Narkotikabrottsligheten inte starkare än sin svagaste länk
Vissa försöker framstå som diskreta affärsmän, medan andra tydligt skyltar med sin kriminella livsstil. Stresstålighet och flexibilitet är viktiga egenskaper hos narkotikagrossister. För att hålla en hög säkerhet anlitar de ostraffade personer för att hantera lagerhållningen. För att utarbeta strategier mot den organiserade narkotikabrottsligheten har Brottsförebyggande rådet (Brå) studerat grossisterna.
Importörerna viktiga internationellt I rapporten har grossisterna i distributionskedjan delats in i tre ”nivåer”. Men nivåerna är inte helt tydliga och det kan finnas flera led och flera positioner på varje nivå. Högnivådistributörerna är generalagenter för de utländska leverantörerna och narkotikans inkörsport till den svenska marknaden. De har en lägre riskexponering och högre lönsamhet, än de på lägre nivå. De är också svåra att ersätta för de utländska leverantörerna.
–Angriper man dessa stör det främst den internationella narkotikahandeln, men behöver inte ha så stor betydelse för den svenska marknaden eftersom det finns andra högnivådistributörer som fyller tomrummet, säger Daniel Vesterhav, utredare vid Brå. När narkotikan kommit in i Sverige når partierna den lokala marknaden via mellannivådistributörerna. De är förankrade i lokalsamhället och har väl uppbyggda kanaler till både hög- och lågnivådistributörer. De är därför viktiga att angripa för att bekämpa narkotikabrottsligheten på den svenska marknaden. Lågnivådistributörerna är de som säljer till detaljisterna, det vill säga de som säljer direkt till dem som brukar narkotika. –Mellannivådistributörerna är narkotikamarknadens viktigaste aktörer. Det är de som har kontakterna uppåt och kan parera störningar i narkotikadistributionen. Det är de som alltid hittar köpare till partierna, säger Lars Korsell, jur.dr och brottsforskare vid Brå.
Diskreta affärsmän och extravaganta skurkar Det finns två olika typer av narkotikagrossister. Dels de som anser sig vara affärsmän, med en diskret framtoning och som försöker dölja att de håller på med kriminalitet. Dels de som ser sig som yrkeskriminella, att sälja narkotika är en del av deras livsstil och de förstärker sin identitet med tatueringar, smycken och kläder. –Det finns olika typer av narkotikagrossister. En del liknar vilken seriös affärsman som helst medan andra påminner om figurer som närmast är hämtade i filmens värld, säger Daniel Vesterhav.
Grossisten måste vara stresstålig, flexibel och ha ständig jourberedskap Att arbeta som narkotikagrossist innebär en ständig risk att bli upptäckt och dömas till fängelse. Därför måste grossisterna alltid vara vaksamma och försöka identifiera civila poliser eller ”informatörer” i sin omgivning. I grossisternas illegala arbetsvardag är oförutsedda händelser mer regel än undantag, vilket kräver ständig beredskap och tillgänglighet dygnet runt. Grossisternas vardag är alltså stressig, riskabel och påfrestande. Detta är kunskap som kan användas i det brottsbekämpande arbetet. För när det uppstår stress, när kunder är missnöjda eller när det uppkommer en konflikt mellan olika parter, åsidosätts säkerheten. Konkret innebär det att man tar kontakter som inte borde tas och talar klartext i telefon.
Just in time – ett sätt att höja säkerheten Även logistiken runt narkotikahandeln påverkas av det höga säkerhetstänkandet. ”Just in time” är därför en strategi för vissa grossister, det vill säga att de försöker hitta köpare redan innan de köper ett parti narkotika. Andra arrangerar flera olika lager: huvudlager, flera mellanlager och små lager. De som ”anställs” för att hantera lagerhållningen är ofta ostraffade och står utanför de kriminella nätverken. De tilldrar sig därför sällan polisens uppmärksamhet.
– För att komma åt huvudlagren kan en strategi för de brottsbekämpande myndigheterna vara att även rikta viss uppmärksamhet mot personer utanför den kriminella miljön. För i narkotikabrottsligheten finns en hel del ”personer runt omkring” som har viktiga funktioner, säger Johanna Skinnari, utredare vid Brå.
Ökad konkurrens på narkotikamarknaden Konkurrensen på narkotikamarknaden har hårdnat. Det finns mer narkotika i omlopp och priserna har sjunkit. För att hålla sig kvar på marknaden konkurrerar narkotikagrossisterna med kvalitet, generösa betalningsvillkor, god service och hög tillgänglighet. – Om myndigheterna fokuserar på de grossister som slår vakt om kvaliteten, kommer de åt dem som har en långsiktig affärsplan och tänker bli viktiga narkotikamarknaden. Men man får inte glömma de som har ett kortsiktigt perspektiv och säljer dålig narkotika som kan utgöra en hälsofara för missbrukarna, säger Daniel Vesterhav.
Rapporten Narkotikadistributörer – en studie av grossisterna kan beställas eller laddas ner från www.bra.se
Ytterligare information: Lars Korsell, jur.dr och brottsforskare vid Brå, 0704-193510, Daniel Vesterhav, utredare och Johanna Skinnari, utredare 0705-5595211.
Fakta: Brå har i flera studier undersökt den organiserade narkotikabrottsligheten. Denna rapport är en fortsättning på Narkotikabrottslighetens organisationsmönster (Brå 2005:11) och Vart tog alla pengarna vägen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering (Brå 2007:4). Studierna har finansierats av Mobilisering mot narkotika (MOB) och bygger på: en genomgång av domar för grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling under år 2004, samt ett urval av de förundersökningar som hör till domarna, en genomgång av Rikskriminalpolisens särskilda undersökningsregister för narkotikabrott, intervjuer med personer som varit verksamma på narkotikamarknaden.