Copernicus: Första bränderna i Sibirien och Kanada markerar början på arktiska skogsbrandssäsongen

Report this content

Copernicus Atmosphere Monitoring Service har spårat bränder runt norra halvklotet i början av den arktiska skogsbrandssäsongen. Medan löpeldaktiviteten i östra Sibirien var under genomsnittet, väcker de starkt drabbade regionerna i västra Sibirien oro bland forskare i detta tidiga skede av säsongen.

Copernicus

Skogsbränder i Tyumen-regionen i Sibirien fångade den 10 april av Copernicus-satelliten Sentinel-2. Källa: Europeiska unionen, Copernicus Sentinel-2-bilder.  Högupplöst: https://www.copernicus.eu/en/media/image-day-gallery/fires-tyumen-oblast-siberia

Forskare från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) håller ett vakande öga på Sibirien när de första bränderna i området markerar början på den arktiska eldsäsongen. Regionerna runt Omsk och Tyumen i västra Sibirien har drabbats särskilt sedan mitten av april, medan andra intensiva bränder bröt ut i centrala Kanada i mitten av maj. CAMS, genomförda av European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) på Europeiska kommissionens vägnar, övervakar konsekvent intensiteten och utsläppen från bränder över hela världen.
CAMS-data visar att antalet bränder och de därav följande, dagliga, totala uppskattade utsläppen för Omsk och Tyumen i västra Sibirien under perioden 1 april till 24 maj var långt över genomsnittet för tidigare år i datamängden (2003-2020). De totala uppskattade utsläppen för denna period 2021 är de näst högsta för Tyumen sedan 2008 och tredje högsta för Omsk, sedan 2008 och 2014. Däremot beräknas utsläppen av bränder i Rysslands östra territorier som Amur Oblast och angränsande regioner i Fjärran Östern Federal District inte ha varit lika aktiva under april till maj som andra år.

Copernicus

Daily Total Fire Radiative Power mellan 1 april och 24 maj 2021 (röd) och det dagliga medelvärdet mellan 2003-2020 (grå) för västra Sibirien (vänster) och Fjärran Östern (höger). Källa: Copernicus Atmosphere Monitoring Service / ECMWF

Detta mönster av observerad eldaktivitet återspeglar mönstret i höga och låga yttemperaturavvikelser för april över dessa regioner: brandaktiviteten var högre i regioner med högre yttemperaturer och lägre i regioner där yttre temperaturavvikelser har varit generellt neutrala eller lägre.

Copernicus

Beräknade koldioxidutsläpp mellan 1 april och 24 maj 2021 för västra Sibirien (vänster) och Fjärran Östern (höger). Källa: Copernicus Atmosphere Monitoring Service / ECMWF

Dessutom började stora bränder i Manitoba och Ontario, Kanada, i mitten av maj, vilket gav tjocka rökplymer. CAMS-forskare rapporterar att bränderna uppvisar en daglig utstrålningseffekt (FRP) långt över medelvärdet för 2003-2020 och släpper ut uppskattningsvis 0,88 megaton kol i atmosfären. Rökplymer från dessa bränder har transporterats hundratals mil över Atlanten.

Copernicus

Vänster: Daily Total Fire Radiative Power mellan 1 maj och 24 maj 2021 (röd) och medelvärdet dagligen mellan 2003-2020 (grå) för hela Kanada. Höger: Beräknade koldioxidutsläpp mellan 1 maj och 24 maj 2021 för Kanada jämfört med hela maj under åren (2003-2020). Källa: Copernicus Atmosphere Monitoring Service/ECMWF

Den boreala eldsäsongen varar vanligtvis från maj till oktober med toppaktivitet mellan juli och augusti. Tidigare år har visat en specifik ökning och intensitet av eldaktivitet i polcirkeln, särskilt i asiatiska Ryssland. CAMS brandövervakningsdata visar tydligt en stor ökning av antalet bränder under 2019 och 2020 jämfört med resten av datamängden som går tillbaka till 2003, vilket leder till ett nytt rekord av de årliga totala beräknade koldioxidutsläppen 2020 i polcirkeln: Nytt rekord av de årligt beräknade koldioxidutsläppen 2020 i polcirkeln: 244 megaton jämfört med 181 megaton 2019

Medan eldar i vissa skogar och vegetationsområden är en viktig komponent som kan berika jorden, rensa död vegetation och sprida frön, är bränder i Arktis oroande, eftersom brinnande torvjord släpper ut kol som har låsts i marken under tusentals år. Många av 2020-bränderna pyrde i torvjord men även i eller runt permafrost med hög ishalt.

De stora och långvariga bränderna mellan juni och augusti 2020 återspeglade de mycket torra och varma förhållandena över Arktiska Sibirien under sommaren. Månadsvis klimatbulletin från CAMS partnerservice, Copernicus klimatförändringstjänst, visade att under april 2021 visade sig jordfuktigheten vara lägre än normal och yttemperaturen högre än normal över norra Sibirien  vilket kan ge en tidig indikation på gynnsamma förhållanden för bränder i år. Avvikelser i maj och andra variabler, som snötäcke och när det avtar, kommer att vara avgörande för att bestämma detta. C3S månads klimatbulletin för maj hjälper till att ge en tydligare bild av vad vi kan förvänta oss i sommar.

Mark Parrington, seniorforskare och skogsbrandsexpert vid ECMWF Copernicus Atmosphere Monitoring Service, kommenterar: ”Det är fortfarande tidigt att uppskatta effekterna och omfattningen av årets arktiska eldsäsong med bränder i Arktis och den subarktiska regionen. Det är inte ovanligt med några bränder under våren på höga breddgrader, men det är svårt att förutsäga vad vi kan förvänta oss under sommaren. Vi kommer att noggrant övervaka för att se om vi får en ny rekordsäsong. Data från vårt globala brandassimileringssystem visar att vanligtvis bränder i polcirkeln inträffar i juli och augusti. Vi kommer att fortsätta att övervaka brandaktiviteter i regionen och över hela världen, liksom brandintensiteten och den resulterande rök som de avger.”

CAMS övervakar globala bränder och uppskattar utsläppen de orsakar med sitt Global Fire Assimilation System (GFAS) med hjälp av instrument på satelliter och in situ-data. De beräknade utsläppen kombineras med ECMWF-väderprognossystemet, som modellerar transport och kemi av atmosfäriska föroreningar, för att förutsäga hur den globala luftkvaliteten kommer att påverkas upp till fem dagar framåt.  

Du hittar mer information om förra årets brandsäsong här: https://atmosphere.copernicus.eu/wildfires-americas-and-tropical-africa-2020-compared-previous-years

CAMS Global Fire Monitoring Page kan nås här: https://atmosphere.copernicus.eu/fire-monitoring

Frågor och svar om brandövervakning i CAMS Wildfire: https://atmosphere.copernicus.eu/qa-wildfires

Kontakta förfrågningar angående satellitbilder: media@esa.int

För att se Copernicus satellitbild för dagen och registrera dig för nyhetsbrevet, besök:

https://www.copernicus.eu/en/media/image-day

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Phone: +44 (0)118 949 9778
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
Oxenstierna Kommunikation
+46 708-184298
bjorn.mogensen@oxkom.se

Om ECMWF och Copernicus
Copernicus är Europeiska unionens flaggskepp Det är jordobservationer baserade på satellitdata inom sex områden: Atmosfär, Marin, Land, Klimatförändring, Säkerhet och Nödläge. Den levererar fritt tillgängliga operativa data och tjänster som ger användarna pålitlig och uppdaterad information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och förvaltas av den Europeiska kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, Europeiska rymdorganisationen (ESA), Europeiska organisationen för exploatering av meteorologiska satelliter (EUMETSAT), Europeiska centrumet för medelväderprognoser ( ECMWF), bland annat EU-byråer och Mercator Océan.

ECMWF driver två tjänster från EU: s observationsprogram Copernicus Earth: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 34 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst som 24/7 producerar och sprider numeriska väderprognoser till medlemsstaterna. Dessa uppgifter är tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (med tillhörande dataarkiv) vid ECMWF är en av de största av sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för egna syften.

ECMWF utökar antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, att lokaliseras i Bonn, Tyskland med början sommaren 2021.

Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb: http://atmosphere.copernicus.eu/

The Copernicus Climate Change Service webb: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu

ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/

Twitter:
@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar