Tjänstesektorn tog smällen under pandemin
Sveriges industriella centrum finns i Göteborgsregionen, och drivs i hög grad av specialiserade tjänster. Andelen tekniker och naturvetare är väsentligt högre än i övriga landet – även jämfört med Stockholm och Malmö. Pandemin slog därför hårdare mot tjänstesektorn än tidigare kriser. Men effekten lär vara tillfällig.
Den privata sektorn i Göteborgsregionen har sedan finanskrisens botten 2009 och fram till 2020 växt med i snitt 2,1 procent årligen. Dess andel av den totala sysselsättningen har växt med 2 procentenheter till 69 procent, visar Sysselsättning i fokus 2022, en ny rapport från Business Region Göteborg.
Lönerna är samtidigt högre än i offentlig sektor. Det privata näringslivet stod för hela 75 procent av Göteborgsregionens samlade lönesumma år 2020 och har alltså avgörande betydelse för välfärden i regionen. Störst är den privata sektorns andel i Stenungsund, Mölndal, Härryda, Partille och Göteborg, medan den är lägre i Öckerö, Alingsås, Lerum, Kungälv och Ale.
När Covid-19-pandemin slog till 2020 förlorade Göteborgsregionen 12 500 jobb. Värst drabbades privata näringslivet där sysselsättningen dök 2,6 procent under 2020.
Tjänstesektorn drabbades hårdast
Främsta tappet skedde inom kulturella och personliga tjänster (-2 500 jobb), övriga kunskapsintensiva tjänster (-2 400), hotell (-1 600) och restaurang (-1 500) samt transport och magasinering (-1 400). En viss ökning skedde samtidigt inom byggverksamhet (+300), information och kommunikation (+300) och e-handel (+200).
Industriföretagen drog ner med 1 000 jobb under 2020, varav 400 inom fordonsindustrin. Det kan jämföras med finanskrisen 2007-2009 då vi förlorade 8 gånger fler industrijobb i Göteborgsregionen. Under pandemiåret 2020 var tappet tre gånger större i den industrinära tjänstesektorn (-3 000).
– Men då ska vi veta att den sektorn har växt med 34 000 arbetstillfällen sedan finanskrisen. Till 80 procent rör det sig om kunskapsintensiva tjänster. När pandemin slog till drabbades därför även personer med jobb som kräver hög utbildning, säger Peter Warda, senior analytiker, Business Region Göteborg.
Förklaringen finns i den ökade grad av specialisering som regionens näringsliv har genomgått. Specialiseringsgraden ligger på en nationellt sett mycket hög nivå inom flera av Göteborgsregionens starka industrigrenar. Företag som Volvo Cars, AB Volvo, AstraZeneca, SKF och Ericsson har ökat tjänsteinnehållet i sina produkter väsentligt och skapar sysselsättning i många andra branscher. Korskopplingen mellan industri och företagstjänster är ett faktum i Göteborgsregionen.
Nedgången för kunskapsintensiva tjänster dock tillfällig
Civilingenjör och IT-arkitekter/systemutvecklare är numera de två vanligaste yrkeskategorierna i Göteborgs Stad. Sett till hela regionen passeras de av butikspersonal, men hamnar ändå på plats två respektive tre.
– Den typen av kompetens är högt efterfrågad, så de teknik- och IT-konsulter exempelvis som blev av med jobbet 2020 hittade i med stor sannolikhet snart ett nytt, säger Peter Warda.
Vi vet från annan färskare statistik att konjunkturen i Göteborg vände uppåt tidigt efter pandemin, och att arbetslösheten före, under och efter pandemin har varit lägre än i övriga Sverige.
Arbetskraften i regionen har hög kompetens
Det finns alltså goda skäl att tro att sysselsättningen snabbt visar positiv tillväxt igen efter 2020. Ett skäl är arbetsmarknadens sammansättning av kompetens. I yrkesstatistiken framgår tydligt att Göteborgsregionen har en hög koncentration av sysselsatta med industriell, naturvetenskaplig och teknisk bakgrund jämfört med övriga Sverige.
Ser man på sysselsatta med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund, NT-sysselsatta, ligger Göteborgs Stad väsentligt högre än Stockholm (92 per 1000 invånare i arbetsför ålder, jämfört med 60). Malmö stad (45) ligger i nivå med riket (42).
Göteborgs Stad har tre gånger fler industrisysselsatta än Stockholm, 73 per 1000 invånare i arbetsför ålder, vilket är över rikssnittet.
När det gäller IT-sysselsatta är läget omvänt. Där har Stockholms Stad väsentligt fler IT-sysselsatta (98 per 1000 invånare) än Göteborg (58) – men båda storstäderna ligger långt över rikets snitt (32). Mönstren är detsamma på regionnivå.
– Mer än hälften av Sveriges jobb finns koncentrerade runt storstadsregionerna. Här finns ett större utbud och en större efterfrågan av varor och tjänster, upplevelser, infrastruktur, utbildning och bostäder, säger Peter Warda.
– Alltså finns större möjligheter för individer och företag att uppnå positiva produktivitetseffekter i storstadsregioner. Det är det som i grunden förklarar urbaniseringen.
Produktivitetseffekterna drivs bland annat av bättre möjlighet till delning (till exempel kollektivtrafik), matchning (av arbetskraft) och till att skapa, sprida och ackumulera lärandet.
Fakta: Målet är att skapa 120 000 fler jobb till 2035
Det näringspolitiska målet är att skapa 120 000 fler jobb i Göteborgsregionen år 2035 jämfört med 2016. Tappet under pandemiåret 2020 innebär att vi rörde oss från att ligga över tillväxtmålet till att hamna strax under – drygt 5000 jobb kort mot det önskade etappmålet 25 000 nya jobb till år 2020. Ale och Mölndal är de enda av regionens kommuner som fortfarande har en jobbtillväxt klart över målet, medan Göteborg, Härryda och Kungälv alltjämt ligger nära.
Jobbtillväxten i regionen har återigen stärkts under 2021 och 2022. Det återstår att se om det kommer att innebära trenden mot målet för sysselsättningstillväxten återigen blir positiv.
Hela rapporten finns bifogad.
Christian Borg
Presschef
031-367 61 64
christian.borg@businessregion.se
________________________________
Business Region Göteborg ansvarar för näringslivsutveckling i Göteborgs Stad och representerar 13 kommuner i regionen. Business Region Göteborg ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Detta gör vi genom att erbjuda kunskap och kontakter som skapar förutsättningar för dig som vill starta, etablera eller utveckla företag i regionen.
