Handeln med hotade djur och växter är stor men få vet att det är brottsligt
Handeln med hotade växter och djur sägs vara världens tredje största illegala handel. Trots det upptäcks och lagförs få brott. För att förhindra handeln med hotade arter föreslår Brottsförebyggande rådet (Brå) ökad spaning, förändrade rutiner och informationsinsatser.
– Polis och tull borde spana mer aktivt efter dessa brott och länsstyrelserna göra fler oanmälda besök. Men det finns också brister i rutinerna; i slutet av rättskedjan bör exempelvis ärenden som rör skyddade arter alltid ledas av miljöåklagare, säger Johanna Hagstedt, utredare på Brå.
Öronmärk pengar för bekämpning av artskyddsbrott Det finns också praktiska problem för myndigheterna. Tullen prioriterar inte den här typen av brott och de är inte förberedda för att hantera ovanliga beslag. Det kan handla om beslag av flera djur eller växter som kräver särskild omvårdnad, till exempel ödlor eller kaktusar.
– Ett förslag är att införa en särskild budgetpost för beslag av hotade arter. Det finns tecken på att både tull och polis drar sig för att göra det då det belastar den egna budgeten. De tycker att pengarna i stället bör användas till brott som anses allvarligare, säger Johanna Hagstedt.
Den organiserade brottslighetens omfattning är okänd Näst efter narkotika och vapen uppges den illegala handeln med växter och djur vara den tredje största illegala handeln i världen. Det är svårt att avgöra hur stor del av handeln som begås av den organiserade brottsligheten, inte minst eftersom de brott som upptäcks begås av privatpersoner som är omedvetna om att de begår brott. Och precis som när det gäller narkotika är det inte nyckelpersonerna som upptäcks. Vem eller vilka som svarar för den organiserade handeln är betydligt svårare att upptäcka och leda i bevis.
Informationsinsatser till allmänheten Majoriteten av varorna köps alltså av laglydiga privatpersoner, men själva hanteringen är illegal i alla led. Många vet inte att de begår brott när de handlar med hotade växter och djur. I hälsokostbutikerna säljs bantningsmedel och andra preparat som innehåller till exempel utrotningshotade Aloearter, vild ginseng eller tigerdelar. Turister köper prydnader av elfenben eller koraller på marknader i Asien, ibland utan att veta att det är förbjudet. Därför krävs informationsinsatser till allmänheten, till exempel till utlandsresenärer. För att höja medvetenheten om regelverket, föreslår Brå att ansvariga myndigheter skapar en webbplats för alla som handlar med dessa produkter eller vill veta mer om lagstiftningen.
Rapporten kan beställas eller laddas ner på www.bra.se Ytterligare information: Johanna Hagstedt, utredare på Brå, 08-504 454 20