Hot mot brottsoffer och vittnen
Hot är vanligare än våld. Brottsoffer drabbas oftare än vittnen. De flesta känner till förövaren. Brottsförebyggande rådet (Brå) har kartlagt hot och påtryckningar mot brottsoffer och vittnen.
– För att rättssystemet ska fungera förutsätts att brottsoffer och vittnen kan berätta vad de varit med om. Ytterst är det en demokratifråga att människor inte ska utsättas för otillåten påverkan, säger Lars Korsell, forskare och enhetschef på Brå.
Men även om brottsoffer och vittnen utsätts för otillåten påverkan är självcensur ett större problem. Utredaren Johanna Skinnari förklarar: – Rykten om att det är farligt att vittna eller rädsla för vad som kan hända gör att många är rädda för att anmäla och vittna. Men rädslan för påtryckningar är större än risken för att faktiskt utsättas.
Brottsoffer mest drabbade Det är främst brottsoffer som drabbas. Inte vittnen. Det är också mycket ovanligt att anhöriga till brottsoffer och vittnen utsätts. Den som inte känner till gärningspersonen riskerar sällan att drabbas, eftersom otillåten påverkan förutsätter någon form av relation. Det är först när du vet vad gärningspersonen heter och finns, eller om du känner till detaljer om den brottsliga verksamheten, som påverkan blir ett alternativ. Oftast tar det formen av hot, hot som aldrig sätts i verket. Våld förekommer mycket sällan eftersom det är en synlig form av påverkan och därmed kan bli kontraproduktiv för gärningspersonen.
Det är främst tre grupper som påverkar: brottsaktiva ungdomar, personer inom den organiserade brottsligheten och män som misshandlat sin partner. Ungdomar som påverkar ungdomar De ungdomar som hotar, gör det ofta i närvaro av kompisar för att höja sin egen status. Det händer också att de tar efter beteenden från den organiserade brottsligheten. Ofta sker hotet samtidigt som själva grundbrottet, ”om du säger något till polisen blir det inte roligt”.
– Det är nästan som en jargong bland vissa unga. De vet inte heller att övergrepp i rättssak är ett brott, ofta till och med allvarligare än det brott de försöker dölja genom påtryckningar, säger Linda Weding, utredare på Brå.
Skydda den kriminella verksamheten Den organiserade brottsligheten svarar för en storskalig kriminalitet, som kan innebära höga straff om gärningspersonerna upptäcks. Då blir påtryckningarna ett viktigt medel för att skydda den kriminella verksamheten, men en bisak sett till hela deras brottslighet. Den som drabbas av påtryckningar från den organiserade brottsligheten har ofta kunskap om deras verksamhet. Därför drabbas oftast personer inom den kriminella miljön.
– Det är inte ”vem som helst” som har sådan kunskap. Därför är det en myt att ”alla” hotas av den organiserade brottsligheten, säger Johanna Skinnari.
Män som hotar kvinnor Även kvinnor som lever i en relation där det förekommer våld utsätts för påtryckningar, oftast genom att mannen försöker få henne att inte polisanmäla eller att hon senare ska ta tillbaka sina uppgifter. Orsaken är att han vill kontrollera offret och slå vakt om sin relation och sin familj, eller för att han vill behålla sin status inför omgivningen.
Ett informerat vittne är ett tryggt vittne Det vanligaste är att påtryckningarna sker i samband med själva grundbrottet. Men det finns också en ökad risk vid huvudförhandlingen i tingsrätten. Däremot är det mycket ovanligt när väl dom fallit. Därför är det viktigt att det går så kort tid som möjligt mellan brottsanmälan och domstolsförhandling. Förutom att domstolsförhandlingen är en riskmiljö, är det för de flesta brottsoffer och vittnen en ovan situation. – Därför är det en förutsättning att det stöd och den information som ges idag utvecklas ytterligare. Ett informerat vittne är ett tryggt vittne och deras utsagor får också ett högre bevisvärde, säger Linda Weding.
Förebyggande förslag – Många ungdomar vet inte att övergrepp i rättssak är ett brott. Därför föreslår Brå att polis, skola och socialtjänst ska informera om otillåten påverkan.
– Brottsoffer och vittnen saknar ofta erfarenhet av rättsprocessen. Det ställer krav på att polis, åklagare, ideella organisationer och stödpersoner kan förklara beslut och skeenden. Det kan handla om studiebesök till domstolen, liksom att finnas med som stöd under huvudförhandlingen. Hur brottsoffer och vittnen bemöts har också stor betydelse för deras vilja att vittna.
– Brottsoffer och vittnen möter också alltifrån polis, åklagare och domstol till socialtjänst, skola, bostadsbolag och ideella organisationer. Därför måste var och en av dessa göra det som de är bäst på, och slussa vidare till rätt instans.
– För att minska risken för otillåten påverkan i domstolsbyggnaden inför huvudförhandlingen bör det finnas separata ingångar och väntrum för brottsoffer och vittnen. Vittnesbåset bör inte vara vänt mot åhörarna.
Brå:s forskningsprojekt har finansierats med medel från Brottsoffermyndigheten.
Rapporten Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Lars Korsell, enhetschef, 08- 401 87 11, Johanna Skinnari, utredare, 08- 401 87 14 och Linda Weding, utredare 08-401 87 26.
Fakta
Undersökningen Brå:s studie baseras på:
En genomgång av 102 fällande domar och förundersökningar för brottet övergrepp i rättssak. Alla landets åklagare har under en fyraveckorsperiod ombetts att anteckna hur många fall av otillåten påverkan de misstänkt.
Intervjuer med 78 brottsoffer, vittnen och personer från myndigheter och ideella organisationer.
De som lagförts för övergrepp i rättssak under perioden 2001-2006 har kontrollerats mot Brå:s misstankeregister.
Övergrepp i rättssak Övergrepp i rättssak är ett allvarligt brott med högt straffvärde. Vid grovt brott är maxstraffet åtta års fängelse. Brottet innebär att någon hotar eller på annat sätt angriper en person i syfte att uppgifter om ett brott inte ska komma till myndigheternas kännedom, till exempel genom att inte polisanmäla eller vittna i domstol. Det kan också vara en hämndaktion för att någon polisanmält, lämnat uppgifter i polisförhör eller på annat sätt varit myndigheterna behjälpliga.
Brå:s program om otillåten påverkan Brå har tidigare gett ut studier om otillåten påverkan mot myndighetspersoner och en handbok om hur myndigheter kan motverka otillåten påverkan. Brå arbetar nu med två undersökningar. Dels en studie om otillåten påverkan mot domare och åklagare, dels ett projekt om hur poliser som möter den organiserade brottsligheten påverkas. Brå planerar att undersöka påverkan på företag och företagare.