Hyrläkarna är inte huvudorsak till landstingens kostnadsökningar
Det finns inget samband mellan användande av hyrläkare och kostnadsökningar i landstingen. Vid hög produktion, exempelvis produktionstoppar, är det heller inte dyrare per läkarbesök att anlita hyrläkare än att utnyttja fast personal på övertid. I landsting som har höga kostnader för hyrläkare är inte kostnaden per läkarbesök högre än i andra landsting. Det visar en studie som Kreicbergs Utredning & Opinion gjort om hyrläkaranvändningen i Sverige på uppdrag av Carema Bemanning – Rent-A-Doctor. Studien presenteras vid ett lunchmingel i Almedalen den 5 juli.
Under de senaste åren har det uppstått en debatt om landstingens användning av hyrläkare. Enligt en kartläggning av tidningen Dagens Samhälle hyrde de olika landstingen in läkare till en kostnad av 1,8 miljarder kronor under 2008. Det innebar en ökning med hela 26 procent på bara ett år. I artikeln skrivs att landstingen räknar med att inhyrda läkare är ungefär dubbelt så dyra som ordinarie anställda läkare. Dessutom påstår många landsting som haft stora kostnadsökningar att detta beror på till största delen på att de tvingats anlita hyrläkare på grund av läkarbrist. Sveriges Läkarförbund går så långt att de kallar hyrläkare ett hot mot skattebetalarna. Men stämmer verkligen dessa beräkningar?
Dagens Samhälles sammanställning visar att kostnaderna för hyrläkare utgör ca 1 procent av landstingens totala kostnader för hälso- och sjukvården i Sverige (2008) – 1,8 miljarder av totalt 186 miljarder kronor. Detta är viktigt att ha med som bakgrund i all diskussion om inhyrda läkare.
Kreicbergs studie visar att det inte går att statistiskt belägga ett samband mellan ökningen av hyrläkarkostnaderna och hur de olika landstingens kostnader förändrats totalt sett. I exempelvis Dalarna och Halland, där sjukvårdskostnaderna ökade snabbast, var kostnaderna för hyrläkare i det närmaste oförändrade. I Uppsala, där kostnaderna för hyrläkare ökade snabbast, låg ökningen av de totala kostnaderna i nivå med genomsnittet för landet. Det finns därför inte mycket som talar för att de ökade kostnaderna för hyrläkare är det som drivit upp landstingens totala kostnader.
Åter till påståendet om att hyrläkare är dubbelt så dyrt för landstingen som ordinarie läkare. Beroende på hur man angriper frågan ser resultaten olika ut. Ett sätt att är jämföra den direkta lönekostnaden. Genomsnittlig lönekostnad för en landstingsläkare 2009 var ca 78000 kronor per månad (enbart lönekostnad inklusive arbetsgivaravgifter). Till detta kommer kostnader för bl.a. övriga sociala avgifter, semesterersättning, utbildning samt uteblivna patientintäkter vid frånvaro, men för enkelhetens skull väljer vi att bortse från dessa kostnader i denna jämförelse. Sammantaget innebär det att de direkta lönekostnaderna för anställda läkare inom landstingen uppgick till totalt 22,6 miljarder kronor. Om vi till det lägger kostnaden för inhyrda läkare på 1,8 miljarder enligt Dagens Samhälle kan den direkta ersättningen till samtliga läkare som arbetar i landstingens regi beräknas till 24,4 miljarder kronor. Om denna summa divideras med antalet läkarbesök i landstingsvården framkommer att den direkta kostnaden per besök är drygt 1 300 kronor.
Relevant i sammanhanget är också att landstingen i regel har pengar avsatta för att anställa läkare. Ofta kan det vara så att det saknas två läkare på en vårdcentral, men att man bara tar in en läkare istället för två, vilket innebär lägre kostnad.
Sammantaget innebär det att det är långtifrån säkert att det blir en fördyring när hyrläkare anlitas. Vid låg patienttillströmning är det ingen tvekan om att fast anställda läkare är det billigaste alternativet. Men ofta används hyrläkarna när efterfrågan är som störst. I de allra flesta fall har god kostnadseffektivitet uppnåtts redan vid en patient per timme. En hyrläkare kostar vanligen ca 1000 kronor per timme så det räcker med en patient per timme för att uppnå kostnadseffektivitet.
Ett annat sätt att undersöka om hyrläkarna fördyrar vården är att studera sambanden mellan den direkta kostnaden per läkarbesök i de olika landstingen med landstingens kostnader för hyrläkare. Om hyrläkarna innebär en fördyring bör det finnas ett positivt samband mellan dessa mått. Det finns inget sådant samband om man analyserar uppgifterna från Dagens Samhälle. Gävleborg är det landsting som använder hyrläkare i störst utsträckning men kostnaden per läkarbesök är ändå lägre än i många andra landsting. Västerbotten som har den högsta kostnaden per läkarbesök använder däremot hyrläkare i begränsad utsträckning.
Sammanfattningsvis visar Kreicbergs studie att den rådande bilden av hyrläkarna som orsak till landstingens försämrade ekonomi och som ett kostsamt alternativ till ordinarie personal behöver nyanseras. Tvärtom utgör hyrläkarna ett värdefullt komplement vid arbetstoppar, när det råder brist på specialister inte minst vid glesbygssjukhusen och som vikarier när den ordinarie personalen behöver vara ledig.
Johannes Eriksson, sektorchef Carema Bemanning samt VD Rent-A-Doctor
Carema Sjukvård AB är ett av Nordens ledande sjukvårdsföretag med verksamhet inom specialistvård, primärvård, psykiatri och bemanning i Sverige och Norge. Carema Sjukvård ingår tillsammans med systerföretagen Carema Care och Mehiläinen i Ambea AB.
Taggar: