Sveriges modernaste Gymnasieskola

Caverion Sverige, artikel, 2019-02-13

Sveriges modernaste Gymnasieskola

För första gången på 25 år bygger Göteborgs Stad en helt ny gymnasieskola.

Det är en i många avseenden unik byggnad som drygt 1000 elever och skolpersonal på de tekniska programmen kommer att få flytta in i höstterminen 2020.

Skolan ska sticka ut mot hur vi normalt bygger skolor och det här blir en unik byggnad, säger Ulrika Videli, projektledare på lokalförvaltningen Göteborgs Stad. Femvåningsbyggnaden samlar elever som studerar industriteknik, teknik, sjöfart, el och vvs under ett och samma tak. Och visst kommer skolan att bli unik – på flera sätt. Byggnaden ska bli ett nollenergihus där värme och el kommer från solenergi, berg- eller fjärrvärme. Tak, fönsterglas och delar av fasaden ska utrustas med solhybrider och solceller. Tack vare bergvärmen kommer elever och lärare också att kunna njuta av kyld tilluft varma dagar, något väldigt ovanligt i svenska skolbyggnader.

"För att kyla inomhusluften drar vi nytta av frikylan* från bergvärmen," berättar Ulrika Videli.

Invändigt kommer alla tekniska installationer att vara fullt synliga. Även stommen av limträ kommer att vara synlig. Limträ är ett starkt och flexibelt material som tillåter stora spännvidder. Dessutom är råvaran förnybar och kan återanvändas eller återvinnas.

För att visa vilken verksamhet som finns i byggnaden placeras de stora industri- och svetslokalerna på bottenplanet.

"Skolans stora verkstadslokaler kräver stora spännvidder och höga våningshöjder. Konstruktionen, med stora öppna ytor, gör det också lättare att anpassa lokalerna när skolans behov förändras," säger Ulrika Videli.

För att byggnaden ska smälta in i miljön på Lindholmen får den en fasad av mörkbrunt hårdbränt skärmtegel. Samtidigt är den arkitektoniska utformningen, med det sågtandade taket och den oregelbundna utformningen av fasaden, tänkt att sticka ut och vara en pendang till Kuggen (bildgoogla gärna) på Chalmers Tekniska högskola.

Ulrika framhåller också nyttan med samverkansentreprenad i projektet.

"Vi har haft ett bra och nära samarbete med totalentreprenören BetonmastHæhre Göteborg, övriga entreprenörer och skolans personal för att ta fram en byggnad som passar verksamheten," säger hon.

Ventilationsinstallationer av Caverion

Ventilationen i den nya gymnasieskolan kommer att vara behovsstyrd och alla kanaler kommer att vara fullt synliga i samtliga allmänna utrymmen. Luftflödet kommer att styras av en blandning av närvaro och belastning i lokalerna, vilket ställer höga krav på styr– och reglerteknik. Caverion kommer också att installera en ny typ av intelligenta fläktdon som även skulle kunna användas för närvarostyrd belysning.

"Särskilt ventilationen i det stora atriet kräver att vi tänker till ordentligt när vi projekterar ventilationen. Våra montörer kommer också att få visa sin yrkesskicklighet när de monterar kilometervis med synliga ventilationskanaler, säger Tony Serenban avdelningschef," projekt, Caverion Göteborg.

Frikyla: Frikyla är ett sätt att ta tillvara på den gratis energi som finns i främst bergvärmeanläggningar. Borrhålet återladdas med den energi som tas ur luften när den kyls. Energin (värmen) används sedan för att öka verkningsgraden på bergvärmeanläggningen under den kalla årstiden.

Nollenergihus: Byggnaden ska på årsbasis tillverka lika många kilowattimmar som den förbrukar. Energin som tillförs kan till exempel vara el från solceller eller värme från solfångare. Begreppet nollenergihus är framtaget av marknaden och finns inte reglerat i Plan och bygglagen, PBL, eller i Boverkets BBR–regelverk. Boverket använder istället begreppet Nära nollenergibyggnader, NNE. Se fakta här intill.

NNE

Regelverket för NNE eller Nära–nollenergibyggnader finns beskrivet i BBR 25. Grundtanken är att regelverket inte ska vara kostnadsdrivande och att byggnader ska använda så liten mängd energi som möjligt, samt till största del förnybar.

I EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda används begreppet Nära-nollenergibyggnader. Direktivet innebär att alla nya byggnader på sikt ska vara mycket energieffektiva och att ombyggnad ska göras så att man väsentligt förbättrar byggnadens energiprestanda.

PBF har ändrats när det gäller krav på energihushållning, definitionen av en byggnads energiprestanda. Ändringarna trädde i kraft den första april 2017 och BBR 25 gäller all nybyggnation från och med den första januari 2019.

Ändringarna innebär att tidigare kravnivåer inte påverkas i någon större utsträckning. Införandet av geografiska justeringsfaktorer kommer dock att leda till en viss skärpning av energikraven i nuvarande klimatzonerna I och II.

Boverkets bedömning är att konsekvenserna främst handlar om att byggherrar och kommuner måste skaffa sig kunskap om att tillämpa den nya metoden för att fastställa byggnaders energiprestanda.

Boverkets ändrade regler i BBR 25 innebär:

En ny metod för att fastställa och beräkna byggnaders energiprestanda införs. En byggnads energiprestanda uttrycks i primärenergi och benämns primärenergital och betecknas EPpet.

  • Kravet på energiprestanda uttrycks med ett numeriskt värde för hela Sverige för respektive byggnadskategori (småhus, flerbostadshus och lokaler). Det kommer endast att finnas en kravnivå per byggnadskategori för hela landet. 
  • Uppdelningen i elvärmda och icke elvärmda byggnader tas bort. 
  • Primärenergifaktorer fastställs till 1,6 för elenergi och 1,0 för fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas.
  • De nuvarande fyra klimatzonerna ersätts med geografiska justeringsfaktorer på kommunnivå, med värden från 0,8 till 1,9. 
  • Tillägget till energikravet för lokaler på grund av utökat uteluftsflöde formuleras om. Tilläggets storlek är oförändrat.
  • Kravet på högsta tillåtna installerad eleffekt formuleras om.
  • Kategorin flerbostadshus där Atemp är 50 m² eller större och som till övervägande delen ( >50 % Atemp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m² vardera tas bort och ersätts med ett generellt ventilationstillägg för dessa flerbostadshus.

Erika Björnesparr
Marknads- och kommunikationschef Caverion Sverige
erika.a.bjornesparr@caverion.com
+46 73 050 92 85

Caverion bidrar med smarta tekniska lösningar och tjänster för byggnader, industriprocesser och infrastruktur.

Vårt unika tjänsteerbjudande omfattar hela livscykeln, från design till konstruktion till underhåll.

Vår vision är att vara förstahandsvalet när våra kunders, medarbetares, partners och investerares omvärld digitaliseras.

Under 2017 omsatte vi cirka 2.3 miljarder EUR. Caverion har cirka 16 000 medarbetare i 11 länder i norra, centrala och östra Europa. Caverions aktier är noterade på Nasdaq Helsingfors. 

Prenumerera

Media

Media