Sexuell människohandel i Sverige kartlagd
För att få ett helhetsperspektiv av den sexuella människohandeln har Brottsförebyggande rådet (Brå) kartlagt hela traffickingkedjan, från männen som köper, rekryteringen av kvinnorna, de kriminella grupperna som står bakom och hjälpredorna som underlättar. Varje länk i kedjan är viktig för att bekämpa problemet.
I rapporten skiljer man mellan profitörer och främjare. Profitörer är kopplare, människohandlare eller rekryterare som gör en vinst på verksamheten. Främjarna är personer som medvetet eller omedvetet medverkar i processen, det kan röra sig om taxichaufförer, busschaufförer, restaurang- och hotellpersonal, lägenhetsuthyrare, etc. – Ett sätt att bekämpa trafficking är om fler på den legala marknaden får upp ögonen för hur människohandeln ser ut, förklarar Malin Forsman. De är många gånger inblandade utan att veta om det, men om de lär sig att vara mer observanta skulle det kunna leda till fler tips till polisen.
Tillgång möter efterfrågan Kartläggningen består av två rapporter, en svensk och en engelsk. Den engelska rapporten "The organisation of Human Trafficking" är gjord i samarbete med forskare i Finland och Estland. Estlands roll är framför allt som rekryteringsland. Kvinnorna som utsätts för trafficking kommer i regel från länder med låg välfärd och där sociala skyddsnät saknas. De tillhör inte sällan en marginaliserad grupp i sitt hemland och har vuxit upp under dåliga familjeförhållanden. – De blir vanligtvis rekryterade via sociala nätverk i sitt hemland, berättar Cecilia Englund, rapportförfattare. Väninnor och kollegor lockar med löften om ett behagligt liv i väst, men när de sedan kommer fram är verkligheten en annan. Det är även vanligt att kvinnan blir tillsagd att hon måste betala av sin reskostnad och hon blir därför satt i skuld till säljaren redan från början.
Transporterna från utgångslandet sker på billigast möjliga vis. En vanlig färdväg är via Finland, som därför ses som ett transitland. Från Finland tar man färjan över till Sverige där kontroller sällan sker. I Sverige möts säljare och köpare och två helt olika världar korsas. Medan kvinnan är lågutbildad och har ont om pengar är mannen ofta utbildad med arbete och en regelbunden inkomst.
Trafficking – den sanna bilden Ett problem med den sexuella människohandeln är att många har en skev bild av hur den ser ut och därför inte känner igen problemet. Många tänker sig ett synligt våld eller kvinnor inlåsta i lägenheter. Verkligheten är en annan och tvånget mycket mer subtilt. Säljarna är måna om att få kvinnorna att framstå som självständiga, oberoende företagare inför sexköparna eftersom de vet att dessa inte vill medverka till trafficking. – Övergreppen yttrar sig på annat sätt. Kvinnorna kan inte språket och kan inte göra sig förstådda, de har ingen kontakt med det svenska samhället och de hittar heller inte i omgivningarna eftersom de inte vet var de befinner sig, de blir skuldsatta till organisatörerna och därmed helt beroende av dem, säger Malin Forsman.
Att sprida information om människohandelns rätta ansikte och att öka kunskapen bland yrkesområden som taxi, hotell, och restaurang och hyresvärdar kan vara en del i att stoppa människohandeln menar Brå.
Rapporterna "Sexuell människohandel" samt "The Organisation of Human Trafficking" kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Lars Korsell, verksjurist 08-401 87 11, Sexuell människohandel Malin Forsman, 070-268 18 27, The Organization of Human Trafficking, Cecilia Englund, 070-867 11 60.