Söta bidrag från allmänheten kan ge viktiga svar om bin

När Chalmersforskare bad om hjälp svarade svenska biodlare. Över hundra biodlare har nu bidragit till en världsunik kollektion av jäststammar från honung, som kan ge ökad förståelse för våra hotade pollinatörer och de mikroorganismer som påverkar dem – och kanske även oss människor.  

Bin är våra allra viktigaste pollinatörer och om dessa insekter skulle försvinna blir konsekvenserna för vår biologiska mångfald förödande. Inom EU är därför forskning om bins överlevnad ett högprioriterat område. På Chalmers har en grupp forskare på avdelningen för industriell bioteknik nu riktat in sig på att utforska vilka jästarter som finns naturligt i binas honung.   

– En bättre förståelse kring jäst-biodiversiteten i honung specifikt och i naturen generellt kan ha stor positiv påverkan för vårt samhälles motståndskraft mot miljöförändringar, öka livsmedelssäkerheten, och även driva innovation inom bioteknik och livsmedelsindustrin framåt. Det finns otroligt mycket kvar att utforska och utveckla inom det här forskningsfältet, säger Cecilia Geijer, som driver projektet tillsammans med Karl Persson.

Frågorna om honungsjäst är många: Bidrar jäst i honung till bins hälsa – och i så fall hur? Kan ämnen som produceras av jäst attrahera pollinerande bin – och har dessa ämnen andra funktioner? Finns det kända och hittills okända jästsorter i svensk honung som skulle kunna användas inom livsmedelsindustrin i framtiden?

För att kunna få svar på dessa frågor måste forskarna kartlägga och skaffa sig grundläggande kunskap om de jästarter som finns i honung.

Oväntat stor respons

Projektet, som har som mål att identifiera och karaktärisera jäst i svensk honung, startade försommaren 2023 då forskarna la ut en annons på Facebook riktad till svenska biodlare. Inom loppet av 30 timmar hade 120 biodlare från hela landet anmält intresse att dela med sig av sin honung till forskningsprojektet.

– Vi visste inte vilken respons vi skulle få och hade förberett för att skicka ut som mest 20 kit för insamling av honung. Det fick vi snabbt revidera, säger Cecilia Geijer.

Tillsammans har biodlarna bidragit till en världsunik samling av jäststammar som isolerats ur honungen – och som nu kan undersökas vidare.

– Det är så roligt att den här studien har mottagits med öppna armar och att det har varit sådant engagemang. Jag har till och med fått en personlig leverans till Chalmers av en av våra alumner. Vi är väldigt tacksamma – projektet har växt och blivit så stort tack vare biodlarna, säger Karl Persson.

Söker efter hälsofrämjande effekter

I naturen finns hundratusentals jästarter som interagerar med växter, djur och människor – och därmed påverkar livet på jorden. Mikroorganismer i honung hamnar sannolikt där genom att de först har interagerat med bin på ett eller annat sätt, till exempel via nektar. Det finns flera studier som visar att mikroorganismer, som bakterier och mögelsvampar, har stor påverkan på honungsbins beteenden, överlevnad och reproduktion. Hur olika jästarter, som sällan orsakar sjukdom, påverkar bin finns det mindre kunskap om. 

– Mikroorganismer kopplas ofta till sjukdom, men de kan ju ha skyddande effekter också. Till exempel finns studier på laktobacillers hälsofrämjande effekter på bin, men få har tittat på jäst på det sättet. Den kunskapsluckan vill vi hjälpa till att fylla, säger Karl Persson.

Hittills har forskarna undersökt över 100 honungsprover, isolerat över 2 500 jäststammar och börjat karaktärisera representativa jästarter. Proverna kan kopplas till geografiska platser och information om omkringliggande natur, till exempel sammansättning av växtlighet på närliggande fält.

Men än kvarstår mycket arbete. En första analys indikerar att den insamlade honungen kan innehålla fler än 100 olika jästarter. Vissa arter har redan tidigare kopplats till honung och honungsbin, men även helt nya arter, som inte tidigare beskrivits, har hittats.

Illustration: Chalmers tekniska högskola | Karl Persson

Bildtext: Stort intresse för att bidra. När forskningsprojektet, som har som mål att identifiera och karaktärisera jäst i svensk honung, startade för ett år sedan la forskarna ut en annons på Facebook riktad till svenska biodlare. Inom loppet av 30 timmar hade 120 biodlare från hela landet anmält intresse att dela med sig av sin honung till forskningsprojektet.

För mer information, kontakta:

Cecilia Geijer, docent, institutionen för life sciences, Chalmers tekniska högskola, cecilia.geijer@chalmers.se, 031 772 38 52, 072 306 60 20

Karl Persson, postdoktoral forskare, institutionen för life sciences, Chalmers tekniska högskola, karperss@chalmers.se, 073 087 26 03

Vid intresse kan även kontakt förmedlas till biodlare som bidragit med honung till forskningen.

Läs mer om projektet och möt några av biodlarna som valt att bidra till forskningen.

Mer om forskningen:

Honungsjästen ska användas i forskningsprojektet YeastGuard: Jästbaserade lösningar som bekämpar matsvinn. Projektet syftar till att utveckla ett nytt levande material där jäst producerar flyktiga ämnen, kallade biogena volatila ämnen, som förhindrar att mögel förstör skördade frukter och grönsaker. 

Över hundra biodlare från hela landet har delat med sig av sin honung till forskningsprojektet.
Foto: Chalmers tekniska högskola | Hiba Fawaz

Mia Halleröd Palmgren
Presskommunikatör
031 772 32 52
mia.hallerodpalmgren@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. 

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

---

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

• Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
• Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn