Högt förtroende för rättsväsendet – men två svaga punkter
I ett europeiskt perspektiv åtnjuter svenska myndigheter ett högt förtroende. Rättsväsendets myndigheter tillhör de samhällsinstanser som inger det högsta förtroendet. Nya resultat från Brottsförebyggande rådet (Brå) bekräftar det höga förtroendet för rättsväsendet, men förtroendet för Kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete och hur brottsoffer behandlas inom rättsväsendet, sviktar.
Det säger Jan Andersson, generaldirektör för Brå, med anledning av att myndigheten för första gången publicerar resultat från en årlig Nationell trygghetsundersökning, NTU. I denna första studie beskrivs människors förtroende för rättsväsendets myndigheter: polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Förtroendet för dessa myndigheter påverkar hela rättsväsendets legitimitet och effektivitet. – Om människor har förtroende för polisen och anmäler brott eller ställer upp för att vittna i domstolsförhandlingar hjälper det hela rättsväsendet att fullgöra sina uppgifter, säger Madeleine Blixt, utredare vid Brå.
Högt förtroende för rättsväsendet – men lägre för Kriminalvården De allra flesta har en mer positiv än negativ syn på rättsväsendets myndigheter. Men jämfört med 1980-talet har förtroendet minskat något. När de olika myndigheterna rangordnas, har allmänheten högst förtroende för polisen och lägst för Kriminalvården. Omkring 55 procent har ett stort eller ganska stort förtroende för polisen, medan 30 procent har det för Kriminalvården. Omkring 20 procent har ett mycket lågt eller ganska lågt förtroende för såväl polisen som för Kriminalvården. Det lägre förtroendet för Kriminalvården kan förklaras av att de oftast får uppmärksamhet vid rymningar och andra misslyckanden, trots att rymningarna minskat kraftigt under en lång tid.
– Att människor har högst förtroende för polisen ligger i linje med internationell forskning. En anledning är att människor oftare kommer i kontakt med polisen än med åklagare och domstolar. Polisen har också som uppgift att hjälpa allmänheten, och de uppmärksammas mest i media och i den allmänna debatten, säger Felipe Estrada, enhetschef vid Brå.
Sviktande förtroende för att rättsväsendet behandlar brottsoffer bra Omkring en tredjedel av befolkningen tror inte att rättsväsendet behandlar brottsoffer på ett bra sätt. Det är den lägsta förtroendenoteringen för rättsväsendet. Detta trots att stödet till brottsoffer har stärkts under det senaste årtiondet, till exempel genom att Brottsoffermyndigheten inrättats. Det är också så att de som utsatts för brott har ett lägre förtroende för rättsväsendet, än de som inte varit utsatta. Skillnaderna blir ännu större för dem som varit utsatta för integritetskränkande brott, till exempel våld och hot. Studien visar att även de som utsatts för brott, och därtill anmält, har ett lägre förtroende för rättsväsendet än de som inte har gjort det. Av dem som anmält brott är förtroendet lägst för åklagarna. – Människor i allmänhet vet nog inte vilken roll åklagarna har. Det kan också finnas ett missnöje bland dem som anmält brott, eftersom alla ärenden inte leder till åtal på grund av bristande bevisning. Det är ytterligare ett exempel på att myndigheterna har mycket att vinna på att informera om sina uppdrag och verksamheter, säger Madeleine Blixt.
Små skillnader mellan olika grupper Det är förhållandevis små skillnader mellan olika gruppers (till exempel avseende kön, ålder, svensk eller utländsk bakgrund och utbildning) uppfattning om rättsväsendet. De största skillnaderna i förtroende gäller utbildningsnivå. Högutbildade har ett högre förtroende för rättsväsendet i allmänhet, och för åklagarna och domstolarna i synnerhet. Även människors uppfattning om brottsutvecklingen hänger tydligt samman med förtroendet för rättsväsendet. De som tror att antalet brott är oförändrat eller minskande har högst förtroende för rättsväsendet – och vice versa.
Rapporten Förtroende för rättsväsendet – Resultat från Nationella trygghetsundersökningen, 2006, Brå rapport 2007:9, kan laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Jan Andersson, generaldirektör vid Brå och Felipe Estrada, enhetschef, nås via presstjänsten på 0704-193506 och Madeleine Blixt, utredare, 08- 401 87 05.
Fakta om Nationella trygghetsundersökningen, NTU:
För att komplettera kriminalstatistiken har Brå fått i uppdrag av regeringen att fråga allmänheten om deras erfarenhet av brott, upplevelse av trygghet och syn på rättsväsendet. Varje år ska 20 000 personer telefonintervjuas i Nationella trygghetsundersökningen. Förra året genomfördes de första intervjuerna och då kontaktades 10 000 personer, varav 80 procent valde att medverka. Under 2007 ska undersökningen presenteras i olika studier. På sikt kan resultaten få flera användningsområden, bland annat kan kriminalpolitikens mål om minskad brottslighet och ökad trygghet följas upp och rättsväsendets myndigheter använda dem för att förbättra sina verksamheter.