsrådet och har skett i samarbete med Stockholms universitet och Arbetslivsinstitutet.
Ytterligare information: Linda Källman, utredare vid Brå tel. 08-401 87 54, eller Lars Korsell, chef vid Brå:s sekretariat för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet tel. 08-401 87 11.