Philip Chaabane, vd för I-Tech, vill se ett marintekniskt center i Göteborg

Ett slags MobilityXlab i marin miljö, förslagsvis samlat runt Stena AB, där man springer på folk över lunchen och kan utbyta idéer på ett fritt sätt för att kunna förstå vad de stora redarna är ute efter på tio års sikt.

Havstulpaner har länge varit ett problem för fartygsindustrin. Även om bara tio procent av skrovet är beväxt med havstulpaner kan bränslenotan utan vidare bli 30-40 procent högre. Här finns det således stora pengar att spara.

Göteborgsföretagen I-Tech, som ligger inhyst i BioVentureHub på AstraZeneca i Mölndal, har hittat en världsunik lösning som är både effektiv och miljövänlig. Det hela började år 2000 som en spin-off på ett forskningsprojekt som drevs av Göteborgs universitet och Chalmers där man tog fram en molekyl som stöter bort havstulpaner. Substansens, som går under namnet Selektope, blandas i skrovfärg.

Det första patentet för produkten fick man redan år 2000 men steget därifrån till att nå marknaden med en kommersiell produkt som är godkänd av Kemikalie-inspektionen och dess europeiska motsvarigheter har varit långt.

– Det tog 16 år innan man överhuvudtaget kunde hämta någon form av försäljningsmöjlighet regionalt och i Europa. Vår molekyl måste vara ett av världens segaste och mest långdragna startupprojekt någonsin, skrattar Philip Chaabane, vd för I-Tech

Philip Chaabane började på I-Tech 2013 och tog över vd-stolen 2014. Fokus har varit att få produkten så kommersiell som möjligt och jobba in den i hela industrin kring shipping och marin färg. Bolaget börsintroducerades 2018 och blev ett av de mest framgångsrika börsbolagen samma år.

– Det har verkligen lossat nu. Vi har byggt upp en väldigt stark kundrelationsbas och vi är ett av endast tre godkända preparat i hela världen som hanterar havstulpaner.

God kontakt med redarledet

När Philip Chaabane beskriver molekylens långa resa från idé till börslokomotiv är han noga med att utöver privata investeringar nämna den hjälp I-Tech fått från Energimyndigheten, dåvarande GU Holding (GU Ventures i dag), Mistra och Almi, men även Volvo Group Venture Capital.

Han pratar också om vikten av den goda kontakt I-Tech haft med redarledet, såväl de större i Göteborg som Donsöredarna, och där några har varit väldigt engagerade.

– Det har varit en förutsättning för oss att komma någonstans överhuvudtaget. Enda sättet för oss att visa att branschen har behövt det här har varit att ha en relation med slutanvändarna, det vill säga redarna – inte för att de velat vara snälla utan för att de faktiskt sett problem på sina fartyg.  

Åren på I-Tech har fått Philip Chaabane att fundera en hel del på hur man skapar förutsättningar och ökar acceptansen för innovation i Göteborg. Ligger någon i startgroparna med en ny idé är det inte alltid så lätt att komma in hos de stora drakarna som är nyckeln för att få det hela att gå framåt menar han.

– Det saknas ibland möjligheter i alla de här processerna att frångå vanliga principer, att vara lite out of the box och ta större risk. Storföretagen är väldigt restriktiva när det gäller att skydda varumärken och de vill se avkastning inom en relativt snar framtid. Det är synd för jag tror man hade kunnat göra mer om man haft en bättre samtalsnivå och om storbolagen haft ett sätt att hantera enklare samarbeten med mer omogna projekt. Det har blivit en enorm förbättring mot tidigare med till exempel BioVentureHub, och MobilityXlab men det räcker inte bara att sätta upp ett koncept, man måste våga göra något med de idéer som kommer ut också.

Marintekniskt center

Något Philip Chaabane talar sig varm för är ett marintekniskt center, förslagsvis runt Stena AB Line.

– Jag skulle vilja se ett kluster där man samlar redare, leverantörer och startups. Ett slags MobilityXlab fast i marin miljö där man har hyfsad närhet och springer på folk över lunchen och kan utbyta idéer på ett fritt sätt för att kunna förstå vad de stora redarna är ute efter på tio års sikt, hur deras fartyg fungera då, vilken teknik som ska vara framme.

Varför inte ladda ett fartyg som något av Stena bolagen tillhandahåller med ny teknik, självklart utan commitment? funderar Philip vidare. Kanske med Almi eller någon annan som är med och avlastar lite finansiell risk i början. Och hela Donsö är fullt av med redare som är innovativa entreprenörer, man skulle kanske kunna göra något där ute? Liknande resonemang kan föras kring den maritima näringen på Öckerö med Berg Propulsion i spetsen.

Göteborg är en liten region med mycket kompetens och det måste vi dra fördel av menar Philip Chaabane. Det är inte så att det sprutar ut marina innovationer i redaritäta städer som Oslo eller Singapore – det är kombinationen av svensk mentalitet kring innovation, vår förmåga att stötta entreprenörer och den närhet som finns i Göteborg som utgör framgångskonceptet.

– Shippingbranschen måste förbättras och vidareutveckla sig för att möta framtidens krav. Vi har inte så många konkurrerande redare, och de som finns har en väldigt bra dialog sinsemellan vad jag förstått. Så varför inte koordinera ett marint innovationskluster där vi faktiskt kan dra nytta av varandra, inkluderande rederier, etablerade leverantörer och nya innovatörer? Det är jätteviktigt för Göteborg att lyckas med detta.

– Det är så himla viktigt för de här småbolagen att få sin första kund och lära från andra leverantörer som lyckats i branschen. Jag förstår så klart att storbolagen måste vara försiktiga så att de inte skadar sig, men kunde de mindre bolagen få lite mer draghjälp och rida på säg Stena Bulks eller Stena RoRos varumärke är det så mycket enklare att komma in på resten av världens flottor, säger Philip Chaabane.

– Då krävs det lite mer risktagande – och att man vågar växla personal. Entreprenören förstår ofta inte hela bilden förrän man får prata med slutanvändaren, slutkunden. Och slutkunderna finns ju i Göteborg – här finns ett antal bolag inom läkemedel, medicinteknik, fordon som kan förklara marknaden och hjälpa till att se behovet.

Vad kan det offentliga göra för att smörja sådan här tankegångar?

– Dels handlar det om att kunna frigöra attraktiv, hyfsat billig kontorsplats runt de här större bolagen. Sedan kanske man ihop med privata aktörer skulle kunna sätta ihop en innovationsfond för det krävs ju ändå riskvilliga pengar. Och många testbäddar har ganska höga timpenningar, där kanske kunde man komma åt en pool av folk från RISE som kan hjälpa till, kanske jobba med differentierade prislistor så att små bolag som är utvalda att sitta i de här testmiljöerna har råd att vara där.

Kontakt: Maria Strömberg, avdelningschef Kluster och Innovation
 maria.stromberg@businessregion.se
031-367 61 10