Nytt implantat ersätter skadat mellanöra
PRESSMEDDELANDE FRÅN CHALMERS OCH SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Funktionellt döva kan få normal hörsel med ett nytt implantat som ersätter mellanörat. Den världsunika uppfinningen från Chalmers har godkänts av Läkemedelsverket för en klinisk studie. Förra veckan opererades den första patienten.
Den nya hörapparaten, som har utvecklats på Chalmers, innebär att patienten får ett knappt sex centimeter långt implantat inopererat precis bakom örat, direkt mot skallbenet.
Tekniken utnyttjar skallbenet för att leda ljudvibrationer till innerörat och kallas för Bone Conduction Implant (BCI).
– Ljudet av din egen röst hör du till 50 procent med hjälp av benledning, så du upplever benlett ljud som helt naturligt, säger professor Bo Håkansson på Institutionen för signaler och system, Chalmers.
Han och hans forskarlag har utvecklat det nya, unika implantatet. Till skillnad från den typ av benledningsapparat som används i dag behöver den nya hörapparaten inte förankras i skallbenet med en titanskruv genom huden. Patienten behöver inte vara rädd för att tappa skruven och slipper risken att drabbas av hudinfektioner runt infästningen.
Den första operationen gjordes den 5 december av överläkare Måns Eeg-Olofsson på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och gick helt enligt plan.
– När implantatet var på plats testade vi funktionen, och allt verkar fungera som tänkt så här långt. Nu behöver såret läka i fyra till sex veckor innan vi kan slå på hörapparaten, säger Måns Eeg-Olofsson, medicinskt ansvarig i projektet sen två år tillbaka.
Tekniken är utformad för att hantera mekaniska hörselskador, för individer som har drabbats av kroniska öroninflammationer, bensjukdomar eller har medfödda missbildningar på ytteröra, hörselgång eller mellanöra. De har ofta stora problem med hörseln. För dem fungerar sällan vanliga hörapparater, som kompenserar för neurologiska problem i innerörat. Benförankrade apparater kan däremot ge en dramatisk förbättring.
Snäckans funktion får emellertid inte vara alltför dålig för att benledd hörsel ska fungera.
– Troligen kan patienten ha en nedsättning ner till 30-40 dB även i snäckan. Hur mycket nedsättning som kan tolereras skall vi försöka ta reda på i den kliniska studien, säger Bo Håkansson.
Om tekniken fungerar har patienterna än mer att vinna. Enligt tidigare tester blir ljudvolymen runt 5 decibel högre och diskantkvaliteten bättre med BCI jämfört med tidigare benförankrad teknik.
Inom en dryg månad kommer premiärpatientens implantat att aktiveras och anpassas efter patientens hörsel och önskemål. Sen följer testning och kontroller ungefär var tredje månad fram till ett år efter operationen.
– Då avslutar vi med en ny röntgenundersökning och nya hörseltester.
Om allt går väl kommer operationer av fler patienter ske parallellt och relativt koncentrerat under våren, säger Måns Eeg-Olofsson.
Forskarna räknar med att kunna presentera de första kliniska resultaten under 2013. Men när är benledningsimplantatet redo för marknaden?
– Enligt våra planer kan det ske redan om ett eller ett par år. För att den nya tekniken ska nå stor spridning krävs stora investeringar redan nu i utvecklingsstadiet, säger Bo Håkansson.
Chalmers och Sahlgrenska i tätt samarbete sen 70-talet
År 1977 försågs tre vuxna patienter med titanimplantat i benet bakom örat vid öronkliniken på Sahlgrenska sjukhuset.
Detta blev startpunkten för ett intimt och långvarit samarbete mellan professor Bo Håkansson, öronläkaren och docenten Anders Tjellström och professor P-I Brånemark, känd för sitt koncept kring permanent förankring av implantat i ben, så kallade osseoimplantat.
Den så kallade Baha-teknik (Bone Anchored Hearing Aid) har förfinats successivt sen dess och hjälper idag över 100 000 patienter världen över att höra bättre, och fler blir det. Baha-tekniken har aldrig spridits så snabbt som idag. Det tvärdisciplinära lagarbetet har fortlevt obrutet i över 35 år.
Mer om BCI-projektet
Förutom Bo Håkansson och Måns Eeg-Olofsson medverkar följande personer i projektet: doktor Sabine Reinfeldt och doktoranderna Hamidreza Taghavi och Karl-Johan Fredén Jansson från forskargruppen på Institutionen för Signaler och system, Chalmers, samt docent Anders Tjellström och överläkare Joacim Stalfors, SU Sahlgrenska, och professor Carina Johansson, odontologiska avdelningen vid Göteborgs universitet.
Forskningen har finansierats med medel från bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet, Hörselskadades riksförbund, Regionstyrelsens anslag för FoU, Stiftelsen Acta Oto-Laryngologica, Stingerfonden, Göteborgs Läkaresällskap och Kristina Stenborgs stiftelse.
För mer information, kontakta:
Bo Håkansson, professor, Institutionen för signaler och system, Chalmers, 031-772 18 07, 0707-85 32 94, boh@chalmers.se
Måns Eeg-Olofsson, överläkare på Öron, näs- och halssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-342 91 56, mans.eeg-olofsson@vgregion.se
Taggar: