Att dricka mjölk under amning kan sänka barnets risk för matallergi
Barn till mammor som dricker förhållandevis mer komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers i en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients.
Resultatet bygger på en kartläggning av drygt 500 svenska kvinnors matvanor och förekomsten av allergi hos deras barn vid ett års ålder.
– Vi har konstaterat att mammor till friska ettåringar konsumerade mer komjölk under amningen än mammor till allergiska ettåringar. Sambandet är tydligt, men vi påstår därmed inte att komjölk i kosten skulle vara något allmänt botemedel mot matallergi, poängterar Mia Stråvik, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers tekniska högskola och studiens försteförfattare.
Det finns enligt henne många faktorer bakom risken för matallergi, inte minst ärftlig benägenhet.
– Men kosten är en faktor där föräldrar själva har möjlighet att påverka. En del unga kvinnor undviker idag att dricka mjölk på grund av rådande trender och en obefogad rädsla, som är kopplad till myter kring kosten.
Hon påpekar att allergi mot mjölkprotein är ovanligt hos vuxna, så de flesta kvinnor tål själva mjölk och mejeriprodukter. Laktosintolerans är något helt annat, som innebär att man inte kan bryta ned mjölksocker. Men då finns laktosfria mjölkprodukter som kroppen tolererar.
Hygienhypotesen
Enligt professor Ann-Sofie Sandberg, Mia Stråviks handledare, kan mjölken i mammans kost innehålla ämnen som stimulerar immunsystemets mognad.
– Det finns ett tidsfönster i barnets tidiga utveckling där denna stimulans är nödvändig för att barnet ska bli tolerant mot olika födoämnen.
Enligt den så kallade hygienhypotesen fungerar kontakten med olika mikroorganismer som något av en "kickstart" för barnets immunsystem, förklarar hon.
– Men i avsaknad av mikroorganismer i vårt hygieniska samhälle kan ämnen i mammans kost vara ett annat sätt att stimulera immunsystemets mognad.
Mia Stråviks studie är inte den första som kopplar komjölk i kvinnans kost till minskad risk för allergi hos hennes barn. Tidigare studier har dock ofta byggt enbart på enkätsvar – både när det gäller matvanorna och förekomsten av allergi. I denna studie är både data och slutsatser betydligt mer robusta.
– I den här studien har vi kunnat verifiera kvinnans rapporterade intag av mjölk och mjölkprodukter genom biomarkörer i hennes blod och bröstmjölk. Det handlar om två fettsyror som bildas i kons mage och som är specifika för mjölkprodukter, säger Mia Stråvik.
– Dessutom har alla fall av allergi hos barnen diagnostiserats av en läkare specialiserad på barnallergi.
Studien ingår i ett mer omfattande forskningsprojekt uppbyggt kring en så kallad familjekohort – 655 familjer som födde barn vid Sunderby sjukhus utanför Luleå under åren 2015 – 2018. Projektet har startats och kohorten etablerats av Ann-Sofie Sandberg vid Chalmers, professor Agnes Wold vid Göteborgs universitet samt av överläkaren och barnallergologen Anna Sandin, knuten till Umeå universitet/Sunderby sjukhus.
Den nu aktuella studien är den första vetenskapliga publiceringen med huvudfokus på allergi som bygger på insamlade data från familjerna i Norrbotten.
En tydlig koppling
De drygt 500 barnaföderskorna fick vid tre tillfällen utförligt redogöra för sina matvanor – i 34:e graviditetsveckan, en månad efter födseln och fyra månader efter födseln. Vid ett års ålder läkarundersöktes barnen och alla fall av födoämnesallergi, atopiskt eksem och astma identifierades.
Sedan materialet justerats för bland annat ärftliga faktorer och så kallad reverse causation kunde forskarna konstatera att det var just sambandet mellan mammans intag av mjölk och mjölkprodukter och den mindre förekomsten av födoämnesallergi hos deras barn som stod ut allra tydligast.
– Hur vi än vrider och vänder på våra data, så kommer vi till samma slutsats, konstaterar Chalmersforskaren och medförfattaren Malin Barman, som är Mia Stråviks biträdande handledare.
