Samhället kan spara miljarder på att välja dyrare läkemedel mot stroke – ny rapport från CMT

Nyligen godkändes en ny strokeförebyggande medicin som är effektivare än sin föregångare, men också avsevärt dyrare. CMT, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, presenterar idag en rapport om de hälsoekonomiska konsekvenserna av ett införande av det nya läkemedlet dabigatran.

– Man skulle kunna förebygga minst ett fall av stroke om dagen i Sverige, säger Lars-Åke Levin, författare till den aktuella CMT-rapporten.

I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna det blodförtunnande medlet dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa) för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Socialstyrelsen uppskattar att blodförtunnande behandling i syfte att förebygga blodpropp och stroke är motiverat för 168 000 av de omkring 180 000 svenskar som lider av förmaksflimmer.

I flera decennier har behandlingsalternativen varit warfarin (Waran) eller acetylsalicylsyra (ASA), men nu har ett nytt läkemedel blivit godkänt. Det är effektivare, men väsentligt dyrare.

CMT, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, vid Linköpings universitet har utvärderat det hälsoekonomiska utfallet vid ett införande av dabigatran hos patienter i Sverige med förmaksflimmer. Arbetet har finansierats av Landstinget i Östergötland och Boehringer Ingelheim.

I rapporten dras följande slutsatser:

• Förmaksflimmer orsakar stora kostnader för samhället. För 2010 beräknas den totala kostnaden till drygt 4,1 miljarder kronor. I detta belopp inbegrips kostnader för läkemedel, behandling, kontroller och indirekta kostnader som produktionsbortfall. Men de största posterna står följdkomplikationerna för – blödningar och stroke.
• Om dabigatran införs istället för warfarin sjunker samhällets totala kostnad.1, 2
• Om dabigatran införs hos de patienter som idag inte får blodförtunnande behandling eller behandlas med acetylsalicylsyra sjunker samhällets kostnader kraftigt.
• Kostnad per vunnet QALY, kvalitetsjusterade levnadsår, är ett vanligt mått på kostnadseffektivitet. Denna kostnad har för dabigatran jämfört med warfarin beräknats till 74 216 kronor.3 Vanligtvis anses ett läkemedel kostnadseffektivt om denna kostnad understiger 500 000 kronor.
• Kostnadseffektiviteten för dabigatran är bäst om den jämförs med dåligt inställda warfarinpatienter, men fortfarande kostnadseffektiv i jämförelse med välinställda warfarinpatienter.
• För patienterna innebär ett införande av dabigatran lägre risk för stroke och färre besök i sjukvården.

Mot de medicinska fördelarna skall ställas att ett något ökat antal magbiverkningar (dyspepsi och magblödningar) har observerats vid behandling med dabigatran.

– Våra beräkningar visar att behandling med dabigatran skulle förebygga minst ett fall av stroke om dagen i Sverige jämfört med warfarin. Det skulle spara mycket lidande, många dödsfall men även en hel del skattepengar, säger Lars-Åke Levin, docent och författare till den aktuella CMT-rapporten.

”Kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer” har författats av Thomas Davidson, Magnus Husberg, Magnus Janzon och Lars-Åke Levin. Rapporten kan beställas/laddas ner från www.cmt.liu.se

För ytterligare information, kontakta:
Lars-Åke Levin, tel. 070-640 68 98
lars-ake.levin@liu.se

Thomas Davidson, tel. 070-332 93 33
thomas.davidson@liu.se'

1. Kostnadsminskningen kommer sig av att dabigatran förväntas leda till färre fall av stroke, vilket i sig sparar mer pengar än den ökade kostnaden för dabigatran. I denna beräkning har även patienternas produktionsbortfall inkluderats.

2. Rapportens finansieringsanalys talar för att det kan finnas behov av en successiv omfördelning av resurser vid ett införande av dabigatran i vården. Ett införande av dabigatran medför att direkta kostnader för läkemedel stiger medan sänkta kostnader uppkommer i de sektorer som påverkas av stroke. Detta förhållande kommer sannolikt att få stor påverkan för olika områdens budget.

3. Kostnadseffektiviteten är beräknad för svenska förhållanden hos patienter som är 65 år gamla. I denna beräkning är inte produktionsbortfall inkluderat till följd av patienternas ålder.

CMT, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, vid Linköpings universitet är en forskningsorganisation med syfte att bedriva metodutveckling, kunskapsspridning och utvärderingar av metoder och procedurer inom hälso- och sjukvård med avseende på medicinska, sociala, ekonomiska och etiska konsekvenser.

Webbplats: www.cmt.liu.se

Taggar: