Copernicus: 2019 var det näst varmaste året och de senaste 5 åren är de varmaste som någonsin uppmätts
Copernicus Climate Change Service (C3S) har nu släppt data som visar att 2019 var det näst varmaste året i en serie exceptionellt varma år. CO2-koncentrationen fortsätter att öka.
Copernicus Climate Change Service (C3S) meddelar att 2019 var det femte året i en serie exceptionellt varma år – och det näst varmaste som någonsin uppmätts. Europa hade med en liten marginal det varmaste vädret som någonsin uppmätts. C3S rapporterar också tillsammans med Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) att CO2-nivåerna i atmosfären fortsatt att öka. Deras data ger den första och hela bilden av globala temperaturer och CO2- koncentrationer under 2019. Resultaten är i linje med tidigare prognoser för 2019 från WMO och Global Carbon Project (GCP). WMO beräknade att 2019 sannolikt skulle bli det näst varmaste eller tredje varmaste uppmätta året samtidigt som GCP indikerade att CO2-koncentrationen i atmosfären skulle fortsätta öka.
Lufttemperaturen vid 2 meters höjd år under 2019, jämfört med genomsnittet mellan 1981–2010.
Källa: ERA5. Credit: ECMWF Copernicus Climate Change Service (C3S
C3S och CAMS är båda implementerade av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) på uppdrag av EU. Dessa tjänster ger kvalitetssäkrade data för bland annat 2019 års temperaturer och CO2-koncentrationer. Det hjälper beslutsfattare, organisationer och privatpersoner att göra informerade val relaterade till klimatförändringar och luftkvalitén på inandningsluft.
Temperatur-data som försetts från C3S visar att den genomsnittliga globala lufttemperaturen var 0,04°C lägre än 2016, vilket var det varmaste året någonsin.
Data visade även att:
- De fem senaste åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts, 2019 är det näst varmaste året. 2010-2019 det varmaste decenniet som uppmätts.
- 2019 var nästan 0,6°C varmare än genomsnittet mellan åren 1981-2010
- Medeltemperaturen under de senaste fem åren har varit mellan 1,1°C och 1,2°C högre än den förindustriella nivån som satts av IPCC
- Europa upplevde sitt varmaste uppmätta kalenderår, marginellt varmare än 2014, 2015 och 2018
Sett till CO2-koncentrationen i den globala atmosfären, visar satellitdata att:
CO2 fortsatte att öka under 2019. Den ökar med 2,3 ± 0,8 ppm.
Den tydligaste uppvärmningen jämfört med det långsiktiga genomsnittet skedde i Alaska och stora delar av Arktis. De flesta landområden var varmare än genomsnittet – speciellt i Europas östra och södra delar, södra Afrika och Australien. Stora delar av Kanada och norra USA uppmätte motsatsen – där var temperaturen under året lägre än genomsnittet.
I Europa var samtliga årstider varmare än det normala. Sommaren och hösten är den fjärde varmaste som uppmätts. Ingen av årstiderna uppnådde nya rekord sett till genomsnittlig temperatur – däremot upplevde Europa det varmaste uppmätta kalenderåret, marginellt varmare än 2014, 2015 och 2018. En mer detaljerad klimatanalys över Europa kommer presenteras i Copernicus “European State of the Climate 2019” som publiceras i april.
Löpande 60-månaders genomsnitt av globala lufttemperaturen vid 2 meters höjd (vänstra Y-axeln) och den beräknade förändringen sedan den förindustriella tidsåldern (högra Y-axeln). Det baseras på olika dataset från: ERA5 (ECMWF Copernicus Climate Change Service); GISTEMPv4 (NASA); HadCRUT4 (Met Office Hadley Centre); NOAAGlobalTempv5 (NOAA), JRA-55 (JMA); och Berkeley Earth.
“2019 har varit ännu ett exceptionellt varmt år – det är faktiskt det näst varmaste uppmätta, och många månader slog nya rekord. C3S temperaturdata för 2019 är det första hela dataserien som publiceras som även inkluderar årliga avvikelser och globala genomsnitt. Detta är genomförbart då vi är ett operationellt program som dagligen processar miljontals jord-, havs-, luft- och satellit-observationer. En toppmodern datormodell används för att samla ihop samtliga observationer, ungefär som väderprognoser tas fram” säger Carlo Buontempo, Head of the Copernicus Climate Change Service (C3S).
“Det faktum att de senaste fem åren liksom det senaste decenniet varit de varmaste som någonsin uppmätts är obestridligen ett alarmerande tecken. Det är tveklöst oroande att se både en och flera månader som är mycket varmare än den senaste referenspunkten – men det betyder inte att det är en klimattrend, då månatliga temperaturer kan variera och även visar månader som periodvis är kallare än genomsnittet. Vi producerar globala temperaturdata dagligen och publicerar månatliga och årsvisa sammanfattningar som för närvarande finns så långt bak som till år 1979. Denna data som går långt bak i tiden är ovärderlig för att kunna bestämma långsiktiga trender relaterade till klimatförändringar. Därför jämför vi också vår data med klimatdata från den förindustriella tiden för att fastställa dessa långsiktiga klimattrender”, säger Jean-Noël Thépaut, Director of ECMWF Copernicus.
Att använda omanalysers fördelar
För att kunna producera kvalitetssäkrade data använder sig C3S och CAMS av omanalyser. Det är en vetenskaplig metod som uppskattar väderförhållanden för varje enskild dag de senaste decennierna så exakt som möjligt och baserade på en rad väderobservationer.
Dessa observationer kommer från flertal olika plattformar eller instrument – allt ifrån väderstationer och väderballonger till satelliter. Om endast data från en enskild observation används så ger det inte den fulla bilden över atmosfären. Det beror bland annat på att varje typ av observation endast mäter en aspekt av vädret eller atmosfären, såsom temperatur, vindhastighet eller luftfuktighet. Observationerna är också ojämnt fördelade över världen och antalet tenderar att minska ju längre bak i tiden man kommer.
Omanalys-processen kombinerar alla distinkta väderobservationer under en viss dag och skapar en fullständig timvis 3D-bild på väderförhållanden världen över. När dessa bilder på väderförhållanden och atmosfären sedan fogas samman ger de en begriplig historisk mätning av jordens klimat som kan användas för att övervaka hur snabbt den förändras.
CO2-koncentrationerna fortsätter att öka
En analys av satellitdata indikerar att koncentrationen av koldioxid har fortsatt att öka under senare år och även under 2019. CO2-koncentrationerna som härleds från satelliter representeras på column-averaged CO2 mixing ratio, vilket också betecknas som XCO2. Datasetet är en kombination av två dataset som genererades för C3S och CAMS.
För år 2019 är den beräknade genomsnittliga årliga ökningen i XCO2 2,3 ± 0,8 ppm per år. Det är högre än ökningen under 2018 vilken uppgick till 2,1 ± 0,5 ppm per år, men lägre än 2015 som uppgick till 2,9 ± 0,3 ppm per år. År 2015 var ett år med en stark El Niño-effekt som resulterade i en högre atmosfärisk tillväxt på grund av en upptagning av CO2 av vegetation som var svagare än normalt. Höga CO2-utsläpp kom från skogsbränder, exempelvis i Indonesien.
Månatliga globala CO2-koncentrationer från satelliter, column-averaged CO2 (XCO2), för åren 2003-2019. The numeriska värdena i rött indikerar årliga genomsnitt. Baseras på C3S/Obs4MIPs(v4.1) konsoliderad (2003-2018) och CAMS preliminära uppmätningar i nära-realtidssdata (2019). Källa: University of Bremen for Copernicus Climate Change Service (C3S) och Atmosphere Monitoring Service (CAMS) implementerad av ECMWF
Regelbunden klimatövervakning
C3S ger varje år en detaljerad bild över klimatet på vår europeiska kontinent i rapporten ”European State of the Climate”. I rapporten analyseras flera klimatvariabler och specifika klimathändelser under året. Rapporten ”The European State of the Climate 2019” kommer att släppas under våren 2020.
Förutom att publicera årliga temperaturdata släpper C3S även regelbundet klimatnyheter. Dessa släpps i början av varje månad och rapporterar om obaserverade avvikelser i globala lufttemperaturer, havsistäcke och hydrologiska variabler. December månads klimatuppdatering är nu tillgänglig med följande värden för ytlufttemperaturer.
Lufttemperaturen under december 2019:
- Globala temperaturer var i nivå med december 2015, vilket gör dessa två till de varmaste uppmätta decembermånaderna
- December 2019 var över 0,7°C varmare än genomsnittet för decembermånaderna mellan 1981-2010.
- Den europeiska medeltemperaturen var 3,2°C varmare än standardreferensperioden 1981-2019, vilket gör det till den varmaste uppmätta decembermånaden någonsin med liten marginal.
Mer information och högupplöst grafik för december 2019 kan laddas ned här:
https://climate.copernicus.eu/climate-bulletins
Du kan hitta mer information om 2019 års klimat här: https://climate.copernicus.eu/climate-bulletins.
Information till redaktörer
Om data - Temperaturer
Kartan och citerade data kommer från ECMWF Copernicus Climate Change Services ERA5-datasätt. Temperaturer för den europeiska regionen bygger på de följande avgränsningar i longitud/latitud: 25W-40E, 34N-72N. Grafen är baserad på ERA5 och fem andra dataset: JRA-55 producerad av Japans meteorologiska byrå (JMA), GISTEMP (version4) producerad av US National Aeronautics and Space Administration (NASA), HadCRUT4 producerad av Met Office Hadley Center i samarbete med klimatforskningsenheten vid University of East Anglia, NOAAGlobalTemp (version5) producerad av US National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) och Berkeley Earths ”rekommenderade” version av deras månatliga datasystem för land + havstemperatur. Datauppseten ERA5 och JRA-55 löper till slutet av 2019; de andra dataseten är för närvarande endast tillgängliga till slutet av november 2019. Uppgifterna har hämtats och behandlats som beskrivet i en peer-granskad publikation (doi: 10.1002 / qj.2949).
Varje dataserie som visas i diagrammet är inriktad så att den har samma medeltemperatur för 1981–2010 som ERA5. För JRA-55 innebär detta en temperatursänkning på 0,1 ° C. De andra dataserierna definieras ursprungligen endast som värden i förhållande till referensperioder. HadCRUT4 är en sammansättning av 100 möjliga utfall. Utfallens median och räckvidd är ritade. Utfallen provar inte osäkerheten i samband med begränsad geografisk täckning, vilket är betydande under de första decennierna.
1981–2010 är den senaste 30-åriga referensperioden som definierats av WMO för beräkning av klimatologiska medelvärden. Det är den första perioden för vilken satellitobservationer av viktiga variabler, inklusive havsyttemperatur och havsis-täckning, finns tillgängliga för att stödja globalt kompletta meteorologiska omanalyser såsom ERA5.
Den klimatologiska medeltemperaturen för den förindustriella tiden anses vara 0,63°C lägre än genomsnittet för 1981–2010. Detta följer vad som föreslås i IPCC:s rapport ”Global Warming of 1,5°C” som uppskattar att ökningen från den förindustriella tiden (definierad som år 1850-1900) till 20-årsperioden 1986-2005 uppgår till "0,63 °C (± 0,06°C 5–95% intervall enbart baserat på observationsosäkerheter)”. Den årliga medeltemperaturskillnaden mellan perioderna 1981-2010 och 1986-2005 är icke-signifikanta för alla dataserier som presenteras här (-0,009°C till + 0,004°C).
Temperaturdatabasen ERA5 som används här skiljer sig från flera andra dataserier i och med att den har en svalnande trend i norr och nordöster om Grönland. Denna trend är förknippad med positiva (varma) vintertemperaturanomalier under de första tio åren under referensperioden 1981–2010, vilket inte ses i andra uppskattningar för denna region. Dessa onormala temperaturer kan vara kopplade till de tvivelaktigt låga värden på den lilla havsisytan som anges i ERA5. Som ett resultat måste negativa (kalla) avvikelser i det årliga genomsnittet i denna region ses med försiktighet.
Om data – Koldioxidkoncentrationer
Vi presenterar en tidsserie med månatliga globala genomsnitt av atmosfärisk koldioxid (CO2) härrörande från satellitsensorer. Satellit-härledda koldioxidkoncentrationer är representativa för det column-average CO2 mixing ratio, även betecknat XCO2. De årliga genomsnitt som anges i diagrammet härleds genom att beräkna genomsnittet av månadsvärdena.
Eftersom högre atmosfäriska skikt, såsom stratosfären, vanligtvis innehåller mindre CO2, är XCO2-värdena vanligtvis något lägre än CO2-koncentrationer uppmätt nära jordens yta. Det är därför satellit-XCO2-värden är lika, men inte exakt identiska med uppskattningar baserade på ytobservationer. Dessa är grunden för rapportering från WMO och Global Carbon Project (GCP).
Data för 2003-2018 är en konsoliderad produkt av ”C3S XCO2-data härledd från satellitsensorer”, producerad av Copernicus Climate Change Service. Den högkvalitativa klimatdatan från C3S har genererats genom en sammansättning av enskilda satellitdatauppsättningar från satellitinstrumenten SCIAMACHY / ENVISAT, TANSO-FTS / GOSAT NASA:s OCO-2-uppdrag, med produkter som producerats av C3S och ESA GHG-CCI i Europa, NASA i USA och NIES i Japan. Denna sammanslagna produkt, som är tillgänglig i Obs4MIPs-format (se Obs4MIPs hemsida https://esgf-node.llnl.gov/projects/obs4mips/), förlängs årligen med ytterligare ett år, och data för 2019 kommer att finnas tillgängligt under slutet av 2020. Mer information finns i Reuter et al., 2019 (https://www.atmos-meas-tech-discuss.net/amt-2019-398/).
Data för 2019 är den preliminära produkten i nära-realtid av "CAMS XCO2-data härledd från satellitsensorer", producerad av Copernicus Atmosphere Monitoring Service. Denna dataprodukt har genererats från TANSO-FTS / GOSAT. För detaljer se Heymann et al., 2015 (https://www.atmos-meas-tech.net/8/2961/2015/amt-8-2961-2015.html).
XCO2-tillväxthastigheterna har beräknats enligt metoden enligt Buchwitz et al., 2018 (https://www.atmos-chem-phys.net/18/17355/2018/).
Mediekontakt
Nuria Lopez
Communications Account Officer
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Shinfield Park, Reading, RG2 9AX, UK
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Björn Mogensen
Oxenstierna & Partners
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxp.se
Om ECMWF och Copernicus
Copernicus är EU:s flaggskeppsprogram för jordobservationer och leder sex stycken olika tematiska tjänster: Atmosphere, Marine, Land, Climate Change, Security och Emergency. Copernicus levererar fritt tillgängliga operationella data och tjänster som ger användare tillförlitlig och uppdaterat relation som är relaterad till vår planet och dess miljö. Programmet koordineras och leds av Europeiska kommissionen, och den är även implementerad i samarbete med EU:s medlemsländer och bland annat European Space Agency (ESA), European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), EU-myndigheter och Mercator Océan.
ECMWF leder två tjänster från EU:s Copernicus Earth Observation-program: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar även till Copernicus Emergency Management Service (CEMS). European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en mellanstatlig organisation som stödjs av 34 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operationell service som är igång 24 timmar om dygnet för att producera och sprida numeriska väderprognoser till medlemsstaterna. Datan är fullt tillgänglig till den medlemsstaternas metrologiska institut. ECMWF har även en anläggning som innehåller en superdator och ett dataarkiv. Denna anläggning är en av de största i Europa, och medlemsstater kan även använda 25 % av kapacitet i en anläggning för eget bruk.
Copernicus Climate Change Service hemsida: https://climate.copernicus.eu/
Copernicus Atmosphere Monitoring Service hemsida: http://atmosphere.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus finns på: www.copernicus.eu
ECMWF hemsida: https://www.ecmwf.int/
Taggar:
