Copernicus: 2023 det varmaste uppmätta året någonsin, med en global temperaturökning på nära 1,5°C

Den globala lufttemperaturen vid markytan⁽¹⁾  ökar i förhållande till genomsnittet för 1850–1900, den angivna förindustriella referensperioden, baserat på flera globala temperaturdata som visas som 5-årsmedelvärden sedan 1850 (vänster) och som årsmedelvärden sedan 1967 (höger). Källa: C3S/ECMWF

LADDA NED BILD/LADDA NED DATA VÄNSTER/ LADDA NED DATA HÖGER

Globalt nådde temperaturerna exceptionellt höga nivåer 2023. The Copernicus Climate Change Service (C3S), genomfört av Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser på uppdrag av Europeiska kommissionen med finansiering från EU, övervakade flera viktiga klimatindikatorer under året och rapporterade om uppmätta rekord, såsom den varmaste månaden som någonsin uppmätts och dagliga globala medeltemperaturer som kortvarigt överskred förindustriella nivåer med mer än 2°C. Aldrig tidigare uppmätta globala temperaturer från juni och framåt ledde till att 2023 blev det varmaste uppmätta året någonsin, och överträffade därmed med bred marginal det tidigare varmaste året 2016. Rapporten Global Climate Highlights 2023 bygger huvudsakligen på ERA5:s nya analysdata. I rapporten presenteras en sammanfattning av 2023 års mest relevanta klimatextremer och de viktigaste drivkrafterna bakom dem, såsom koncentrationer av växthusgaser, El Niño och andra naturliga variationer.

Avvikelse i ytluftens temperatur för 2023 i förhållande till genomsnittet för referensperioden 1991–2020. Källa: ERA5. Källa: C3S/ECMWF.

LADDA NER BILD/LADDA NER DATA

Viktiga händelser i den globala ytlufttemperaturen:

• 2023 är det varmaste uppmätta kalenderåret i globala temperaturmätningar sedan 1850
• 2023 hade en global medeltemperatur på 14,98°C, 0,17°C högre än det tidigare högsta årsvärdet 2016
• 2023 var det 0,60°C varmare än genomsnittet för 1991–2020 och 1,48°C varmare än den förindustriella nivån 1850–1900
• Det är troligt att en 12-månadersperiod som slutar i januari eller februari 2024 kommer att ligga mer än 1,5°C över den förindustriella nivån
• 2023 är första gången som varje dag har överstigit 1°C över den förindustriella nivån 1850–1900. Nästan 50 procent av årets dagar överskred tröskelvärdet på 1,5°C för åren 1850-1900 och under två dagar i november var den globala dagstemperaturen för första gången mer än 2°C varmare
• Den årliga genomsnittliga lufttemperaturen var den varmaste som någonsin uppmätts, eller nära den varmaste, över stora delar av alla hav och alla kontinenter utom Australien
• Varje månad från juni till december 2023 var varmare än motsvarande månad under något tidigare år
• Juli och augusti 2023 var de två varmaste månaderna som uppmätts. Sommaren på norra halvklotet (juni-augusti) var också den varmaste årstiden som uppmätts
• September 2023 var månaden med den största temperaturavvikelsen över genomsnittet någonsin för 1991–2020 i ERA5-dataset 
• December 2023 var den varmaste decembermånad som uppmätts globalt, med en medeltemperatur på 13,51°C, 0,85°C över genomsnittet för 1991-2020 och 1,78°C över 1850-1900 års nivå för månaden. Du kan få tillgång till information som är specifik för december 2023 i vår månadsrapport

Viktiga händelser i temperaturer vid havsytan:

• • Den globala genomsnittliga havsytetemperaturen förblev ihållande och ovanligt hög och nådde rekordnivåer från april till december
  • Under 2023 uppmättes en övergång till El Niño. Våren 2023 tog La Niña slut och El Niño-förhållanden började utvecklas, där WMO deklarerar uppkomsten av El Niño tidigt i juli.
  • Höga ytvattentemperaturer i de flesta havsområden, och i synnerhet i Nordatlanten, spelade en viktig roll i de globala  ytvattentemperaturrekorden
  • De aldrig tidigare uppmätta ytvattentemperaturerna var förknippade med marina värmeböljor runt om i världen, bland annat i delar av Medelhavet, mexikanska golfen, Karibien, Indiska oceanen och norra Stilla havet samt stora delar av Nordatlanten

Viktiga temperaturhändelser i Europa:

• 2023 var det näst varmaste uppmätta året i Europa, 1.02°C  över genomsnittet för 1991–  2020, 17°C kallare än 2020, det varmaste året som registrerats i Europa
• Temperaturerna i Europa låg över genomsnittet i 11 månader under 2023 och september var den varmaste septembermånad som någonsin uppmätts
• Den europeiska vintern (december 2022 – februari 2023) var den näst varmaste vintern som uppmätts
• Medeltemperaturen för den europeiska sommaren (juni-augusti) var 19,63°C, med 0,83°C över genomsnittet var det den femte varmaste som uppmätts
• Den europeiska hösten (september-november) hade en medeltemperatur på 10,96°C, vilket är 1,43°C över genomsnittet. Detta gjorde hösten till den näst varmaste som uppmätts, bara 0,03°C kallare än hösten 2020

Andra viktiga händelser

• 2023 var anmärkningsvärt för Antarktis havsis: den nådde rekordlåga utbredningar för under 8 månader av året. Både de dagliga och månatliga utsträckningarna nådde alla tiders minimum i februari 2023.

• Havsisens utbredning i Arktis som var som högst i mars och rankades som en av de fyra lägsta för årstiden i satellitmätningarna. Årsminimum i september var det sjätte lägsta
• Koncentrationen av koldioxid och metan i atmosfären fortsatte att öka och nådde rekordnivåer 2023 med 419 ppm respektive 1902 ppb. Koldioxidhalterna 2023 var 2,4 ppm högre än 2022 och metanhalterna ökade med 11 ppb.
• Ett stort antal extrema händelser noterades i hela världen, inklusive värmeböljor, översvämningar, torka och skogsbränder. De uppskattade globala koldioxidutsläppen från skogsbränder 2023 ökade med 30 procent jämfört med 2022, till stor del drivet av ihållande skogsbränder i Kanada.

Mauro Facchini, chef för jordobservation vid EU-kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor, kommenterar: "Tack vare arbetet med Copernicusprogrammet under 2023 visste vi att vi inte skulle få några goda nyheter i dag. Men de årliga data som presenteras här ger ännu fler bevis på ökande effekter av klimatförändringarna. Europeiska unionen har, i linje med bästa tillgängliga vetenskap, enats om en utsläppsminskning på 55 procent fram till 2030 – bara 6 år bort. Utmaningen är tydlig. Copernicusprogrammet, som finansieras av EU-kommissionen, är ett av de bästa tillgängliga verktygen för att vägleda våra klimatåtgärder, hålla oss på rätt spår mot målen i Parisavtalet och påskynda den gröna omställningen."

Samantha Burgess, biträdande direktör för Copernicus Climate Change Service: "2023 var ett exceptionellt år med klimatrekord som föll som dominobrickor. 2023 är inte bara det varmaste året som registrerats, det är också det första året med alla dagar över 1°C varmare än under den förindustriella perioden. Temperaturerna under  2023 överstiger sannolikt temperaturerna  under någon annan period under åtminstone de senaste 100 000 åren."

Carlo Buontempo, chef för Copernicus Climate Change Service, kommenterar: "De extremer som vi observerat under de senaste månaderna ger en dramatiskt vittnesbörd om hur långt vi nu är från det klimat där vår civilisation utvecklades. Detta har djupgående konsekvenser för Parisavtalet och all mänsklig verksamhet. Om vi vill hantera våra klimatrisker på ett framgångsrikt sätt måste snabbt vi fasa ut fossila bränslen samtidigt som vi använder klimatdata och kunskap för att förbereda oss för framtiden.

Copernicus är en del av EU:s rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation, som drivs genom sex tematiska tjänster: atmosfär, klimatförändringar, nödsituationer, land, hav och säkerhet. Den levererar fritt tillgängliga operativa data och tjänster som ger tillförlitlig och aktuell information om planeten och dess miljö. Programmet samordnas och förvaltas av Europeiska kommissionen och genomförs i partnerskap med bland annat medlemsstaterna, europeiska rymdorganisationen (ESA), Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat), Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser (ECMWF), EU-byråer och Mercator Ocean.