– Mekanismerna bakom mjölkens skyddande effekt mot allergi är dock fortfarande oklar.
Förklaringar till olika hypoteser finns beskrivna nedan.
Ett annat resultat i studien som Mia Stråvik lyfter fram är att barn till ammande mammor, som vid fyramånadersmätningen åt mycket frukt och bär, tenderade att i betydligt högre utsträckning drabbas av eksem.
– Men ytterligare studier måste till innan vi kan säga något med säkerhet kring detta samband.
I en pågående uppföljning undersöks nu barnens hälsotillstånd vid fyra års ålder.
Läs också artikeln i den vetenskapliga tidskriften Nutrients:Mer om: Barnallergi
Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen som drabbar barn och den förekommer allt oftare, såväl i Sverige som i andra industrialiserade länder. Av de 508 barn som ingick i den aktuella studien hade:
-
7,7 procent av barnen (39 st) vid ett års ålder en diagnostiserad födoämnesallergi. Vanligast var allergi mot komjölk eller ägg (eller mot båda dessa).
-
6,5 procent av barnen (33 st) diagnosen atopiskt eksem och lika många hade fått en astmadiagnos
-
23 procent av barnen vid ett års ålder någon typ av allergi
Hur påverkar mjölken?
Det är oklart exakt på vilket sätt komjölk i mammans mat minskar risken för barnallergi. Enligt forskaren Malin Barman finns flera tänkbara förklaringar, som möjligen kan samverka.
– En hypotes är att komjölken innehåller någon faktor som aktiverar barnets immunsystem och hjälper det att utveckla tolerans. Denna än så länge okända faktor skulle kunna finnas i mjölkens fett eller i dess proteininnehåll.
Men det kan också vara så att mjölken i sig är neutral i förhållande till immunsystemet, menar Malin Barman. Då handlar det snarare om att ett högre intag av mjölkfett leder till ett förhållandevis lägre intag av fleromättat fett. – Detta är gynnsamt, eftersom vi tror att fleromättat fett i mammans kost kan motverka immunsystemets mognad i tidig ålder.
Mer om: forskningsfinansieringen
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västra Götalandsregionen, Region Norrbotten, Magnus Bergvalls stiftelse, Wilhelm och Martina Lundgrens stiftelse, Per Håkanssons stiftelse, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg samt Jane och Dan Olssons stiftelse. Finansierarna hade ingen roll i utformningen av studien; vid insamling, analys eller tolkning av data; vid skrivning av manuskriptet eller i beslutet att publicera resultaten. Författarna framhåller att ingen intressekonflikt råder.
Mer om: NICE-projektet
De 655 deltagande familjerna i den så kallade NICE-kohorten (Nutritional impact on Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment) rekryterades under åren 2015–2018 i samband med att de gravida kvinnorna besökte Sunderby sjukhus i Norrbotten.
Syftet är att kartlägga hur en rad faktorer i fostrets och spädbarnets näringsintag påverkar deras immunsystem och i förlängningen deras hälsa och utveckling.
Förutom sambandet mellan föda och allergi, som är Chalmersforskarnas speciella ansvarsområde, studeras bland annat mikroorganismer och toxiska ämnen och deras betydelse för sådant som tandhälsa och neuropsykologisk utveckling.
Till sin hjälp har forskarna byggt upp en omfattande biobank med prover från deltagarna – allt från moderkakor och navelsträngsblod till bröstmjölk, urin och saliv.
Utöver Chalmers deltar även Umeå universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet i studier som utgår från NICE-kohorten – sammantaget är ett 30-tal forskare engagerade.
Kontakter:
Mia Stråvik, doktorand i livsmedelsvetenskap, Chalmers, mia.stravik@chalmers.se
Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap, Chalmers, 031-772 38 26, ann-sofie.sandberg@chalmers.se
Malin Barman, specialistforskare inom molekylär epidemiologi, Chalmers, 031-772 38 11, malin.barman@chalmers.se
Christian Borg
Pressansvarig
031-772 3395
christian.borg@chalmers.se
________________
Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.
Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator.
Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.
