Byggboom i Göteborg – vem formar det nya stadslivet?

Nordens högsta byggnad och en helt ny skyline tar form just nu i Göteborg. Det byggs mängder av nya kontor, hotell och hem, inte minst längs älven. Minst 1000 miljarder investeras i fastigheter och infrastruktur till 2035. Men vem styr?

Byggkranar syns överallt i Göteborg. Det handlar om över 100 000 nya bostäder till 2035, rekordmånga nya hotellrum och kontor, men även stora logistikytor. Varför byggs det just nu, hur är tillgången på mark och hur samarbetar staden och näringslivet för att utveckla Göteborg?

Det får du reda på mer om i ett nytt avsnitt av podden Business Göteborg, som gästas av Pär Abrahamsson, Business Region Göteborg, och Jacob Torell, grundare och vd Next Step Group.

– Vi har fått upp kapaciteten inom staden för att möjliggöra all den här utvecklingen. Men framförallt handlar det också om den starka konjunkturen, och ett uppdämt behov också av nya kontorsytor i Göteborg, säger Pär Abrahamsson, näringslivsutvecklare inom stadsutveckling på Business Region Göteborg.

Mycket handlar om att staden har kunnat landa ny infrastruktur så pass att många utvecklingsprojekt har kunnat realiseras. Under lång tid har det lagts stora resurser i stadsutveckling från stadens sida för att göra ytor byggklara – men tillgången på byggbar mark är ändå ansträngd.

– De sista åren har vi sett en ökad efterfrågan för företag inom tillverkning som behöver nya ytor för lager när det har blivit allt dyrare att frakta sina varor och just-in-time-leveranserna har fått stå tillbaka. Många vill till och med flytta hem sin produktion. Samtidigt tar e-handelslager mer yta i anspråk.

Ökar flexibiliteten genom att samverka
Business Region Göteborg bidrar med att analysera behoven på 5-10 års sikt som underlag till kommunerna för att pressa fram byggbar mark. Men hjälper också företag som akut söker nya ytor att få kontakt med lämpliga fastighetsägare.

– Marktillgången är den primära utmaningen för oss. Vi har tusentals jobb som står och väntar där man har tagit beslut och vill flytta till Göteborgsregionen, men där vi just nu inte har ytor att erbjuda.

Främst är det ledtiden som är utmaningen. Det tar tid att planera stad på ett klokt sätt.

Fastighetsutvecklaren Jakob Torell har erfarenhet av att arbeta tillsammans med kommunen redan från tidigt skede, med Nya Hovås som framgångsexempel. Där har Next Step Group engagerat sig i stadsutvecklingen på ett långsiktigt sätt, bland annat med medborgardialoger i tidigt skede. Nu utvecklar han området GoCo i Mölndal utifrån samma långa perspektiv, tillsammans med bland annat AstraZeneca och kommunen för att forma ett attraktivt Life Science-kluster. Mölnlycke Health Care har exempelvis tagit beslut att flytta dit.

– Frågan om flexibla detaljplaner är jätteviktig, och något som jag också tycker har blivit mycket bättre i Göteborg med tiden. Det kan vara takhöjder, eller det kan vara inriktningar på verksamheter och sådär. Om vi har en mer flexibel detaljplan så kan vi skjuta in och ut fasader och skapa små fina ytor emellan. Det handlar ju också om en förtroendefråga mellan kommunen och branschen, säger Jakob Torell.

– Vi som representerar branschen säger alltid att det i slutändan är kunderna som styr. Så ska vi vara attraktiva och vi ska locka hit arbetstillfällen och kunna bygga fina projekt så måste vi ha flexibla detaljplaner.

Pär Abrahamsson håller med. Flexibiliteten är jätteviktigt.

– Du har en tanke år ett när du startar och sen när det är år fem då kan världen se helt annorlunda ut. Tänk bara på pandemin. Så det gäller att jobba långsiktigt och framåtlutat skulle jag säga. Nu finns ju möjligheten att i större utsträckning jobba hemma. Om du då har ett oinspirerande kontor – varför ska du åka in till kontoret och arbeta då? Så det ligger ju mycket i arbetsgivarens intresse att faktiskt ha ett bra kontor som ligger i ett bra läge och det ska vara lätt att ta sig dit, säger Per Abrahamsson.

Det finns fler privata aktörer än Next Step Group som tar ansvar för livet mellan husen. Ofta sker det i en utvecklingsgrupp eller annan samverkansplattform sammankallad av kommunen.

– Masthuskajen är ett exempel där staden är representerad, där vi jobbar tillsammans, stad och företag. Både i det här tidiga skedet för att samlas kring ett markområde och se: Vad gör vi här? Vad är bäst för samhället eller staden när vi utvecklar det här? Vad ska vi fylla det med? Och ta de frågorna i ett tidigt skede. Hur löser vi livet mellan husen? Samarbetet näringsliv, stad eller kommun tycker jag är avgörande framåt, säger Pär Abrahamsson.

Lyssna vidare i poddavsnittet: Byggboom i Göteborg