Så kan Sverige bli bättre på miljöbrott
Mer spaning av polisen och ökad tillsyn av verksamheter som inte är kända av tillsynsmyndigheterna. Det är några förslag som kan göra miljöbrottsbekämpningen effektivare enligt Brå:s nya rapport Är vi bra på miljöbrott? – En snabbanalys.
Få fällande domar och låga straff
Brottsförebyggande rådets (Brå) webbrapport Är vi bra på miljöbrott? – En snabbanalys handlar om hur selektionen ser ut i de olika leden i kontroll- och rättskedjan. Vad är det som gör att ett miljöbrott upptäcks, utreds och går vidare till åtal och fällande dom – eller inte gör det? Rapporten bygger på intervjuer med en rad personer som är aktiva i miljöbrottsbekämpningen.
För att någon ska bli fälld för ett miljöbrott krävs flera insatser och beslut genom hela kontroll- och rättskedjan. Som det ser ut i dag leder en väldigt liten andel av de faktiska miljöbrotten till fällande dom, och domarna består nästan aldrig av mer än böter. Det finns flera orsaker till detta.
Få brott upptäcks
För det första är det få miljöbrott som upptäcks. Det beror bland annat på att kontrollen är begränsad och främst inriktad på de verksamheter som anmält att de sysslar med miljöfarlig verksamhet. Tillsynsmyndigheterna, alltså länsstyrelserna och kommunernas lokala miljökontor, gör också relativt få besök. De besök som görs är oftast föranmälda, vilket ger verksamhetsutövarna tid att rätta till brister inför besöket.
– Eftersom kontrollerna bygger på information från verksamhetsutövarna själva är det troligen de mest laglydiga och lojala som drabbas av straff. De mindre samvetsgranna och de som håller på med grövre miljöbrottslighet rapporterar inte det och blir då heller inte kontrollerade av tillsynsmyndigheterna, säger Alfred Skagerö, som skrivit rapporten.
Få brott utreds
För det andra är det få miljöbrott som utreds av polisen. De som ändå utreds är fall som är lätta och mindre tidskrävande att bevisa, då dessa oftare leder till åtal. Mer komplexa miljöbrottsmål läggs i många fall ner. Ett exempel är om brottet begåtts i kombination med organiserad brottslighet eller skattebrott.
För det tredje ogillar domstolarna åtal om miljöbrott i 30 till 35 procent av fallen, till skillnad från i fem till tio procent vid andra brottstyper. Det kan ligga bakom det faktum att få miljöbrott går vidare till åtal över huvud taget. Åklagarna ser helt enkelt små möjligheter till fällande dom.
En fjärde orsak är att ungefär två tredjedelar av alla miljöbrottsmål avgörs genom strafföreläggande, oftast böter. Det är en mycket hög andel. Det är bara en person som någonsin fått fängelse för miljöbrott, trots att fängelse ingår i straffskalan.
Systemet för upptäckt kan förbättras
Om man vill prioritera miljöbrotten och få en effektivare miljöbrottsbekämpning finns det enligt slutsatserna i rapporten flera möjliga åtgärder. Framför allt behöver systemet för att upptäcka miljöbrott utvecklas. Polisen skulle kunna spela en större roll genom spaningsarbete och underrättelsetjänst på länsnivå. Tillsynsmyndigheterna skulle kunna göra oanmälda besök och kontroller även av verksamheter som inte är anmälda och kända av myndigheterna. Ytterligare en möjlig åtgärd är ett mer djupgående samarbete och större informationsutbyte mellan åklagare, polis och tillsynsmyndigheter. Många av intervjupersonerna ser positivt på den nya lagstiftning som är på väg där kravet att påvisa skada på miljön har minskat.
– Det kan göra att vi får se fler åtal och fällande domar. I förarbetena markeras också att påföljden för miljöbrott generellt ska hamna över bötesnivå. Om fler blir lagförda och får kännbara straff kan det verka avskräckande, säger Alfred Skagerö.
Ytterligare information: Alfred Skagerö, utredare på Brå, tel. 08-401 87 62, och Lars Korsell, chef för Brå:s sekretariat för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, tel. 08-401 87 11.