Biomarkörer i blodet visar matens stora betydelse för åldersdiabetes

Report this content

En banbrytande metod, som har utvecklats vid Chalmers, har demonstrerat sin potential i en stor studie som visar att metabola fingeravtryck från blodprover kan ge viktig ny kunskap om sambandet mellan mat och hälsa. I studien konstateras att kost är ett av de starkaste prognosverktygen för åldersdiabetes hos äldre kvinnor.

Forskare från Chalmers och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har funnit att flera diet- och näringsbiomarkörer – molekyler som kan mätas i blod och som kan knytas till kosten – är kopplade till både risk för åldersdiabetes och framtida risk för att utveckla diabetes.

Studien, publicerad i den ledande näringsforskningstidskriften American Journal of Clinical Nutrition, genomfördes på 600 kvinnor från Göteborg där diagnos av diabetes gjordes i början av studien, när de var 64 år, och igen efter 5½ år.

Resultaten understryker att kost är en viktig faktor när det gäller risk för att utveckla typ 2-diabetes, och visade att fisk, fullkorn, vegetabiliska oljor och god vitamin E-status var skyddande mot typ 2-diabetes, medan rött kött och mättat fett ökade risken för att utveckla sjukdomen.

– Det som är väldigt viktigt är att vi lyckades nå dessa slutsatser utan att ha ytterligare information om vad kvinnorna hade ätit, säger försteförfattaren Otto Savolainen, doktor vid avdelningen Livsmedelsvetenskap, Chalmers, som arbetar vid Chalmers infrastruktur för Masspektrometri.

Blodproverna analyserades på Chalmers. Ett unikt ämnesomsättningsmässsigt fingeravtryck, inklusive många olika kostbiomarkörer, kunde kopplas till varje kvinna vid den specifika tidpunkt som provet togs. Med hjälp av denna metod var det för första gången möjligt att objektivt bestämma effekterna av viktiga kostkomponenter för framtida risk för typ 2-diabetes samt att hitta skillnader i kostmönster mellan kvinnor med och utan typ 2-diabetes.

– Att samla information om matintag kan vara komplicerat och tidskrävande och är alltid beroende av vad folk kommer ihåg och tror att de borde rapportera. Biomarkörer har inte detta problem. De bekräftar att kostråd om att undvika rött kött och mättat fett och öka intaget av växtbaserade oljor och fullkorn verkar vara sanna, åtminstone för denna grupp kvinnor, säger docent Alastair Ross, ansvarig seniorforskare vid Chalmers avdelning Livsmedelsvetenskap.

– Den nya metoden har gjort det möjligt för oss att mäta flera kost- och näringsstatusmarkörer samtidigt hos ett stort antal personer. Vi tror det är första gången detta har gjorts, säger han.

Även om kostens roll ofta diskuteras som en förebyggande åtgärd mot att utveckla typ 2-diabetes ger den nya forskningen ett starkt stöd för kostråd och understryker vikten av att ändra kosten för att förbättra hälsan.

– Nya metoder som vår hjälper till att förbättra hur vi mäter kost, och ökar vår detaljförståelse av hur kostmönster relaterar till sjukdom, säger Alastair Ross.

Video: Vi vet vad du äter!
Se kort video om forskarnas nya förmåga att objektivt mäta vad folk äter, och vilken inverkan denna banbrytande teknik kan ha för individer, forskare och samhälle som helhet: Vi vet vad du äter!

Mer om denna forskning
Läs artikeln som är publicerad i American Journal of Clinical Nutrition: Biomarkers of food intake and nutrient status are associated with glucose tolerance status and development of type 2 diabetes in older Swedish women

Studien gjordes i den så kallade Diwa-kohorten (Diabetes and Impaired glucose tolerance in Women and Atherosclerosis), en tidigare studie gjord av Björn Fagerberg och Göran Bergström, Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

För mer information kontakta:
Alastair Ross, docent vid Institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 0730-694646, alastair.ross@chalmers.se
Otto Savolainen, doktor vid Institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 0731-414478, otto.savolainen@chalmers.se

Taggar: