Elbilen är ofta enkel och kostnadseffektiv som andrabil
Den kanske största invändningen mot att skaffa en elbil stavas ”räckviddsångest”, alltså oro över att batteriet ska ta slut under en resa. Men ny forskning visar att många hushåll både kan fylla sitt körbehov och få en lägre totalkostnad med en elbil istället för en bensinbil.
– För hushåll med två bilar ser vi att elbilen i många fall kan ersätta ”andrabilen” utan förändringar i körmönster. Dessutom finns ekonomiska fördelar, säger Niklas Jakobsson, doktorand på Chalmers tekniska högskola.
En elbil är snällare mot miljön och betydligt billigare i drift än en konventionell bensin/dieselbil. Men nackdelarna – att den är dyrare att köpa och har mer begränsad räckvidd – är avskräckande för många. Laddstationer finns inte heller alls i samma utsträckning som bensinmackar. Forskare på Chalmers har nu använt GPS-data från 429 bilar för att studera hur körmönstret såg ut för hushåll med en eller två bilar och på så sätt utröna i vilka fall det skulle vara gynnsamt att byta till elbil.
Bilarna i studien delades in i tre kategorier: bilar som var ensamma i sitt hushåll, samt första- och andrabilar i flerbilshushåll, där förstabilen är den som körs längst per år och andrabilen främst används för daglig jobbpendling. För att räkna ut hur många som kan ersättas med elbilar sattes förutsättningarna så som det ser ut för många idag, med en laddning per dygn och 12 mils daglig räckvidd. Då föll många av bilarna bort.
– I vår studie är det bara åtta procent av förstabilarna och 15 procent av singelbilarna som skulle gå att ersätta rakt av, säger Niklas Jakobsson. Men för andrabilarna är motsvarande siffra 30 procent. Kan man dessutom tänka sig att anpassa sig en dag i månaden – till exempel använda kollektivtrafik eller annat färdmedel för längre sträckor än 12 mil – ökar andelen andrabilar som kan ersättas till över 50 procent.
Att räckvidden kommer att öka för framtida elbilar med bättre batterier och övrig teknik är troligt. Studien visar att det även med längre räckvidd kommer att vara betydligt enklare att ersätta andrabilarna, just för att de körs kortare sträckor än övriga bilar i undersökningen. Som en jämförelse kan nämnas att en räckvidd på 220 km skulle täcka 70 procent av andrabilarnas behov medan en motsvarande siffra för förstabilarna är hela 390 km.
Ekonomiska aspekten viktig
Även när det gäller ekonomin är det som andrabil elbilen är mest förmånlig. För de ekonomiska beräkningarna har forskarna anlagt ett perspektiv på 8 år och gjort en helhetsbedömning, som inkluderar inköpspris och en trolig utveckling av el- och bränslepriser.
– För att göra en realistisk bedömning av ekonomin kompletterade vi också modellen med kostnaden för en hyrbil under de dagar då elbilens räckvidd inte skulle räcka till, säger Niklas Jakobsson. Men trots den ökade kostnaden kunde vi se att det var ekonomiskt fördelaktigt att byta ut en hel del bilar mot elbilar.
En jämförelse mellan Sverige och Tyskland ingick också i studien. Den visar att elbilar är avsevärt mer konkurrenskraftiga på den svenska marknaden, där elpriset är lägre och bensinen dyrare än i Tyskland.
Studien kompletterar egna beräkningar
Även om Niklas Jakobsson tycker att en del av resultaten i studien var väntade tror han att den kan göra skillnad för många som funderar på att skaffa elbil, och därmed ha ett stort värde för ökningen av antalet privata elfordon.
– Det är klart att alla kan göra egna beräkningar om hur räckviddsbegränsningen påverkar vardagen. Men räckviddsångesten och det höga priset gör nog att en del inte ens börjar räkna på det. Vår studie visar att det finns hushåll som kan byta till elbil och köra som vanligt samtidigt som man sparar pengar på sikt, och det tror jag kan göra att intresset ökar.
Fakta om forskningen
Artikeln Are multicar households better suited for battery electric vehicles? – Driving patterns and economics in Sweden and Germany ingår i Niklas Jakobssons licentiatavhandling, som presenterades den 25 maj 2016, och är publicerad i tidskriften Transportation Research Part C: Emerging Technologies.
För mer information, kontakta
Niklas Jakobsson, dokorand i fysisk resursteori på Chalmers, 0706-93 77 68, niklas.jakobsson@chalmers.se
Taggar: