Forskare tar samlat grepp om hoten mot mänskligheten
Vilka risker hotar hela mänsklighetens överlevnad inom de närmsta hundra åren? Och vad bör vi göra för att skydda oss mot dem? De frågorna ägnar sig en internationell grupp av forskare åt i höst, under forskningsprogrammet Existential risk to humanity på Chalmers och Göteborgs universitet.
Enligt en växande skara av forskare räcker det inte att vi ägnar oss åt de allvarliga risker som idag är uppe på bordet – kärnvapenkrig och klimatförändringar. Det finns många andra faror som också behöver hanteras. Till exempel konstgjorda virus, artificiell intelligens som människan tappar kontrollen över, eller dramatiska nedgångar i den globala matproduktionen på grund av kollapser i jordbruket.
Det är ovanligt att någon tar ett helhetsgrepp på frågorna, och här har forskarna ett viktigt ansvar. Det menar Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers. Han är värd för forskningsprogrammet Existential risk to humanity som hålls av Chalmers och Göteborgs universitet från 1 september till 31 oktober. Deltagarna är ett trettiotal forskare från universitet runt om i världen.
– Flera av dem är världsledande inom forskningsfältet existentiella risker, som nu håller på att växa fram, säger Olle Häggström. Det är väldigt tvärvetenskapligt och vi som arbetar med det har vår expertkunskap inom många olika områden.
– Under forskningsprogrammet kommer vi tillsammans flytta fram kunskapsläget när det gäller existentiella risker. Vi ska försöka göra en samlad bedömning av alla hoten, och föreslå strategier för att hantera dem.
Enligt Olle Häggström är de existentiella riskerna – risker som hotar hela mänskligheten – större idag än för 50 år sedan. Framför allt som en bieffekt av vår oerhört snabba teknikutveckling och globala kunskapsspridning under de senaste decennierna.
– Syntetisk biologi, artificiell intelligens och nanoteknik är exempel på områden som kan skapa de allvarligaste nya riskerna. Alltså samma områden som är några av de mest lovande för att lösa många av mänsklighetens problem och öka välståndet i världen.
Ett viktigt inslag under forskningsprogrammet kommer därför bli diskussioner om hur man kan minska riskerna med de nya teknologierna utan att samtidigt blockera de oerhörda möjligheter som de innebär.
Forskningsprogrammet invigs den 4 september av Chalmers rektor Stefan Bengtsson och Göteborgs universitets prorektor Mattias Goksör. Invigningen är öppen för alla och bjuder på en populärvetenskaplig föreläsning: Existential risk: how threatened is humanity? Den hålls av Anders Sandberg, forskare på Future of the Humanity Institute, Oxford, som är inbjuden vetenskaplig ledare för programmet.
Den 7 och 8 september hålls en workshop på Chalmers med drygt 80 deltagare från universitet, organisationer och företag runt om i världen. Tretton av forskarna i programmet håller föredrag och workshopen har varit öppen för vem som helst att anmäla sig till.
– Vi vill utveckla spetskunskapen, men lika viktigt är det att få ut den kunskap som redan finns till en bredare publik, säger Olle Häggström.
Fakta om forskningsprogrammet
Existential risk to humanity hålls av Gothenburg Chair Programme for Advanced Studies, en gemensam satsning mellan Chalmers och Göteborgs universitet som syftar till att stärka grundläggande forskning och stimulera samverkan mellan forskare från olika fält.
Forskarna som deltar i programmet kommer att spendera minst en vecka i Göteborg mellan 1 september och 31 oktober. Utöver dagliga aktiviteter innehåller programmet en publik workshop 7-8 september och en heldag 6 september med en övning i katastrofplanering. Under övningen ska representanter från akademi, myndigheter och företag arbeta med ett scenario där den globala matproduktionen faller drastiskt på grund av en kollaps inom jordbruket.
För mer information eller kontakt med besökande forskare, kontakta:
Olle Häggström, Chalmers, 031-772 53 11, olleh@chalmers.se
Mer läsning:
Intervju med Olle Häggström, lokal värd, och Anders Sandberg, vetenskaplig ledare för forskningsprogrammet.
Taggar:
