Copernicus: 2020 var det varmaste året någonsin i Europa; globalt var 2020 det varmaste registrerade året jämte 2016

De senaste uppgifterna från Copernicus Klimatförändringstjänst visar att 2020 globalt var i nivå med det varmaste året som någonsin registrerats, vilket markerade slutet på det varmaste decenniet på rekordnivå, medan CO2-koncentrationerna fortsätter att stiga.

Lufttemperaturen på två meters höjd under 2020 jämförd med genomsnittet under 1981–2010. Källa: ERA5. Credit: Copernicus Climate Change Service/ECMWF

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) rapporterar idag att 2020 tillsammans med 2016 var det varmaste uppmätta året, vilket gör det till det sjätte i en serie exceptionellt varma år med början 2015 och 2011-2020 det varmaste decenniet som registrerats. Samtidigt upplevde Europa sitt varmaste år som var 0,4° C varmare än 2019 vilket tidigare var det varmaste året i Europa. Tillsammans med Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) rapporterar C3S också att CO2-koncentrationerna i atmosfären har fortsatt att öka med en hastighet på cirka 2,3 ppm / år 2020 och nått maximalt 413 ppm under maj 2020. Både C3S och CAMS genomförs av European Center for Medium-Range Weather Forecasts på uppdrag av Europeiska kommissionen med finansiering från Europeiska unionen.

  Decenniemedelvärden av den globala lufttemperaturen på en höjd av två meter med beräknad förändring sedan den förindustriella perioden enligt olika datamängder: ERA5 (ECMWF Copernicus Climate Change Service, C3S); GISTEMPv4 (NASA); HadCRUT5 (Met Office Hadley Center); NOAAGlobalTempv5 (NOAA), JRA-55 (JMA); och Berkeley Earth. Källa: Copernicus Climate Change Service / ECMWF.

C3S: s dataset för yttemperaturer visar att:

• Globalt var 2020 i nivå med rekordåret 2016
• 2020 var 0,6° C varmare än standardreferensperioden 1981-2010 och cirka 1,25° C över den förindustriella perioden 1850-1900
• Detta gör de senaste sex åren till de varmaste
• Europa hade sitt varmaste uppmätta år med 1,6° C över referensperioden 1981-2010 och 0,4° C över 2019, det föregående varmaste året
• Den största årliga temperaturavvikelsen från genomsnittet 1981-2010 koncentrerades över Arktis och norra Sibirien och nådde över 6° C över genomsnittet

Dessutom visar satellitmätningar av globala atmosfäriska koldioxidkoncentrationer att:

• CO2-kolumnens genomsnittliga maximala värde nådde 413 ppm
• CO2 fortsatte att öka 2020 och ökade med 2,3 ± 0,4 ppm, något mindre än tillväxttakten föregående år

Delar av Arktis och norra Sibirien upplevde några av de största årliga temperaturavvikelserna från genomsnittet 2020, med ett stort antal avvikelser på så mycket som 3° C och på vissa platser till och med över 6° C för året som helhet. Månadsvis, nådde de största temperaturavvikelserna i regionen upprepade gånger mer än 8° C. Västra Sibirien upplevde en utomordentligt varm vinter och vår, ett mönster som också visade sig över sommaren och hösten i Sibiriska Arktis och över stora delar av det Arktiska havet.

Dessutom var löpeldssäsongen ovanligt aktiv i denna region, där bränder upptäcktes först i maj och fortsatte under sommaren och långt in på hösten. Som ett resultat av detta, släppte bränder norr om polcirkeln en rekordmängd på 244 megaton koldioxid 2020, vilket är en ökning med mer än en tredjedel av rekordet 2019. Under andra halvan av året var utbredningen av den arktiska havsisen betydligt lägre än genomsnittet för årstiden särskilt i  juli och oktober, då den lägsta havsutbredningen registrerades för respektive månad..Totalt upplevde norra halvklotet temperaturer över genomsnittet för året, bortsett från en region över det centrala Nordatlanten. Däremot upplevde delar av södra halvklotet temperaturer under genomsnittet, framför allt över östra ekvatoriala Stilla havet, vilket förknippas med de kallare La Niña-förhållandena som utvecklades under andra halvåret. Det är anmärkningsvärt att 2020 matchar 2016-rekorden trots en svalanre La Niña, medan 2016 var ett rekordår som började med en kraftig uppvärmning av klimatfenomenet El Niño.

Årliga medelvärden för global lufttemperatur på två meters höjd i uppskattad förändring sedan den förindustriella perioden (vänsteraxel) och relativt 1981-2010 (högeraxel) enligt olika datamängder: Röda staplar: ERA5 (ECMWF Copernicus Klimatförändringstjänsten, C3S); Dots: GISTEMPv4 (NASA); HadCRUT5 (Met Office Hadley Center); NOAAGlobalTempv5 (NOAA), JRA-55 (JMA); och Berkeley Earth. Källa: Copernicus Climate Change Service / ECMWF

Europa 2020: Det varmaste uppmätta året

2020 var Europas varmaste uppmätta år och säsongsmässigt var vintern 2019/20 och hösten 2020 också de varmaste registrerade. Vintern 2020, vilket betyder december 2019 till februari 2020, överskred värmerekordet från 2016 med nästan 1,4°C, medan hösten (september till november 2020) passerade det gamla rekordet 2006 med 0,4°C. Dessutom upplevde Västeuropa en betydande värmebölja i slutet av juli och början av augusti. Europas fyra varmaste uppmätta år inträffade också under det senaste decenniet.

En fullständig och detaljerad analys av Europas klimat kommer att släppas i april när Copernicus presenterar sin årliga europeiska klimatstatistik.

Carlo Buontempo, chef för Copernicus klimatförändringstjänst (C3S), kommenterar: "2020 sticker ut med sin exceptionella värme i Arktis och ett rekordantal tropiska stormar i Nordatlanten. Det är ingen överraskning att det senaste decenniet var det varmaste och är ännu en påminnelse om hur brådskande det är med ambitiösa utsläppsminskningar för att förhindra negativ klimatpåverkan i framtiden."

CO₂ koncentrationerna fortsatte att öka 2020

Månatliga globala koldioxidkoncentrationer från satelliter (toppanel) och härledd årlig genomsnittlig tillväxttakt (bottenpanel) för 2003-2020. Överst: kolumngenomsnittligt CO2 (XCO2) baserat på C3S / Obs4MIPs (v4.2) konsoliderade (2003-2019) och CAMS preliminära poster i nära realtid (2020). De angivna numeriska värdena i rött anger årliga XCO2-medelvärden. Nederst: Årlig genomsnittlig XCO2-tillväxthastighet härledd från data som visas i toppanelen. De angivna numeriska värdena motsvarar tillväxttakten i ppm / år inklusive en osäkerhetsuppskattning inom parentes. Källa: University of Bremen for Copernicus Climate Change Service and Copernicus Atmosphere Monitoring Service / ECMWF

Analys av satellitdata visar att koldioxidkoncentrationerna har fortsatt att öka under 2020 och nått ett aldrig tidigare globalt genomsnittligt maximum på cirka 413,1 ppm. Den beräknade årliga genomsnittliga XCO2-tillväxttakten för 2020 var 2,3 ± 0,4 ppm / år. Detta är mindre än tillväxttakten 2019, som var 2,5 ± 0,2 ppm / år och också mindre än 2,9 ppm/årsökning 2015 och 2016. 2015 och 2016 upplevde dock en stark El Niño-effekt, vilket resulterade i en större atmosfärstillväxt på grund av ett svagare än normalt inslag av atmosfärisk koldioxid från landvegetation och stora CO2-utsläpp, särskilt i Indonesien under dessa år. Skogsbränderna i Arktis och Australien 2020, även om de var större än någonsin i sina regioner, representerar bara en liten del av de globala brandutsläppen.

Vincent-Henri Peuch, chef för Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), kommenterar: ”Även om koldioxidkoncentrationerna har stigit något mindre 2020 än 2019, finns ingen anledning att luta sig tillbaka. Tills de globala nettoutsläppen minskar till noll kommer koldioxid att fortsätta ackumuleras i atmosfären och driva ytterligare klimatförändringar.”

Inom ramen för COVID-19-pandemin har det uppskattats av Global Carbon Project att fossila koldioxidutsläpp minskade med cirka 7%.

”I vilken utsträckning detta var en faktor för den lägre totala ökningen är dock diskutabelt, eftersom variationerna i den globala tillväxttakten domineras av naturliga processer. Vi måste fortsätta ansträngningarna för att minska koldioxidutsläppen för att minska risken för klimatrelaterade förändringar, tillägger Vincent-Henri Peuch.

”De extraordinära klimathändelserna 2020 och data från Copernicus klimatförändringstjänst visar att det inte finns tid att förlora. Vi måste samlas som ett globalt samhälle för att säkerställa en rättvis övergång till en netto-noll framtid. Det kommer att bli svårt, men kostnaden för passivitet är för stor, varför åtagandena enligt vår europeiska Green Deal är mycket nödvändiga”, betonar Matthias Petschke, direktör för Rymd, Europeiska kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymd.

Mer information om hur datan sammanställts: https://climate.copernicus.eu/sites/default/files/2021-01/C3S-Annual-end-of-year-2020_notes-to-editors.pdf

Tidsseriedata samt rumsliga data för temperaturanomalikartan nås här: Obs krävs ett lösenord: 20C3$20! : https://climate.copernicus.eu/annual-summary-2020-notes-editors

Alternativt kan de laddas ned från Climate Data Store (CDS - cds.climate.copernicus.eu).

Data från Copernicus är föremål för License to Use Copernicus Products (v 1.2). Temperaturdatauppsättningar från andra leverantörer, som ingår här för jämförelseändamål, är föremål för andra licenser, kontakta respektive leverantör.

De kompletta C3S-datauppsättningarna (ERA5 (1979-2020), ERA5 preliminära (1950-1978) och "C3S XCO2-data härledda från satellitsensorer" (2003-2019) är tillgängliga från Climate Data Store (CDS - cds.climate.copernicus). eu. Den kompletta "CAMS XCO2-data härledd från satellitsensorer" är tillgänglig från dataleverantören Univ. Bremen (http://www.iup.uni-bremen.de/~ghguser/).

The Monthly Climate Bulletin for December can be accessed here: https://climate.copernicus.eu/monthly-climate-bulletins

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
Oxenstierna Kommunikation
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxkom.se

Om ECMWF och Copernicus
Copernicus är EU:s flaggskeppsprogram för jordobservationer och leder sex stycken olika tematiska tjänster: Atmosphere, Marine, Land, Climate Change, Security och Emergency. Copernicus levererar fritt tillgängliga operationella data och tjänster som ger användare tillförlitlig och uppdaterad information som är relaterad till vår planet och dess miljö. Programmet koordineras och leds av Europeiska kommissionen och den är även implementerad i samarbete med EU:s medlemsländer och bland annat European Space Agency (ESA), European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), EU-myndigheter och Mercator Océan.

ECMWF leder två tjänster från EU:s Copernicus Earth Observation-program: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar även till Copernicus Emergency Management Service (CEMS). European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en mellanstatlig organisation som stödjs av 34 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operationell service som är igång 24 timmar om dygnet för att producera och sprida numeriska väderprognoser till medlemsstaterna. Datan är fullt tillgänglig till den medlemsstaternas metrologiska institut. ECMWF har även en anläggning som innehåller en superdator och ett dataarkiv. Denna anläggning är en av de största i Europa, och medlemsstater kan använda 25 % av kapaciteten i en anläggning för eget bruk.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service hemsida: http://atmosphere.copernicus.eu/
Copernicus Climate Change Service hemsida: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus finns på: www.copernicus.eu
ECMWF hemsida: https://www.ecmwf.int/

Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF