Stadsarkitekten med högt tempo

Som svampar ur jorden eller som tuvor på en äng sticker höga landmärken upp i Göteborg. Stadsarkitekten Björn Siesjö verkar nöjd. Men har inte legat på latsidan. Göteborgs siluett är totalförvandlad sedan han tillträdde för 11 år sedan.

Han har lite svårt att hålla räkningen, men kommer fram till att han för tillfället har minst sex cyklar han använder parallellt, för olika behov, Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö. Han har inte ägt bil de senaste 20 åren. Vid en första anblick är det kanske inte helt oproblematiskt att skylta med en sådan sak – i Göteborg. Staden som nästan är lika med Volvo.

Men Björn Siesjö har aldrig riktigt brytt sig om vad andra tycker. Om det så handlar om vem som avgör vad som är vacker arkitektur eller inte. Och kanske är det just därför han passar i Göteborg, trots den skånska dialekten.

När vi träffades senast hade han precis bytt arkitektkontor mot stadshuset i Göteborg. Inför vittnens närvaro hoppade han sönder en stol i foajén. Den hade stått där i ett halvår och stört honom rejält ”eftersom söndriga stolar ger signaler om långsamhet”.

Inga vingliga stolar syns längre till. Och tempot är högt. Hela Göteborgs siluett har totalförändrats under åren Siesjö varit stadsarkitekt. Det ena höga huset efter det andra har förändrat stadsbilden i grunden.

– I naturen sticker det upp tuvor här och där, det är aldrig platt. Och tuvorna är aldrig koncentrerade till ett enda ställe. Det är rätt bra riktlinjer för en stad också.

Förändring väcker känslor
Det har länge talats om att det ska byggas bostäder, anläggningar och lokaler för 1 000 miljarder kronor i Göteborg fram till 2035. Att förändra en stad väcker känslor. Som när Järntorget med k-märkta Draken-biografen och Folket Hus från 1940- och 1950-talet, älskade av så många, får sällskap av över 100 meter höga hotell och kontorsbyggnader, då får man räkna med att åsikterna haglar.

– Få är oberörda, om man säger så. Men jag tycker Erséus arkitekter fick rätt förutsättningar och gör nu något bra av mötet mellan gammalt och nytt runt Järntorget.

På Skeppsbron sker också en totalomvandling av stadsbilden med nya Merkurhuset, ritat av Olsson Lyckefors Arkitektur och som vann Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris 2022 för utformningen. Företaget Forsman & Bodenfors hyr fem våningar med älven som granne samt den historiska stadsdelen Haga och gamla fästningen Skansen Kronan.

Björns favorit i Majorna
En konstgjord halvö på två hektar har också börjat byggas med hjälp av ett sammanhängande kajstråk som binder ihop Masthuggskajen och Skeppsbron, samtidigt som fler får direkttillgång till vattnet. På halvön byggs bostäder, kontor, butiker och restauranger. I alla fall på visionära skisser flanerar glada människor längs kajen.

– Stadsrummen runt älven är brötiga på sina håll, men vi måste vara rädda om det kantstötta också. Man kan inte bygga nytt överallt, säger Björn Siesjö samtidigt som han beskriver en helt ny tätbebyggd stadsmiljö, Backaplan, som tack vare den nya Hisingsbron också är med och bidrar till att knyta ihop staden över älven där asfalt och p-platser i markplan regerat tungt.

Till Björn Siesjös favoriter i stadsomvandlingsprojektet hör ett nytt bostadsområde i Majorna där den patenterade Fix-spanjoletten en gång tillverkades i fabrikslokalerna. Men det lär faktiskt ha varit en boplats redan under stenåldern.

”I toppen av gödselstacken”
Göteborg som stad firar 400-årsjubileum 2023 med två års försening, men grundades av Gustav II Adolf år 1621. Framför allt i försvarssyfte mot danskarna. Därav placeringen i ett träsk. Det var dyrt, kostade cirka fyra gånger dåtidens BNP. Men det lyckades. Göteborg fick lugn och ro och kunde utvecklas till en hamnstad, med undantag att danskarna eldhärjade på Hisingen. Framme vid 1950-talet myllrade det dock av verksamheter på varven och i hamnen. Det var nästan Klondike-yra i staden. Göteborg hade skandalomsusade familjer som tjänade stora pengar och Svenska Amerikalinjen tillsammans med fraktfartygen hade öppnat Göteborg för världen – och tvärtom.

– Men vi befinner oss på toppen av gödselstacken, säger Björn rättframt. Marknaden försvann när flyget konkurrerade ut amerikalinjen och på 1970-talet gick luften ur varvsindustrin. Ännu i slutet av 1990-talet var Frihamnen ett stängt industriområde och inte en del av staden.

Men i sommar firas Göteborgs 400-årsjubileum just i Frihamnen med folkfest och kunglig närvaro.

– Precis som egentligen alla städer i världen, har Göteborg utmaningar när staden växer bortom en stadsplanering som utgått från bilen, både ekonomiskt och planeringsmässigt.

Kliar i fixarhänderna
Han kan inte låta bli att visa vad han gjorde helgen innan och som lär få honom att stanna kvar i Göteborg. Han fick nycklarna till en grön skönhet från sekelskiftet i trä ute på Styrsö i Göteborgs skärgård, med extra allt av bedagad snickarglädje och motsatsen till minimalism. Det är tydligt att det kliar i murar- och fixarhänder. Det blir mer att bita i än det lilla Muminhuset han byggt till barnbarnet – lekstugan som dyker upp som startbild varje gång Björn pratar vidare om stadsutveckling.

Björn Siesjö är trots drömprojektet i Göteborgs skärgård, väldigt förtjust i det urbana med högt och lågt, och att det skapas miljöer där människor möts över alla möjliga gränser.

– De funktioner som människor behöver i sin vardag behöver finnas på vettigt avstånd utan bil, aldrig längre än 15 minuter bort. Då har du en riktig stad.

Och i det nödvändiga räknar Björn Siesjö även in krogar och kulturutbud som livsviktigt.

En stad och infrastruktur som utgår ifrån bilar i stället för människor är han däremot allt annat än förtjust i. Och här har Göteborg börjat en spännande resa tillsammans med fordonsindustrin, universiteten, forskningsinstitut och testarenor som går på högvarv för att elektrifiera. Här testas det i realtid hur det går att förflytta sig, arbeta och bo på ett hållbart sätt i tre Gothenburg Green City Zone-stadsdelar.

Men när Björn Siesjö ska beskriva bilden av ett levande Göteborg, hamnar vi vid Röda sten och den blekt mintgröna Älvsborgsbron.

– Röda sten är väldigt göteborgskt. Dånet från bron innehåller så mycket Göteborgsnerv: Tjoff, klonk, klonk, tjoff …

NÅGRA SIESJÖFAVORITER:

• Omvandlingen av Fixfabriken till bostäder
• Järntorget där gammalt möter nytt
• Ringön där verkstad möter kreativa näringar
• Styrsö (där Ruben Östlund är uppvuxen ... och där Björns nyinköpta gamla hus ligger)

Text: Ulrica Segersten
Bilder: Samuel Unéus

Artikeln tidigare publicerad i Magasin Göteborg
Läs vidare på www.magasingoteborg.se. Här finns alla utgivna nummer – både på svenska och engelska. Magasin Göteborg är ett samarbete mellan Näringslivsgruppen på Göteborg & Co och Business Region Göteborg. Tidningen distribueras som en bilaga till Dagens Industri och läggs ut på en rad platser runt om i Göteborg. Om du önskar få fysiska tidningar, hör av dig till info@businessregion.se

Läs mer om Göteborgs stadsutveckling