Nya siffror om allmänhetens oro och utsatthet för brott
De allra flesta är inte så oroliga för brott att det påverkar deras livskvalitet. Men kvinnor, män, gamla och unga oroar sig för olika typer av händelser och på olika sätt. Även risken att utsättas för brott skiljer sig åt mellan olika grupper. Det framgår av Nationella trygghetsundersökningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar i dag.
– Genom NTU tar vi fram årlig statistik som förbättrar möjligheten att följa och analysera brottsligheten, otryggheten och allmänhetens erfarenheter av möten med rättsväsendet. NTU ger också nya och på sikt kraftigt förbättrade möjligheter till mål- och resultatuppföljning för myndigheterna i rättsväsendet, säger Brå:s generaldirektör Jan Andersson.
Är människor i Sverige trygga? Majoriteten av den vuxna befolkningen är trygg. Som exempel kan nämnas att tre fjärdedelar är trygga i sitt eget bostadsområde på kvällen. Drygt var tionde medborgare bedömer dock att oron för brott påverkar deras livskvalitet negativt åtminstone i viss utsträckning. NTU visar vidare att gamla och unga är ungefär lika trygga, men att de oroar sig för olika typer av händelser. Som en följd av otrygghet avstår äldre oftare från gå ut på kvällen. Bland de unga är det ungefär lika många som känner sig otrygga, men det är få som av den anledningen avstår från att gå ut. Totalt sett bedömer äldre i lägre utsträckning än unga att deras livskvalitet påverkas negativt av oron för brott. – I den allmänna debatten och i tidigare litteratur har diskussionen ofta kretsat kring äldres otrygghet. Det beror sannolikt på att många undersökningar endast studerat en aspekt av otrygghet, ofta otrygghet vid utevistelse sen kväll. Men när man studerar flera aspekter, är unga i många avseenden lika eller mer otrygga än äldre, säger Felipe Estrada, enhetschef vid Brå.
Hur många anmäler brott till polisen? Egendomsbrott anmäls oftare till polisen, än brott mot person. Hälften av dem som utsatts för egendomsbrott uppgav att de anmält det till polisen. Det kan jämföras med en femtedel av brotten mot person. Det är också stora variationer mellan olika brott. Över 90 procent av alla bilstölder anmäls till polisen, jämfört med 40 procent av cykelstölderna. En tredjedel av dem som utsatts för misshandel eller personrån anmäler det till polisen, men bara en tiondel av dem som utsatts för sexualbrott. – De mest integritetskränkande brotten, som sexualbrott och brott som skett i hemmet eller där offer och gärningsperson är bekanta anmäls mer sällan än brott som sker på allmän plats av en obekant gärningsman. Vid egendomsbrott kräver ofta försäkringsbolagen en polisanmälan för att ersätta skadan, vilket ökar benägenheten att anmäla brott, säger Annika Töyrä, utredare vid Brå.
NTU beskriver också flera olika omständigheter när det gäller människors utsatthet för tio olika brottstyper: hot, misshandel, sexualbrott, rån, trakasserier, stöld av bil, stöld ur bil, cykelstöld, bostadsinbrott och bedrägeri. För var och en av dessa brott redovisas en rad uppgifter, exempelvis skillnader mellan olika grupper, brottsplats samt relationen mellan offer och gärningsperson. Nedan redovisas ett par exempel.
Tre procent har lurats på pengar eller värdesaker Nästan tre procent, vilket motsvarar 200 000 personer i befolkningen, har utsatts för bedrägeri på pengar eller värdesaker (frågan gällde år 2005). Det vanligaste är att bli lurad på mellan 500 och 2000 kronor. Väldigt få luras på 10 000 kronor eller mer. Omkring en sjättedel av dem som blivit lurade har utsatts för bank- eller kontokortsbedrägerier och ungefär lika många för bedrägeri via Internet.
Fem procent har blivit hotade Nästan fem procent av de tillfrågade hade hotats under år 2005, och knappt tre procent hade misshandlats. Unga män (16–24 år) är de som i störst utsträckning uppger att de misshandlats (11 procent). De flesta har drabbats på allmän plats, men kvinnor uppger oftare än män att de utsatts i bostaden. I hälften av fallen var gärningspersonen helt okänd för offret och i sex procent av fallen var det en närstående till offret. Här är dock könsskillnaderna stora – kvinnor uppger mycket oftare än män att de misshandlats eller hotats av en närstående.
Fakta om Nationella trygghetsundersökningen, NTU För att komplettera kriminalstatistiken och öka kunskapen har Brå fått i uppdrag av regeringen att fråga allmänheten om deras erfarenhet av brott, upplevelse av trygghet och syn på rättsväsendet. Rapporten innehåller uppgifter om 10 olika brottstyper. Varje år görs ett slumpmässigt urval om 20 000 personer som ska telefonintervjuas i Nationella trygghetsundersökningen. Förra året genomfördes de första intervjuerna och då kontaktades 10 000 personer i åldern 16–79 år, varav 80 procent valde att medverka. Resultaten i denna undersökning redovisas för hela landet. I kommande undersökningar ska resultaten även redovisas regionalt.
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) kan beställas eller laddas ner på www.bra.se Tidigare i år har en rapport om allmänhetens förtroende för rättsväsendet publicerats.
Ytterligare information: Felipe Estrada, enhetschef 08-504 454 06 eller Annika Töyrä, utredare, 08-504 454 04.