Ytlufttemperaturen slog flera rekord globalt under 2023

De tidigaste tecknen på hur ovanligt 2023 skulle bli började märkas i början av juni, då temperaturavvikelser i förhållande till 1850-1900 års förindustriella nivå nådde 1,5°C flera dagar i rad. Även om detta inte var första gången som dagliga avvikelser hade nått denna nivå, hade detta aldrig tidigare hänt vid den här tiden på året. Under resten av 2023 blev globala dygnstemperaturavvikelser över 1,5°C en regelbunden företeelse, till den grad att nära 50 procent av dagarna 2023 översteg 1,5°C över 1850-1900 års nivå.

Detta betyder inte att vi har överskridit de gränser som fastställts i Parisavtalet (eftersom de hänvisar till perioder på minst 20 år då denna avvikelse i medeltemperaturen överskrids) men skapar ett ödesdigert prejudikat.

Daglig ökning av den globala ytlufttemperaturen 2023 jämfört med den förindustriella referensperioden 1850–1900. Diagrammet visar temperaturökningar inom tre intervall: 1–1,5°C (orange), 1,5–2°C (röd) och över 2°C (lila). Källa: ERA5. Bild: C3S/ECMWF

LADDA NED BILD/LADDA NED DATA

Havets yttemperaturer: Bortom El Niño

En viktig drivkraft bakom de ovanliga lufttemperaturerna under 2023 var de aldrig tidigare skådade höga yttemperaturerna i havet. Det globala genomsnittet för temperaturen vid havsytan var det högsta för årstiden i ERA5-datasetet.

Den viktigaste långsiktiga faktorn för höga havstemperaturer är den fortsatta ökningen av koncentrationen av växthusgaser, men en ytterligare bidragande faktor under 2023 var El Niño effekten (ENSO). ENSO är ett mönster av naturliga klimatvariationer som gör att havstemperaturerna i centrala och östra tropiska Stilla havet växlar mellan kallare (La Niña) och varmare (El Niño) än genomsnittet. Dessa ENSO-händelser påverkar temperatur- och vädermönster runt om i världen. La Niña avslutades tidigt 2023 och El Niño-förhållanden började utvecklas, förklarade WMO att El Niño började i juli, och förhållandena fortsatte att stärkas under resten av året.

Enbart övergången till El Niño förklarar dock inte den hela ökningen av havsytetemperaturen på global nivå 2023, eftersom höga temperaturer vid havsytan utanför ekvatoriala Stilla havet bidrog avsevärt till de rekordhöga globala temperaturerna vid havsytan.

Latitudberoende  bidrag till de månatliga avvikelserna i den globala lufttemperaturen vid ytan i förhållande till referensperioden 1991–2020, som visas separat för land- och havsregioner. Bidraget från varje region viktas efter dess yta på jordytan och markeras med en specifik färg i stapeldiagrammen. Källa: ERA5. Källa: Copernicus C3S/ECMWF

LADDA NED BILD/LADDA NED DATA

Marina värmeböljor var en vanlig företeelse under 2023 och påverkade regioner som Medelhavet, Mexikanska golfen och Karibien, Indiska oceanen, norra Stilla havet och stora delar av Nordatlanten. Under längre tidsperioder kan flera faktorer också ha påverkat eller förstärkt de varma anomalierna, bland annat värme från djupare havsnivåer.

Växthusgaser

Månatligt globalt medelvärde för CO2 i atmosfären (vänster) och CH4 (höger) i kolumnmedelvärden från satelliter för 2003–2023 (grå kurva) och 12-månadersmedelvärde (röd kurva). Datakälla: C3S/Obs4MIPs (v4.5) konsoliderade (2003–2022) och CAMS preliminära data i nära realtid (2023) GOSAT (CH4) och GOSAT-2 (CO2) poster. Rumslig räckvidd: 60S - 60N över land. Upphov: C3S/CAMS/ECMWF/Bremens universitet/SRON
LADDA NED BILD/LADDA NED DATA

Koncentrationerna av växthusgaser 2023 nådde de högsta nivåer som någonsin uppmätts i atmosfären enligt C3S och Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS). Koldioxidhalterna 2023 var 2,4 ppm högre än 2022 och metanhalterna ökade med 11 ppb. För 2023 är den årliga uppskattningen av atmosfärens koncentration av koldioxid 419 ppm, och för metan är koncentrationen 1902 ppb. Ökningstakten för koldioxid liknade den som observerats under de senaste åren. Ökningstakten för metan var fortsatt hög men lägre än de senaste 3 åren.

Mer information, en detaljerad beskrivning av hur uppgifterna har sammanställts och ytterligare medieresurser finns på en lösenordsskyddad webbplats:

https://climate.copernicus.eu/gch-2023-press-resources

Password: $a@Sk#YFj?KsNmp8

The 2023 Global Climate highlights kan nås här:

https://climate.copernicus.eu/global-climate-highlights?utm_source=press&utm_medium=referral&utm_id=gch23

Mer information om klimatvariabler i december och klimatuppdateringar från tidigare månader samt högupplöst grafik och video kan laddas ner här (Denna länk kan nås när embargot hävts).

Läs mer om C3S klimatövervakningsprodukter i the Climate Intelligence Hub med månatliga klimatrapporter, årsrapporter och löpande övervakning av viktiga klimatvariabler.

Fotnoter:

1. När vi använder termen "temperatur" här menar vi temperaturen nära jordens yta, därav termen "ytluftstemperaturer". För markytor avser detta vanligtvis lufttemperaturen på 2 meters höjd över ytan. För havet kan detta antingen avse samma lufttemperatur på 2 m, eller temperaturen i havet eller havsytskiktet. Detta beror på vilken uppsättning data som används.
2. Resultaten om globala havsytetemperaturer (SST) som presenteras här är baserade på SST-data från ERA5 i genomsnitt över 60°S–60°N-domänen. Observera att ERA5 SST är uppskattningar av havstemperaturen på cirka 10 m djup (känd som grundtemperatur). Resultaten, t.ex. datum för det högsta värdet 2023, kan skilja sig från andra SST-produkter som ger temperaturuppskattningar på olika djup, till exempel 20 cm djup för NOAA:s OISST.

Tillgång till data

Tidsseriedata och geodata för kartorna finns på den lösenordsskyddade sidan.

Data från Copernicus omfattas av Licens att använda Copernicus Produkter (v 1.2). Uppsättningar av temperaturdata från andra leverantörer, som ingår här i jämförelsesyfte, omfattas av andra licenser, kontrollera med respektive leverantör.

De fullständiga C3S-datauppsättningarna (ERA5 (1979-2022), ERA5 (1950-1978) och "C3S XCO2-data härledda från satellitsensorer - XCO2_OBS4MIPS" (2003-2022) och "C3S XCH4-data härledda från satellitsensorer - XCH4_OBS4MIPS v4.45" (2003-2022) är tillgängliga från Climate Data Store (CDS - cds.climate.copernicus.eu) och GFAS-data för utsläpp av skogsbränder är tillgängliga från Atmosphere Data Store (ADS - ads.atmosphere.copernicus.eu). Den fullständiga "XCO2 NRT V3.1 data härledd från satellitsensorer" är tillgänglig från dataleverantören Universitet Bremen (https://www.iup.uni-bremen.de/~ghguser/gosat2_focal.php/) och "CAMS NRT XCH4-data härledda från satellitsensorer" är tillgängliga från dataleverantören SRON (via FTP: anonymous@ftp.sron.nl, directory: /pub/pub/RemoTeC/PROXY_NRT_L1X/).

C3S följer rekommendationen från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) att använda den senaste 30-årsperioden 1991-2020 som referens för att beräkna klimatologiska medelvärden.

Klimatrapporten för december:

https://cds.climate.copernicus.eu/cdsapp#!/software/app-c3s-monthly-climate-bulletin-explorer?tab=app

Mer information om ändringen till den senaste referensperioden finns här:

https://climate.copernicus.eu/new-decade-brings-reference-period-change-climate-data

Om Copernicus och ECMWF

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål. 

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland. 

 
Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb  http://atmosphere.copernicus.eu/ 
Copernicus Climate Change Service webb https://climate.copernicus.eu/ 
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu 
ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/ 

Twitter: 
@CopernicusECMWF 
@CopernicusEU 
@ECMWF 

#EUSpace 

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info

Taggar: