Världens första tankestyrda armprotes testas i global tävling

För några år sedan skedde världens första operation där en patient fick en tankestyrd armprotes för permanent bruk, med styrningsteknik från Chalmers. Nu deltar han i Cybathlon, en ny internationell tävling där 74 funktionshindrade deltagare från hela världen använder olika typer av robotproteser – ett slags ”OS för cyborgar”.

Paralympics följs nu av Cybathlon, som går av stapeln i Zürich den 8 oktober. Det är den första stora tävlingen som visar att gränserna mellan människa och maskin håller på att bli allt mer otydliga. Deltagarna kommer att tävla i sex olika grenar, som går ut på att kontrollera de maskiner som de är kopplade till så bra som möjligt.

Målet med Cybathlon är att driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel. Idag är de ofta mycket tekniskt avancerande, men trots det av begränsat värde i vardagen.

Tävlingsdeltagaren Magnus har nu haft sin tankestyrda armprotes i snart fyra år. Han säger att livet har förändrats totalt sedan operationen, som utfördes av docent Rickard Brånemark på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Jag känner mig inte handikappad när jag har den här armen, säger Magnus. Nu arbetar jag hundra procent och kan utföra alla uppgifter i både jobbet och familjelivet. Protesen känns inte som en maskin, utan mer som min egen arm.

Magnus bor i norra Sverige och arbetar som lastbilschaufför. Han besöker regelbundet Göteborg och gör olika tester tillsammans med chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, som är huvudansvarig för tankestyrningstekniken och lagledare i Cybathlon.

– Det är helt ny forskningsmark med en protes som har fast inkoppling till skelett, nerver och muskler, säger Max Ortiz Catalan. Dessutom håller vi på att utveckla ett system för konstgjord känsel i armprotesen.

Magnus kan idag känna ett varierande tryck i sin konstgjorda hand, något som man bland annat behöver för att instinktivt hålla lagom hårt i ett föremål. Han är världsunik i att ha en permanent koppling för känsel mellan protes och nervsystem. Nu pågår arbetet med att tillföra fler typer av känselförnimmelser.

I Cybathlon kommer han att tävla för det svenska laget, som är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företaget Integrum.

Tävlingen har en egen gren för armproteser. Där ska Magnus på kortast möjliga tid klara en bana med sex olika stationer där protesen sätts på prov. Han ska till exempel öppna en burk med konservöppnare, lasta en bricka med porslin, och öppna en dörr med brickan i handen. Tävlingarna i Cybathlon är utformade för att vara åskådarvänliga samtidigt som de bygger på olika moment som deltagarna måste klara av i sitt dagliga liv.

– Däremot kommer tävlingen inte att ge något direkt utslag för de unika fördelarna med vår teknologi, till exempel känseln och den benförankrade infästningen som gör protesen bekväm nog att ha på sig dygnet runt, säger Max Ortiz Catalan.

Magnus är den enda deltagaren som är amputerad ovanför armbågen. Det gör förstås tävlingen svårare än för de andra som har kvar sin naturliga armbågsled.

– Ur tävlingssynpunkt är Cybathlon alltså långt ifrån optimal för oss, säger Max. Men den är en stor och viktig händelse inom branschen för gränssnitt mellan människa och maskin, där vi vill visa upp vår teknologi. Till skillnad från flera av de andra deltagarna kommer Magnus till tävlingen precis som han är i vardagen – med exakt den protes som han redan använder varje dag.

Fakta om Cybathlon

• Cybathlon hålls i år för första gången och organiseras av det schweiziska universitetet ETH Zürich.
• Tävlingen kostar 5 miljoner euro och hålls på Zürichs ishockeystadium Swiss Arena som rymmer 7 600 åskådare.
• 74 tävlingsdeltagare tävlar för 59 olika lag, från 25 länder världen runt. Totalt består lagen av runt 300 forskare, ingenjörer, tävlande och övrig personal.
• Bland lagen finns allt ifrån små forskargrupper till världens största tillverkare av avancerade proteser. Majoriteten av lagen kommer från forskningslaboratorier, och många av proteserna kommer direkt från labbet.
• Till skillnad från i OS och Paralympics är tävlingsdeltagarna inte atleter, utan vanliga personer med olika funktionshinder. Målen med Cybathlon är att främja samarbete mellan akademi och industri och mellan teknikutvecklare och funktionshindrade personer, samt att skapa en positiv bild av robotproteser hos allmänheten.
• Cybathlon återkommer år 2020 i Tokyo, i anslutning till OS. Då pågår det i sju dagar.

Fakta om det svenska laget
Laget Opra Osseointegration är tvärvetenskapligt med parter inom teknologi och medicin. Det leds av Dr Max Ortiz Catalan, forskarassistent på Chalmers och huvudansvarig för tankestyrningstekniken, i nära samarbete med Dr Rickard Brånemark, kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Göteborgs universitet. Rickard Brånemark ledde det kirurgiska team som opererade in kopplingen mellan armprotesen och skelett, nerver och muskler. Det svenska företaget Integrum AB, som är en banbrytande tillverkare av benförankrade proteser, kompletterar laget.

För mer information, kontakta:
Max Ortiz Catalan, Chalmers, 031-772 51 49 eller 070-846 10 65, maxo@chalmers.se

Taggar: