För journalister: forskningen som ger svar på sommarens frågor
Under sommaren stannar mycket av, men på Chalmers finns forskningen och experterna som kan ge svar på många av sommarens frågor. Här bjuder vi på nyhetsuppslag och kommentarer av ledande forskare och experter.
Behöver du komma i kontakt med andra forskare och experter för ditt nyhetsarbete? Besök Chalmers forskningsdatabas och vår tematiskt ordnade lista med Chalmersforskare: Hitta experten. Chalmers pressmeddelanden med tillhörande bilder och illustrationer hittar du i vårt pressrum. Generella bilder på Chalmers ledning och campusmiljöer hittar du i vår öppna bilddatabas.
Alla medarbetare på Chalmers har personliga profilsidor på Chalmers webbplats som hittas genom att namnet skrivs i sökfältet i sidhuvudet.
Under veckorna 28-30 håller presstjänsten stängt och under vecka 31 är bemanningen på avdelningen mycket begränsad.
Nyhetstips med sommarkoppling
Smart planering kan minska skyfallens skador
Kombinationen av extremare regnväder, som resultat av klimatförändringarna, och stora ytor med asfalt och sten i våra städer kan bli förödande. Köpenhamn drabbades exempelvis mycket hårt av stora regnmängder på kort tid 2011. Men konsekvenserna av skyfall kan mildras med smart planering av gator och torg i urban miljö. Men vilka metoder är bäst och är svenska städer redo för framtidens extremväder?
Kontakta Angela Sasic Kalagasidis, professor vid byggnadsteknologi, Britt-Marie Wilen, professor vid vatten miljö teknik, Sebastien Rauch, biträdande professor vid vatten miljö teknik.
Elpris-jojo – trots värme och sommarväder
Det är sommar, varmt och solen skiner. De skyhöga elpriserna från i vintras känns avlägsna. Ändå kan elpriset åka berg- och dalbana och vissa dagar vara lika högt som på senvintern. Andra dagar råder minuspriser. Vad beror detta på? Finns det risker med de volatila priserna och kan framtidens elsystem skapa en mer förutsägbar prisbild?
Kontakta Tomas Kåberger, forskningsprofessor, Environmental Systems Analysis.
Maxa kylan i sommar – och i framtiden
Behovet att kyla bostäder under sommaren kan förväntas öka i takt med klimatförändringarna. Vad kan man göra själv för att få ett svalare hem under en värmebölja, hur vädrar man på ett effektivt sätt och hur behöver våra bostäder anpassas för ett drägligt inomhusklimat i framtiden?
Kontakta Lars Ekberg, biträdande professor vid Installationsteknik.
Smart metod minskar risken för oljeutsläpp från vrak
Runt Sveriges kuster finns tusentals fartygsvrak som riskerar att läcka olja när de rostar sönder eller skadas på annat sätt. Tekniken finns för att tömma vraken på olja, men detta är dyrt och det är mycket svårt att prioritera bland vraken. Tack vare den Chalmersutvecklade metoden Vraka får ansvariga myndigheter stöd i prioriteringen. Genom att använda data som bland annat plåttjocklek, salthalt i vattnet, strömmar och hur ofta det trålas i området räknar modellen ut risken för att det ska ske ett läckage av olja. Modellen har också vidareutvecklats för att räkna ut risken för läckage hos stridsmedel som har dumpats till havs.
Kontakta Andreas Lindhe, senior forskare vid geologi och geoteknik.
Mikromobilitet: så kan olyckor med elsparkcyklar undvikas
Mikromobilitetsfordon som elsparkcyklar, monowheels och el-skateboardar har skapat ett nytt trafikslag i våra städer – men i spåren följer en lång rad svåra olyckor i mötet med etablerade fordon. Beteendet hos föraren har stor betydelse men det har också de nya fordonens förmåga till snabba inbromsningar och undanmanövrar. Marco Dozza, professor i fordonssäkerhet, forskar bland annat om hur mikromobilitetsfordon kan integreras i transportsystemet på ett säkert sätt. Han svarar gärna på frågor inom hela fältet. Marco Dozza är nyss hemkommen från ett forskningsprojekt på två hjul med Italien som mål. Han utrustade sin elcykel med kameror som registrerade den omgivande trafiken och den insamlade datan ska nu användas för att göra fordon mer intelligenta. Han svarar gärna på frågor också om forskningsresan.
För mer information, se www.microsafety.eu
Kontakta Marco Dozza, professor vid avdelningen för fordonssäkerhet.
6G: Fantasieggande sommarsurf i framtiden
Allt snabbare datakommunikation och ett utbyggt 4G-nät räddar regniga sommardagar, med spel och strömmad film även i husvagnen eller sommarstugan. Men runt hörnet väntar inget mindre än en digital revolution. Inom en 10-årsperiod kommer 6G att på ett genomgripande sätt kunna förändra vår vardag. Med enorm överföringskapacitet, låg energianvändning och detaljerad positionering och orientering möjliggörs fantasieggande tillämpningar: kommunikation genom hologram, interaktiva kartor i tre dimensioner, sinnenas internet som involverar mer än syn och hörsel. 6G kan också bidra till att lösa svåra samhällsutmaningar. Men vad krävs för att 6G ska bli verklighet och var går gränsen för teknikens påverkan på våra liv?
Kontakta Tommy Svensson, professor på avdelningen kommunikationssystem.
Vad händer under ett åskoväder?
Under sommaren brukar vi få uppleva rejäla åskoväder i olika delar av landet. Åska och blixtar är fascinerande fenomen som både bjuder på visuella skådespel och påtagliga risker för bränder och till och med dödsfall på grund av blixtnedslag. Så hur ska vi skydda oss mot blixtar? Vad orsakar åskans enorma kraft och skulle vi kunna utvinna energi ur blixtar?
Kontakta Jörgen Blennow, docent i högspänningsteknik.
Så gör du för att undvika olyckor i sommartrafiken
Under sommaren inträffar en stor del av de allvarliga trafikolyckorna. Juni, juli och augusti ligger som regel i topp när det gäller omkomna i trafiken. Vad kan man som förare göra för att minska risken för olyckor och vad innebär ny fordonsteknik och innovationer för framtidens trafiksäkerhet?
Kontakta Jonas Bärgman, biträdande professor på avdelningen för trafiksäkerhet.
När blir båtlivet hållbart?
I Sveriges hav och sjöar finns mängder med båtar som har äldre tvåtaktsmotorer. Hur miljöskadliga är sådana motorer, hur ser det hållbara alternativet ut och när ställer båtlivet om från fossila bränslen till eldrift?
Kontakta Jonas Ringsberg, professor på avdelningen för marin teknik.
Läs mer om projektet Fossil-free ships.
Så gör du semestern till ett flygfritt äventyr
Snart inleds semestern för miljoner svenskar. Men flygets klimatbelastning talar för att vi bör hålla oss på marken i sommar. Men vilka semesteralternativ återstår då? Åtskilliga, enligt Chalmersforskaren Jörgen Larsson, som tillsammans med forskarkollegor, turistindustrin och offentliga organ har tagit fram hemsidan klimatsmartsemester.se. Här kan man beräkna den klimatbelastning som olika transportsätt innebär och man får klimatberäknade semestertips. Men vad rekommenderar forskarna själva och hur bör vårt resande förändras för att bli mer hållbart?
Kontakta Jörgen Larsson, senior forskare på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.
Evenemangstips
Studenter skapar AI-genererade spel för en bättre framtid
Alla Sveriges studenter bjuds in till Chalmers i sommar för ett unikt event, där deltagare skapar spel med hjälp av AI. Studenterna står för kreativitet och innovation medan AI-tjänsterna skapar programkoden. Spelen ska rikta sig mot vanliga datorspelare, med målet att i längden bidra till en positiv samhällsutveckling.
Eventet, som kallas AI Game Jam, är en del av en satsning på spelutveckling i samhällets tjänst. Eventet äger rum på Chalmers 20-23 juli. Deltagarna, studenter på högskolenivå, kan då använda AI-verktyg som exempelvis ChatGPT för att utveckla enkla spel i linje med satsningens vision.
– Eftersom dessa verktyg kan skriva koden för spelet så sänker vi tröskeln så att alla studenter, oavsett program, kan vara med. Fokus blir på spelens innehåll snarare än på att skapa koden för spelet. På så sätt får vi exempel på hur AI kan användas för att hjälpa tekniken framåt på ett positivt och konkret sätt, säger Ola Benderius, docent vid Chalmers och initiativtagare till tävlingen.
En större tävling inom samma satsning äger rum 19 november. Detta är ett större event där etablerade och nya företag inom spelutveckling bjuds in för att visa upp och tävla med spel som ska knyta an till dagens stora samhällsutmaningar.
– Vi vill uppmuntra tekniskt och kreativt inriktade spel som kan skapa intresse för ingejörsvetenskap i yngre åldrar och bidra till ett mer innovativt och nyfiket samhälle, säger Ola Benderius. Om man på ett lekfullt sätt bemöter svåra problem så tror vi att samhället blir bättre på att möta framtiden. Det unika med datorspel är att unga kan investera flera hundra timmar för att arbeta med väldigt specifika problem, och det är precis där som Formula Infinity ser potential för en väldigt positiv utveckling.
Formula Infinity startades 2019 av tio svenska lärosäten, bland annat Chalmers. Visionen är att skapa datorspel för att utnyttja den kreativitet och kraft som finns hos unga spelare. Även parter i spelindustrin deltar i initiativet.
Vad: En AI-assisterad spelutvecklingstävling med studenter från hela landet.
När: 20-23 juli
Var: Chalmers
Kontakt: Ola Benderius, docent, initiativtagare till tävlingen. ola.benderius@chalmers.se 031 772 20 86
Läs mer här: https://formulainfinitygameawards.se
Forskningsbaserade nyhetsuppslag
Aggressiv körning orsakar kortare livslängd hos elbilsbatterier
Män kör hetsigare och mer aggressivt än kvinnor. Men även de allra försiktigaste förarna är män. Det visar en studie med författare från Chalmers och Volvo Cars. Syftet med forskningen var inte enbart att belysa mäns och kvinnors körstilar. Forskarna ville ta reda på hur beteendet bakom ratten påverkar batteriets hälsa och livslängd i elbilar. Förarna i studien, sammanlagt 123 personer av båda könen, kartlades när de körde bil och delades sedan in i kategorierna aggressiv, normal eller försiktig. Sedan studerade forskarna hur två typer av elbilsbatterier påverkades av de olika körstilarna.
– Målet med forskningen var att kvantifiera skillnaden i åldrande i batteriet mellan en aggressiv förare, som accelererar snabbt, jämfört med en mer lugn förare. Vi konstaterade att en aggressiv körstil kräver högre medelström från batteriet och höga strömpulser vilket åldrar batteriet snabbare.
Kontakta Evelina Wikner via sms till 0704-14 98 35. Evelina Wikner är forskare, avdelningen för elmaskiner och kraftelektronik.
Miljövänlig båtbottenfärg mest effektiv mot påväxt
Utsläpp från kopparbaserade båtbottenfärger är ett välkänt miljöproblem. Hela 40 procent av tillförseln av koppar till Östersjön kommer därifrån. Detta sker helt i onödan, visar en studie från Chalmers. När forskarna jämförde kopparbaserad båtbottenfärg med giftfri silikonbaserad färg visade det sig att det miljövänliga alternativet var bäst på att hålla påväxten borta.
– Det här innebär att vi nu har en fantastisk möjlighet att drastiskt minska tillförseln av tungmetallen till vårt känsliga innanhav. Detta är den första oberoende vetenskapliga studien som visar att silikonfärger är mer effektiva än kopparbaserade färger i Östersjöområdet, säger Maria Lagerström, forskare i maritim miljövetenskap på Chalmers.
Användandet av koppar i båtbottenfärger är ett känt och utbrett miljöproblem för vattenlevande växter och organismer i Östersjön. Tungmetallen bryts inte ner i miljön och det är därför vanligt att vatten, sediment och jord i fritidsbåtshamnar, större hamnar och varv är förorenade och överskrider gränsvärdena för koppar. Silikonfärgernas marknadsandel är än så länge liten men resultaten talar för dem:
– Vi har faktiskt låtit våra testpaneler vara kvar på en testplatserna. Dessa har nu varit under ytan i över två års tid och vi kan konstatera att silikonfärgen fortfarande fungerar bra och, framför allt, är bättre än kopparfärgen, säger Maria Lagerström.
Kontakta Maria Lagerström, forskare, avdelningen för maritima studier.
Vegobiff på grillen i sommar bidrar till lågt intag av livsnödvändiga mineraler
Allt fler ersätter nötköttsburgaren med växtbaserade alternativ, av etiska skäl eller för att minska sin klimatpåverkan. Sådana produkter är framför allt tillverkade av soja- och ärtprotein, men även av den fermenterade sojaprodukten tempeh och mykoproteiner, det vill säga proteiner från svamp. En studie från Chalmers visar nu att många av de köttsubstitut som säljs i Sverige redovisar ett högt innehåll av järn – men i en form som inte kan tas upp av kroppen. Anledningen är att de ofta innehåller höga halter av fytat, ett ämne som hämmar upptaget av mineraler i kroppen. Fytat finns naturligt i bönor och spannmål och ansamlas när proteiner utvinns för att användas i köttsubstitut. I mag-tarmkanalen, där upptaget av mineraler sker, bildar fytat olösliga föreningar med livsnödvändiga mineraler, framför allt järn och zink. Detta förhindrar att mineralerna tas upp och används av kroppen.
Kontakta Ann-Sofie Sandberg, professor, avdelningen för livsmedelsvetenskap och nutrition.
Skonsam metod återvinner solceller mer miljövänligt
Allt fler svenskar väljer att producera el genom att installera egna solceller på taket, och soliga sommardagar går elproduktionen på högvarv. På Chalmers finns experter som forskar på solceller, och nyligen publicerades forskning som hittat en ny metod för att på ett effektivt sätt återvinna dyrbara metaller ur tunnfilm-solceller. Metoden är dessutom mer miljövänlig än tidigare sätt att återvinna och öppnar för fler böjbara och högeffektiva solceller. Forskarna visade att det går att återvinna 100 procent av silvret och cirka 85 procent av indiumet. Processen sker i rumstemperatur utan att tillföra värme – och med färre miljöskadliga kemikalier.
Kontakta Ioanna Teknetzi, Burcak Ebin eller Stellan Holgersson på institutionen för kemi och kemiteknik.
Propellerframsteg öppnar för tyst och energieffektivt elflyg
Elektrifiering är en viktig pusselbit för framtidens fossilfria flyg. Men elflyget tampas med ett ofrånkomligt dilemma: ju mer energieffektiv en elplanspropeller är, desto mer buller orsakar den. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en propellerdesign som banar väg för ett både tyst och energieffektivt elflyg.
– Vi kan se att ju fler blad en propeller har, desto lägre ljud ger den ifrån sig. Men med färre blad blir framdrivningen effektivare och det eldrivna flygplanet kan flyga längre. I den meningen finns det en "trade-off" mellan energieffektivitet och buller som står i vägen för elflygplan som är både tysta och effektiva, förklarar Hua-Dong Yao, docent och forskare i strömningslära och marin teknik på Chalmers.
Men nu har alltså forskarna hittat ett sätt att optimera propellerdesignen. Genom att extrahera och utforska det buller som uppstår i spetsen av propellerbladen kunde forskarna förstå dess roll i förhållande till andra bullerkällor från propellerbladen. Sedan justerades en rad propellerparametrar, som antal blad och bladets vinkel och bredd. Därmed etablerades en metod som kan användas i designprocessen av tystare propellrar för framtida elflygplan.
Kontakta Huadong Yao, docent, avdelningen för marin teknik.
Kolla gärna även de senaste pressmeddelandena från Chalmers. Glöm inte att prenumerera så får du Chalmers forskningsnyheter i din inkorg.
Vi på Chalmers önskar trevlig sommar!
Henrik Dahlberg
Chef, enheten Medierelationer
031-772 19 40
henrik.dahlberg@chalmers.se
________________
Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.
Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator.
Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.
---
Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.
Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:
- Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
- Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
