Hatbrott drabbar människor i vardagen
År 2007 anmäldes 3 500 hatbrott, en ökning med 8 procent jämfört med året innan. De som utsätts för hatbrott drabbas ofta i vardagen, till exempel i eller i närheten av hemmet, i skolan och på arbetsplatsen. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) som i dag presenterar statistik över hatbrott.
Förra året anmäldes 3 500 hatbrott *70 procent, närmare 2 500, hade främlingsfientliga motiv *20 procent, knappt 725, hade homofobiska motiv *6 procent, drygt 200, hade islamofobiska motiv *3 procent, knappt 120, hade antisemitiska motiv
Främlingsfientliga och homofobiska hatbrott ökar Jämfört med år 2006 har de främlingsfientliga och homofobiska hatbrotten ökat, vilket följer den trend som varit de senaste tio åren. Det finns stora regionala variationer, och hatbrottsligheten är inte ett typiskt storstadsfenomen. – De regionala skillnaderna påverkas bland annat av polisens insatser. Vissa polismyndigheter arbetar aktivt med att identifiera och utreda fler hatbrott, liksom med att höja anmälningsbenägenheten hos de utsatta grupperna. I Stockholm, där polisen arbetar mycket med dessa frågor, är de anmälda hatbrotten flest, medan det är få anmälningar i vissa av de län som inte arbetar lika aktivt, säger Anna Molarin, utredare på Brå.
Hatbrott sker i vardagen De vanligaste brotten var olaga hot och ofredande, vilka utgjorde 35 procent av hatbrotten. Näst vanligast var våldsbrott, de utgjorde en femtedel. Men här skiljer ungdomar ut sig, de drabbas mer än dubbelt så ofta av våldsbrott jämfört med övriga.
Brotten sker oftast i människors vardag, till exempel i eller i närheten av hemmet, som i trappuppgången eller på uteplatsen, i skolan eller på arbetsplatsen. Det är mycket vanligare än i nöjeslivet. Även om gärningspersonen oftast är helt obekant så är det i en tredjedel av fallen till exempel en granne, kollega eller skolkamrat.
– Ofta handlar dessa brott om rädsla och fördomar mot människor i vardagslika situationer. Dessa brott är också särskilt allvarliga eftersom kränkningen riktar sig mot en hel grupp av personer, inte bara den som utsätts, säger Klara Klingspor, utredare på Brå.
Män mer utsatta än kvinnor Majoriteten, 70 procent, av dem som utsätts för hatbrott är män. Unga män är överrepresenterade både bland förövarna och dem som utsätts. Särskilt unga är de som begår ideologiskt motiverade hatbrott, de är i genomsnitt 20 år. – Men det är sällan den som begår hatbrott har uttalat nationalsocialistiska eller högerextrema värderingar, 12 procent av hatbrotten har sådana motiv, säger Klara Klingspor, utredare på Brå.
Många nyheter i årets rapport För första gången redovisas bland annat uppgifter om dem som utsatts för hatbrott, hur stor del av anmälningarna som klarats upp av polis eller åklagare liksom uppgifter om främlingsfientliga och homofobiska hatbrott från Brå:s nationella trygghetsundersökning NTU. Det finns även uppgifter om gärningspersonernas tidigare brottsbelastning.
Det finns även vissa uppgifter på länsnivå och för storstadskommunerna.
Rapporten Hatbrott 2007 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Klara Klingspor 08-504 454 12 , Anna Molarin, 08-401 87 90 eller Tove Sporre, 08-401 87 65.
Fakta hatbrott: För att ett brott ska bedömas som hatbrott i denna kartläggning krävs att gärningspersonen tillhör en majoritetsgrupp och offret en minoritetsgrupp. Hatbrott innefattar brott motiverade av gärningspersonens negativa inställning till utländsk bakgrund, det vill säga hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, religiös tro – muslimsk och judisk tro, eller sexuell läggning – i denna kartläggning homosexualitet.
Det är också själva motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott, inte handlingen. Det kan alltså vara allt från mord till kränkande klotter på en husvägg. Motivet bedöms utifrån de uppgifter som finns i brottsanmälans gärningsbeskrivning, alltså uppgifter som brottsoffret lämnat till polisen. Urvalet av anmälningar sker med hjälp av särskilda sökord.