Snart går svensk kvantteknik under jorden
Strålning från rymden är en utmaning för dagens kvantdatorer, då kosmiska störningar begränsar deras beräkningstid. Nu ska kvantforskare från Chalmers och University of Waterloo i Kanada ta med sig svenska kvantbitar ner i underjorden för att hitta en lösning på problemet – i en två kilometer djup kanadensisk gruva.
En nyligen upptäckt orsak till att fel uppstår hos kvantdatorer är kosmisk strålning. Partiklar från rymden laddade med hög energi stör de känsliga kvantbitarna som förlorar sitt kvanttillstånd och därmed också förmågan att fortsätta beräkningen. Det innebär att den tidsrymd som en kvantdator kan arbeta på ett beräkningsproblem idag är begränsad. Men nu ska Chalmersforskare tillsammans med kollegor i Kanada söka svar på problemet i världens djupast belägna renrum, två kilometer under jorden.
– Vi är superglada över det här projektet, eftersom det tar upp den mycket viktiga frågan om hur kosmisk strålning påverkar kvantbitar och kvantprocessorer. Att få tillgång till den här underjordiska anläggningen är avgörande för att förstå hur effekterna av kosmisk strålning kan mildras, säger Per Delsing, professor i kvantteknologi vid Chalmers och föreståndare för Sveriges största kvantteknologiska satsning – Wallenberg Center for Quantum Technology.
Ger skydd mot störande strålar
I det unika forskningsprojektet samarbetar Chalmersforskarna med Institute for Quantum Computing (IQC) vid University of Waterloo i Ontario, Kanada, och Snolab, världens djupast belägna renrum beläget i gruvan Vales Creighton i Ontario. I studien ska supraledande kvantbitar tillverkade på Chalmers först testas ovan jord i både Sverige och Kanada. Därefter ska samma kvantbitar testas långt under den kanadensiska markytan så att skillnader mellan de olika miljöerna ska kunna studeras. Med hjälp av den två kilometer tjocka ”markskölden” som täcker det underjordiska renrummet kan forskarna nästan helt stänga ute kosmisk strålning och radioaktivitet som annars hade ”slagit ut” kvantbitarna ovan jord.
Det kanadensiska underjordslaboratoriet har världens lägsta flöde av myoner – partiklar som bildas när kosmisk strålning når jordens atmosfär – och avancerade testmöjligheter som gör det till en idealisk plats för att bedriva forskning inom kvantteknologi.
Kan bana väg för lösning på felkorrigeringsproblem
För att kvantdatorernas genomslag ska realiseras i samhället behöver kvantforskarna först lösa frågan om felkorrigering. Klassiska datorer använder system som kan korrigera de fel som uppstår och ge tillförlitliga resultat.
De felkorrigeringsmetoder som används på kvantdatorer idag utgår från att alla fel uppstår oberoende av varandra. Det är en felaktig bedömning när det gäller kosmisk strålning, då dessa slags fel tvärtom oftast korrelerar med varandra. Dagens felkorrigeringsmetoder kan inte rätta till korrelerande fel, vilket innebär att flera kvantbitar kan förlora sitt kvanttillstånd samtidigt. Genom att öka förståelsen för kvantbitarnas processer vill forskarna nu kunna hitta metoder för att minska antalet korrelerade fel.
– Med det här projektet hoppas vi kunna förstå hur vi ska få kvantdatorer att arbeta med beräkningar under längre tid, och därmed kunna lösa viktiga problem som idag är utom räckhåll, säger Per Delsing, som redan påbörjat förberedelserna för de svenska kvantbitarnas resa ner i underjorden.
Bildtext: Hit ska de svenska kvantbitarna | Det kanadensiska underjordslaboratoriet Snolab har världens lägsta flöde av myoner – partiklar som bildas när kosmisk strålning når jordens atmosfär – och avancerade testmöjligheter som gör det till en idealisk plats för att bedriva forskning inom kvantteknologi.
Foto: Snolab
Mer om forskningen:
Projektet genomförs i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Institute for Quantum Computing (IQC) vid University of Waterloo, Ontario, Kanada, och Snolab nära Sudbury, Ontario, Kanada.
Forskningsprojektet är finansierat genom anslaget "Advanced Characterization and Mitigation of Qubit Decoherence in a Deep Underground Environment", sponsrat av amerikanska Army Research Office.
För mer information, kontakta:
Per Delsing, professor i kvantteknologi vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers och föreståndare för Wallenberg Center for Quantum Technology, WACQT, per.delsing@chalmers.se, 031 772 33 17
Wallenberg Centre for Quantum Technology
Wallenberg Centre for Quantum Technology är en tolvårig miljardsatsning, till största del finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Wacqt ska ta Sverige till framkanten av det snabbt växande området kvantteknologi.
Genom ett omfattande forskningsprogram ska Wacqt utveckla och säkra svensk kompetens inom kvantteknologins fyra huvudområden: kvantdatorer och kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer.
Wacqt:s huvudprojekt är att utveckla och bygga en kvantdator som kan lösa problem långt utom räckhåll för dagens bästa superdatorer.
Läs mer om Wacqt
Läs tidigare pressmeddelanden om det svenska kvantdatorprojektet
Nytt avtal ger svensk akademi och industri unik tillgång till ännu större kvantdatorer
Ny svensk kvantdator blir tillgänglig för industrin
Liten kvantdator har löst verkligt optimeringsproblem
Sveriges kvantdtatorbygge växlar upp
Mia Halleröd Palmgren
Presskommunikatör
031 772 32 52
mia.hallerodpalmgren@chalmers.se
________________
Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.
Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället.
Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.
---
Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.
Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:
- Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
- Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
